Vi vill undersöka kopplingen mellan företagens strategi och chefernas Informationsbehov. Vi gör detta för att se hur chefernas Informationsbehov ter sig utifrån vår tolkning av Porters teorier. För att uppfylla vårt syfte och för att besvara vår problemformulering har vi använt oss av en deduktiv, kvalitativ metod som bygger på personliga intervjuer med fyra verkställande direktörer. Våra slutsatser är:Företagens strategi påverkar Informationsbehovet.De differentierade företag vi undersökt tillskriver information om hot och möjligheter lika värde och går därmed inte miste om information om hot från sina konkurrenter. Ej i enlighet med en tidigare studie av Jennings & Lumpkin.

Den palliativa vården innefattar inte bara patienten utan i många fall också de anhöriga. Syftet med studien var att undersöka anhörigas Informationsbehov inom den palliativa vården. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar användes. Genom databas- och manuellsökning valdes elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ut. En innehållsanalys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ ansats.

This thesis was built on a practical work for LM Ericsson Data AB and deals with how toexamine an information need for a limited department within the corporation using aqualitative interview method.The thesis deals with how to search for requested information on the Internet and the WorldWide Web (WWW). It contains a model and a method for evaluation of search engines onthe World Wide Web, and 16 search engines which primarily indexes the World Wide Webare being evaluated..

Syftet med vår magisteruppsats är att ta reda på hur några mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina Informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begränsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har någon form av internredovisning, även om den inte alltid är så formaliserad. Endast de två företag som har den mest utvecklade internredovisningen är själva missnöjda med hur de uppfyller sina Informationsbehov. De begränsande faktorer vi har identifierat är kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillväxtambitioner och rådgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

Syftet med vår magisteruppsats är att ta reda på hur några mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina Informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begränsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har någon form av internredovisning, även om den inte alltid är så formaliserad. Endast de två företag som har den mest utvecklade internredovisningen är själva missnöjda med hur de uppfyller sina Informationsbehov. De begränsande faktorer vi har identifierat är kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillväxtambitioner och rådgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

?Non omina possumes omnes? ? ?Ingen kan veta allt?. Denna uråldriga sanning är minst lika aktuell i dagens moderna informationssamhälle och gäller för såväl enskilda individer som för globala organisationer. Det är förmodligen inte ens eftersträvansvärt att försöka veta allt. Om en organisation skulle samla in och lagra all den information som ständigt passerar revy, skulle nästintill oändliga resurser behöva tagas i anspråk.

 Studien undersöker skillnaden i Informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar.

Supply chain management är ett område som på senare tid erhållit allt mer uppmärksamhet genom en hårdnande konkurrenssituation mellan företagen. Genom att arbeta med supply chain management och integration av de informationssystem som aktörerna i en försörjningskejda använder erhåller företagen konkurrensfördelar. Informationen som aktörerna har behov av blir därav mycket viktig för att uppnå dessa konkurrensfördelar. Även datakvaliteten blir i detta sammanhang en avgörande faktor. När det gäller supply chain management och Informationsbehov är de författare som studerats alla överens om att informationen och datakvaliteten är av avgörande betydelse för att kunna exempelvis skapa prognoser för att hantera brister i informationsflödet, i litteraturen benämns dessa brister som osäkerhet.

För att få fram rätt information krävs en metod som belyser patienters behov och på så sätt kan hjälpa sjukvården att på bättre sätt ta hjälp av patienters åsikt. Syftet med uppsatsen är därför att få fram hur patienter upplever att deras Informationsbehov av hälsoinformation tillfredställs. Vi vill även ta reda på hur detta behov ser ut idag och på vilka sätt det kan tillfredställas bättre.Vi vill även testa om fokusgrupper är lämplig som metod för att besvara vårt syfte.För att uppfylla syftet har vi samlat in data genom två fokusgrupper. En grupp bestod av personer med mer kontakt med sjukvården medan den andra bestod av personer med mindre kontakt med sjukvården. Med hjälp av resultatet från fokusgrupperna genomfördes en analys där vi fann områden som var särskilt viktiga.

