Malmö högskola Lärande och Samhälle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Vårterminen 2012 Abstrakt Nesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar?en studie om synen på specialpedagogikens inre. (I we peel? a study on the perception of special education internal). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Syftet med vår studie har varit att undersöka vad kärnan i specialpedagogik är.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn och lärare uppfattar och beskriver lärandet. Uppsatsen ska också försöka visa på om lärare utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i såfall hur. Vår litteraturgenomgång tar upp olika teorier när det gäller lärandet ur ett sociokulturellt och Individ perspektiv, språkets och lekens betydelse för lärandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser på sitt lärande och lärare har fått svara på enkäter om hur de ser på lärandet och om de utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrån detta försökt dra våra slutsatser.

Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika Individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma Individ vid olika tillfällen.

I uppsatsen undersöker vi om Individers tandvårdsprevention påverkas av ekonomisk riskaversion, hälsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkätdata från 1834 personer insamlad i Kalmar län 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna är att vid de tandvårdsbeteenden där signifikanta resultat påträffas är det större sannolikhet att en Individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en Individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder på att inkomsteffekten dominerar.

Syftet med studien var att undersöka om ett urval klienter som är aktuella för försörjningsstöd upplever att de får ett professionellt bemötande av personalen på Individ och familjeomsorgen i x kommun. Undersökningen var kvantitativ och fokuserade på ämnena tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande. Den tidigare forskning som refereras i studien är andra utvärderingar som gjorts på olika socialkontor runt om i landet samt även i Norge. Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning där klienterna uppmanades att besvara ett antal frågor om ovanstående ämnen. I resultatanalysen används det etiska perspektivet tillsammans med socionomens yrkesetiska riktlinjer samt kommunikationsteori för att tolka de resultat som framkommit.

SammanfattningI dagens mångkulturella samhälle blir det väsentligt att förstå människors olika bakgrund. Skolan är en plats som präglas av kulturell mångfald och därmed är behovet av förståelse för människors olikheter särskilt betydelsefull där. När en Individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet är en viktig del i det som sker när en Individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det här arbetet är tudelat och fokuserar dels på att undersöka hur elever med utländsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lärare resonerar angående dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjälp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och två lärare.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i den eviga spänningen mellan Individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgång av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som präglar varje perspektivs syn på lärande. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan ett Individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv på lärande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkätstudie som gick ut till 35 lärare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Enkäten har dock tillämpats och analyserats på ett kvalitativt sätt då detta bättre betjänade mitt syfte.

På dagens arbetsmarknad har rekryteringsföretag, inom rekryteringsförfarandet, fått en framträdande roll. Ett första steg i en rekryteringsprocess är att rekryteringskonsulten, tillsammans med anställande företag, utvecklar en så kallad kravspecifikation. Kravspecifikationen bör, bland andra krav, innehålla krav på personliga egenskaper. Dock beskriver företag i kravspecifikationer personliga egenskaper i generella ordalag. Att anställande företag nyttjar allmänt beskrivande begrepp innebär att rekryteringskonsulten får svårigheter att, genom att endast studera begreppen, erhålla en tillräcklig tydlig och detaljerad bild för att kunna rekrytera rätt Individ till rätt tjänst..

Relationen mellan samhälle och Individ har länge varit ett omtvistat ämne i samhällsvetenskapen. Diskussionen har ofta kommit att föras mellan de två motsatta ståndpunkterna holism och Individualism. Enligt den förstnämnda måste samhället förstås som en helhet vilken inte låter sig reduceras till summan av Individerna betraktade separat. Enligt den andra måste sociala fenomen förklaras som resultat av Individers handlingar. Medan både Durkheim och Weber enkelt låter sig placeras i varsin ände i detta motsatsförhållande, har varken Marx eller Mead tolkats på ett motsvarande entydigt sätt.

