I datalager samlas information från flera olika system och sparas på ett gemensamt sätt. Informationen i ett datalager ger en holistiskbild över organisation och bör användas som beslutsstöd. För att utvinna information ur datalager finns flera olika metoder och informationen kan sedan användas inom flera olika områden.Syftet med studien är att undersöka vilka metoder som används för att utvinna informationen ur datalager inom Industribranschen samt inom vilka användningsområden informationen används.För att besvara frågeställningen genomfördes fem intervjuer med företag i Industribranschen. Resultatet visar på att vissa metoder för att utvinna information ur datalager används framför andra och inom datautvinning används inte den förutsägandekategorin alls. Framförallt använde sig företagen av informationen på kundsidan och såg det som ett levande projekt som skall täcka in hela processen i framtiden..

SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

Bakgrund: Företag värderas till mångdubbelt deras bokförda värde. Det intellektuella kapitalet kan inte värderas i företagens balansräkningar utan får bland annat lyftas fram i företagens årsredovisningar.Syfte: Syftet med denna uppsats var att jämföra vad företag i IT- och Industribranschen redovisar om sitt IC-kapital år 1999 jämfört med år 2008. Ambitionen var även att kunna fastställa vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen.Avgränsningar: Jag har studerat företag på Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats därför att många företag är relativt små och nyintroducerade på marknaden och saknar tio år gamla årsredovisningar.Metod: Jag har använt mig utav en innehållsanalys vid sökning i årsredovisningarna för att få fram ett statistiskt underlag och kunna fånga innehållet i årsredovisningarna.Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förändrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen är ledande när det gäller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag ändrar sin redovisning utifrån förändrade förväntningar på dem.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförändringar påverkar mängden redovisad IC-information..

SAMMANDRAGÄmne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poängHandledare: Cecilia LindholmTitel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och Industribranschen ? en studie av årsredovisningarSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och Industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgångspunkt från Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var även att undersöka huruvida det fanns något samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i så fall såg ut.Teori: Studien byggde i stor utsträckning på Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del använts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.Metod: 2008 års årsredovisningar från tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket leder till att olika intressenter drabbas hårt till följd av konkursen. Därmed har konkursprognostiseringsmodeller utvecklats för att ge en tidig varning till intressenterna om företags framtida finansiella kris.  I Sverige använder kreditinstituten sig av sina egna modeller för att förutspå konkurser, dessa modeller är inte publicerade för allmänheten. I och med detta är vi intresserade att tillämpa utländska modeller på den svenska marknaden.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra internationella prognostiseringsmodeller för att analysera hur tillämpbara de är på den svenska marknaden.Metod: Undersökningen har baserats på en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Urvalet grundades på de företag som inlett konkurs år 2012 samt en kontrollgrupp bestående av friska företag.

Flera tidigare studier har visat att det går att generera överavkastning genom att investera i aktier baserat på olika nyckeltal. Genom relativvärdering ställs företag i relation mot varandra för hitta indikationer på under- eller övervärdering. För att bidra ytterligare till den redan existerande forskningen fokuserar författarna till studien på en specifik bransch, Industribranschen. Genom en branschindelning bör jämförbarheten öka mellan nyckeltal.Syftet med studien är att undersöka huruvida det är möjligt att generera överavkastning genom att investera i undervärderade aktier i Industribranschen enligt nyckeltalen P/E, DY och P/BV. Resultatet kommer att härledas till och diskuteras utifrån teorier inom Behavioral Finance, för att förstå och förklara resultatet.Undersökningen baseras på en kvantitativ metod där tre nyckeltal har undersökts.

Syfte:Huvudsyftet med vår uppsats var att testa om ett antal utvalda oberoende variabler påverkar skuldsättningsgraden i svenska börsnoterade industriföretag från 2003 till 2007. Detta utförde vi med hjälp av ett antal utvalda teorier och modeller. Vidare använde vi oss av respektive företags årsredovisningar. Metod:Variablerna undersöktes i två olika steg. Först genomfördes en enkel regression för respektive variabel, detta för att undersöka om ett samband mellan varje förklarande variabel och den beroende variabeln skuldsättningsgraden kunde säkerställas statistiskt.

