Studien ämnade undersöka vilka faktorer som till störst del påverkade tjänstemäns arbetstrivsel. Genom att dela in sex faktorer i tre grupper kunde mer kunskap förvärvas om vilket område av individ, chef eller organisation som har störst inverkan på arbetstrivsel. Undersökningsdeltagarna bestod av 196 stycken kommunalarbetare som besvarade en enkät. Resultatet visade att faktorer kopplade till chef hade störst inverkan, därefter organisationsfaktorer och minst inverkan på arbetstrivsel hade Individfaktorer. De enskilda faktorerna som påverkade trivsel mest var feedback och delaktighet.

Under senare år har en stor del av detaljhandelns många butiker börjat tillämpa arbetsrotationsscheman. Anledningen till detta är att forskningsstudier har visat att ensidigt upprepat arbete i utgångskassor leder till belastningsskador. Ett regeringsbeslut mot en butik som arbetade med långa kassapass fastställde minimikrav för hur arbete i utgångskassor ska organiseras. Numera är det i princip olagligt att inte följa dessa minimikrav och inte tillämpa arbetsrotation inom detaljhandelsbranschen. Det vi har undersökt i denna uppsats är förändringsmotstånd som kan uppstå vid införande av arbetsrotation i en detaljhandelsbutik.

Syftet med studien var att undersöka hur nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor upplevde introduktionen på intensivvårdsavdelningen (IVA). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av tio nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I huvudresultatet framkom två teman. Första temat ?Yttre faktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt? innehöll kategorierna bemötande, checklista/introduktionsprogram, handledning, mentorskap, psykosociala miljön och organisatoriska faktorer.

Stress i arbetslivet anses vara den främsta orsaken till utbrändhet/utmattningssyndrom, men det finns forskare som menar att det är värt att även studera Individfaktorer i detta sammanhang. Syftet med denna studie var att fokusera på ohälsa bland medberoende individer genom att undersöka om dessa var mer utbrända/utmattade än icke medberoende. I undersökningen deltog 92 personer. 45 studenter ingick i en kontrollgrupp och 47 medlemmar i självhjälpsrörelsen Alanon ingick i experimentgruppen.Deltagarna besvarade en enkät, bestående av två självskattningsformulär; Karolinskas utbrändhetsformulär samt ?the Holyoake Co-Dependency Index?.

Stressrelaterad sjuklighet och i dess värsta form utbrändhet, är resultatet av att företagen inte kan hantera den oro som finns och på kort tid har detta vuxit till en folksjukdom. Förutom det mänskliga lidande som stressjukdomarna medför, är deras konsekvenser förödande för samhällsekonomin och företagen. Fenomenet stress kan delvis ses som en reaktion på samhället. Att så många i samhället lider av stress kan tolkas som att man inte riktigt hänger med i de förändringar som skett och vi vet inte riktigt hur stressen skall bemötas. En ökad förståelse och kunskap om hur man underlättar och hjälper varandra i en pressad miljö kan minska risken för att fler individer utsätts för skadlig stress.

  AbstractLitteraturstudien är en kvalitativ ansats att beskriva mänsklig ondska genom aktuella teoretiker; Philip Zimbardo och Ervin Staub. Syftet var att beskriva ondska i beteenden genom att slutligen pröva teorier om ondskefulla beteenden mot en fallstudie av Josef Fritzl. Analysens utgångspunkt är person v.s. situation där uppväxtvillkor, sociala beteenden, miljö/situation och de grundläggande basala behoven hos oss som individer är i fokus. Resultaten påvisar vikten av att ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv beskriva ondskan i inre och yttre beteenden för att konkretisera och beskriva dess beteendekomponenter.

Denna uppsats handlar om stress och dess upplevda orsaker hos den svenska polisen. Uppsatsen utgår från en enkätundersökning som behandlar olika bakgrundsfaktorer till upplevd stress bland anställda vid de svenska polismyndigheterna. Både poliser och civilanställda deltog i undersökningen. Bland annat undersöks organisatoriska och individuella orsaksfaktorer. I undersökningen deltog 107 personer som genomfördes med en internetbaserad enkät.

Långtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt de senaste åren. I huvudsak är det den stressrelaterade psykiska ohälsan som ökar och där utmattningssyndromet står för en betydande del.Några av de verksamheter som är hårt drabbade är vård, skola och omsorg som drivs i kommunal regi. Ronneby kommun tog därför år 2002 initiativet till att försöka minska nyinsjuknandet genom att identifiera personer med stressproblematik och sedan med en tio mötestillfällen lång kurs i Länshälsan i Blekinges regi förhindra insjuknandet.Kursens upplägg bestod i samtal i grupp med kognitiv inriktning, utbildning i nio olika stressrelaterade teman, basalkroppskännedom och avslappning.Kursens deltagare var tio kvinnor varav nio med stressrelaterade symtom och en med kronisk smärta. Samtliga deltagare angav förbättring i sina symtom, och att man ändrat beteende och upplever minskat stress och belastning såväl på arbete som på fritid. Kursen minskade därmed risken för insjuknande i utmattningstillstånd alternativt risken för långtidssjukskrivning i stressrelaterade besvär..

Denna studie handlar hur konsumenter so?ker information om produkter via internet. Det talas om att konsumenter genomga?r en process, kallad beslutsfattandeprocessen, da? konsumenten avser att genomfo?ra ett ko?p. Den mest citerade beslutsfattandeprocessen besta?r av fem steg, da?r det andra steget i processen utgo?rs av informationsso?kning.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vårdgivaren ska gör patienten delaktig är något som är lagstadgat ochefterfrågas från patienten. För fysioterapeuten är det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primärvård.Metod: Sex patienter rekryterades som varit på nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn på begreppet delaktighet och vadsom påverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmåga att få patienten delaktigbetonades men även patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrån social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet påverkades avomgivningen och Individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men äventidsaspekter var avgörande.