Patienter upplever ofta att den information de får är felaktig. Felaktig på så sätt att det är för lite, för mycket, ingen alls, given vid fel tidpunkt, för komplicerad och given på ett fackspråk med många krångliga ord som patienten inte förstår. Syftet med den här litteraturstudien var att belysa vilket Informationsbehov patienter med cancer kan ha. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resultatet visar att de flesta patienter med cancer vill ha all tillgänglig information om såväl diagnos som behandling och även veta vilka valmöjligheter som finns. Det finns dock vissa som endast vill ha begränsad information varför det är viktigt att utvärdera varje patients Informationsbehov.

The purpose of this thesis is to examine young people?s information needs whenthey are deciding on what upper secondary education to choose, why they usedInternet to find the information, and how they experienced their informationseeking. A qualitative study was made using interviews. The study?s respondentsconsisted of young people who are soon to be leaving elementary school, andyoung people who have just started their upper secondary education.

I denna rapport har vi undersökt om och hur faktorer i människa- datorinteraktions teori påverkar användandet av ett datalager. De faktorer vi undersökt är Informationsbehov och användbarhet. Användbarhet innefattar användarvänlighet, användaracceptans, användaranpassning samt användarkompetens. Då ett datalager lagrar data som samlas in från verksamhetens övriga system finns möjligheten att söka information direkt från källdatabaserna istället för från datalagret. Detta var fallet för slutanvändarna vid Norrbottens läns landsting.

Genom vår undersökning ville vi ta reda på om SALSA, Vodafones data warehouse tillgodoser användarnas Informationsbehov. Som stöd för vår analys jämförde vi befintliga teorier inom områdena information samt data warehouse, med tillämpning i verkligheten genom vårt referensföretag. Undersökningen har utförts genom skriftliga intervjuer samt enkäter, där två olika undersökningsgrupper ingått. Den ena gruppen har utgjorts av SALSAs utvecklare och den andra av SALSAs användare. Den hypotes som vi arbetat med är "SALSA tillgodoser användarnas Informationsbehov" med underfrågorna "Vilka krav kan användarna rimligen ställa på SALSA?", "Vilken information saknar användarna att få fram från SALSA?", "Vilka förslag på förbättringar gällande SALSA har användarna?" samt "Räcker användarforum för att framföra användarnas synpunkter på SALSA?".

Genom vår undersökning ville vi ta reda på om SALSA, Vodafones data warehouse tillgodoser användarnas Informationsbehov. Som stöd för vår analys jämförde vi befintliga teorier inom områdena information samt data warehouse, med tillämpning i verkligheten genom vårt referensföretag. Undersökningen har utförts genom skriftliga intervjuer samt enkäter, där två olika undersökningsgrupper ingått. Den ena gruppen har utgjorts av SALSAs utvecklare och den andra av SALSAs användare. Den hypotes som vi arbetat med är "SALSA tillgodoser användarnas Informationsbehov" med underfrågorna "Vilka krav kan användarna rimligen ställa på SALSA?", "Vilken information saknar användarna att få fram från SALSA?", "Vilka förslag på förbättringar gällande SALSA har användarna?" samt "Räcker användarforum för att framföra användarnas synpunkter på SALSA?". Då vi analyserat och bearbetat materialet från enkätundersökningen samt besvarat våra frågeställningar, har vi verifierat vår hypotes.

Tillgång till relevant information är av stor vikt för SOS Alarm, polis, ambulans, räddningstjänst och förstainsatspersoner. Likaså kan brist på information försvåra en räddningsinsats då det kan orsaka en försämrad situationsmedvetenhet hos aktörerna som kan göra det svårare för dem att fatta goda beslut. En utforskande studie utfördes för att ge en första inblick i vilken information som är viktig för dessa aktörer, vilken information de använder sig av, vilken information de saknar och hur tillgången till information kan påverka situationsmedvetenheten hos aktörerna. Semistrukturerade intervjuer med Critical decision method som utgångspunkt utfördes med nio deltagare där fokus låg på Informationsbehov. Två huvudsakliga informationsområden visade sig vara en beskrivning av olyckan och dess geografiskt läge.