This thesis deals with the concepts of Individual and Individuation as defined by Leibniz and Spinoza. I go through the use and definition of the concept of Individual in four stages.First I discuss the Individual as conceived by Spinoza as a relation formed by a composition of parts and the Individual as conceived by Leibniz as a complete notion consisting of all the events in the life of a subject.Next is the roll of perception in Leibniz discussed, likewise Individuation through different perception with varying distinctness, and the affinity of perception with affection.The discussions concerning the Individual concludes in a section about the essence of the Individual as being the desire of the Individual. In the last stage, I discuss the multitude as being an own Individual..

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa metoder undersöka omgivningens betydelse för hur en ADHD-diagnostiserad Individ upplever sin livskvalitet samt undersöka vilka faktorer som är av betydelse för den diagnostiserades välmående. Det material som presenteras har genererats utifrån elva kvalitativa intervjuer med Individer som antingen är diagnostiserade med ADHD, lever i nära relation med en ADHD-diagnostiserad Individ eller arbetar med ADHD. Det presenterade materialet analyseras sedan utifrån relevanta socialpsykologiska teorier av Becker (2006), Goffman (2006) och May (2013).Resultatet visar att omgivningen har en stor betydelse för hur den ADHD-diagnostiserade Individen upplever sin livskvalitet. Den problematik som ADHD-diagnosen bidrar med försvårar för Individen att leva upp till de krav och normer som förväntas av deras omgivning. Detta leder till att den diagnostiserade Individen kan definieras som avvikande från gruppen och riskerar att hamna i ett utanförskap. Individen riskerar att identifiera sig med de egenskaper som omgivningen tilldelar den för att leva upp till de rollförväntningar som ställs på den och spela en roll de inte trivs med i strävan efter bekräftelse och att känna tillhörighet..

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka om Individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sämre balans och styrka jämfört med Individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes är att kronisk instabilitet i fotleden är vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriär. Följande tre frågeställningar undersöktes: (1) Har en Individ med bakgrund av upprepade stukningar sämre resultat i balanstestet SEBT, jämfört med en Individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en Individ med bakgrund av upprepade stukningar lägre styrka, jämfört med en Individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: Balansförmågan testades genom att mäta räckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest där antal repetitioner räknades.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka om Individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sämre balans och styrka jämfört med Individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes är att kronisk instabilitet i fotleden är vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriär. Följande tre frågeställningar undersöktes: (1) Har en Individ med bakgrund av upprepade stukningar sämre resultat i balanstestet SEBT, jämfört med en Individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en Individ med bakgrund av upprepade stukningar lägre styrka, jämfört med en Individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: Balansförmågan testades genom att mäta räckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest där antal repetitioner räknades.

Tidigare forskning pekar på att psykologiska faktorer påverkar hur Individen rekryteras till en sekt. Förförståelsen inför denna intervjustudie var att det skulle kunna finnas ett behov av ett rehabiliteringscentrum i Sverige, och frågeställningen gällde vilka behov som föreligger hos en Individ som lämnar en destruktiv sekt sett utifrån professionella hjälpares perspektiv. 14 personer deltog, psykiatriker, präster, politiker, terapeuter och psykologer. Resultatet visade att det finns olika anledningar till att Individer rekryteras in i en sekt liksom till att de lämnar den. Resultatet visade också att det föreligger ett hjälpbehov hos Individer som lämnar sekter och gemensamma svar för alla respondenter var att det behövs: (1) samtal, (2) gemenskap, (3) någon som lyssnar..

Att genom rekryteringsprocessen söka finna en matchning mellan Individ och organisation på en bredare basis än endast yrkeskompetens blir allt vanligare. Sådan rekrytering har fokus på överensstämmande värderingar och normer mellan den arbetssökande och organisationen, som ny medarbetare ska denne passa in i organisationen och dess kultur. Byråkrati, i sin tur, är den moderna statens vanligaste organisationsform och bygger i grunden på expertis, kunskap och professionen. Om trenden går mot att rekrytera med fokus på organisationen, dess kultur och att människor ska passa in i den, vad kan det innebära? På vilket sätt påverkas professionen av detta? Denna studie undersöker hur organisationer med uttalad fokus på matchning mellan Individ och organisationskultur resonerar kring sin rekrytering och den inbördes organisationskulturen.