I den här uppsatsen kartläggs operationella valutasäkringsstrategier i svenska företag. Företagen återfinns inom Industribranschen på Large Cap och Mid Cap på Stockholmsbörsen.För att få en generell kunskap om valutasäkringsstrategier hölls initiala intervjuer med dels Magnus Jarlén, Corporate Finance Director på AB Volvo, dels Peter Karlsson, Head of Treasury på AB Volvo. Förutom att bidra till bakgrundskunskap, utmynnade även intervjuerna i en problemdiskussion utifrån vilken frågeställningar skapades.Uppsatsen ämnar besvara hur valutasäkringsstrategier ser ut i de gällande företagen, samt om finanskrisen 2008 har haft någon påverkan och i så fall hur den påverkat valutasäkringsstrategierna. Uppsatsen ämnar även undersöka om det finns riktlinjer för hur valutasäkringsstrategier skapas. Slutligen undersöks varför vissa företag säkrar sin valutaexponering med derivatinstrument medan vissa företag väljer att inte göra det.Som underlag för att besvara frågeställningarna har en litteraturstudie gjorts tillsammans med granskningar av tidigare svenska och utländska undersökningar inom valutahanteringsområdet.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 tillämpar alla noterade företag i Sverigestandarden IFRS 3 gällande Rörelseförvärv. Enligt denna standard skrivs goodwill inte längreav utan istället skall företagen varje år utföra nedskrivningsprövning för att fastställa omnedskrivningsbehov föreligger. Den nya regleringen ökar utrymmet för företagsledningarsmöjlighet till bedömningar. Goodwillposten har under senare år ökat i förhållande till totalatillgångar varför hanteringen av denna post i stor utsträckning påverkar företagens finansiellarapporter. 2008 är det första året efter den nya regleringens införande som har drabbats av enkonjunkturnedgång, då risken för nedskrivningar av goodwill ökar.

Studiens syfte är att ge fördjupad kunskap inom studie- och yrkesvägledningen gentemot kvinnor som kommer från länder utanför Europa och som har en akademisk utbildning med sig till Sverige. Studien utgår från att kvinnorna går på SFI. Undersökningen är utformad utefter både vägledarperspektiv och sökandeperspektiv. De centrala frågorna i studien belyser den konkreta vägledningen, svårigheter och möjligheter samt motivation och ambition. Den senare delen av studien berör frågan om cooling down, det vill säga om de sökande upplever att deras ambitioner blir dämpade eller modifierade.

Bakgrund: I en allt mer internationell värld finns det idag ett tryck från intressenter att företag ska ge en mer snabb och öppen information om deras ansvarstagande, varför företag idag väljer att lämna ut mer information i årsredovisningen än vad som är lagstadgat. Den frivilliga information som företag presenterar utgörs bland annat av VD-brevet. VD har en viktig roll i företaget, inte främst för att skapa förtroendekapital hos företagets intressenter. Studier visar att VD-brev ofta innehåller ord som tyder på att VD försöker försköna framställningen av företagets resultat samt att de ofta själva vill framställa sig i en ofelbar självbild.Problemformulering: Vilken information presenterar företagen i sina VD-brev?Syfte: Rapportens syfte är att studera och redogöra för den information som uppges i VD-brev från 2010 i sex företag, vilka är verksamma inom två olika branscher, samt se eventuella likheter och skillnader mellan branschernas VD-brev.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod används och en textanalys på sex företags VD-brev har där gjorts.

Sammanfattning Titel: Lågkonjunktur ? En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive Industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anställda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en äldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter från 1999 års första kvartal till 2009 års första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lämpliga för studien, 5 företag från IT-branschen samt 5 företag från Industribranschen. Vi har därefter fört regressionsanalyser med antal anställda som Y-variabel och totala intäkter, aktienivå, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen däremellan. Slutsats: De framkomna resultaten från regressionsanalyserna pekar på att det finns skillnader branscherna emellan.

Sammanfattning Titel: Lågkonjunktur ? En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive Industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anställda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en äldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter från 1999 års första kvartal till 2009 års första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lämpliga för studien, 5 företag från IT-branschen samt 5 företag från Industribranschen. Vi har därefter fört regressionsanalyser med antal anställda som Y-variabel och totala intäkter, aktienivå, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen däremellan. Slutsats: De framkomna resultaten från regressionsanalyserna pekar på att det finns skillnader branscherna emellan.

ForskningsfrågaÄr det möjligt att skapa riskjusterad överavkastning med hjälp av nyckeltal inom Industribranschen på den Nordiska aktiemarknaden?SyfteGår det att generera en riskjusterad överavkastning genom att använda en investeringsstrategi baserad på något eller några av nyckeltalen P/S, P/E, P/B, EV/EBITDA samt med en egen modell innehållandes de tre förstnämnda nyckeltalen. Detta undersöker vi genom att samla in data och utföra statistiska tester där vi ställer portföljer med låga värden på nyckeltalen mot portföljer med höga värden på nyckeltalen.TeoriTeorin inom området är uppdelat i två läger, de som påstår att marknaden är effektiv som t.ex. Fama och de som påstår att marknaden är ineffektiv som t.ex. Haugen.

Bakgrund och problem: IAS 1 innehåller krav på att företag skall lämna upplysningar om deviktigaste bedömningar företag gör vid tillämpning av dess redovisningsprinciper samt viktigakällor till osäkerhet i uppskattningar. Detta krav innefattas av punkterna 113 och 116.Information av denna typ är för företag en balansgång mellan öppenhet och att kunna behållakonkurrensfördelar. Kravet var efter implementeringen av IFRS år 2005 nytt för svenskanoterade bolag. Det förekommer mer eller mindre lyckade försök att förverkliga tankenbakom upplysningskravet. Ett problem för företag kan vara att kartlägga vad som egentligenutgör ett osäkert antagande.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga de områden gällande IAS 1 punkt 113 och 116 somföretag upplyser om.