Discussions started on how to handle liquidity problems crises in credit institutions and investment with the financial in 2008 as a research background. This led to the establishment of a new legislation regarding the current managing of liquidity risks which involves major changes in organizations. The changes will address the problems on how a successful implementation work could be completed and what is required of the organizations. Good communication is essential in order to have a successful changing process when everything an organization undergoes requires clear and ongoing communication.The purpose of this paper was to examine if Organization X application communications to the same extent as a deployment model shows. Organization X was the company we chose to investigate as they are one of many banks that are facing the upcoming change.Communication Concepts such as understanding, dialogue, discussion, open mindness, transparency and participation, have been key words during our work.

Företagsledningar fattar beslut, i syfte att möta eller skapa förändringar, dessa påverkar ofta hela organisationen. Efter att ledningen fattat ett beslut måste beslutet verkställas på ett eller annat sätt, denna verkställningsprocess kallas för implementering. Många beslut som fattas av ledningen misslyckas under dess implementering i organisationen. Utifrån denna verklighet ärdet intressant att studera Implementeringsprocesser. Detta har gjorts på olika organisationer men inte i något lantbrukskooperativ tidigare.Denna studie syftar till att ingående redogöra för implementeringen av ett ledningsbeslut som genomförts i lantbrukskooperativ.

Den offentliga sektorn har genom åren genomgått en hel del förändringar. Dessa förändringar har främst skett inom områdena för styrning och redovisning Det balanserade styrkortet är ett exempel på ett flerdimensionellt styrverktyg som den offentliga sektorn själva tagit initiativ till att adoptera från den privata sektorn. När en verksamhet har beslutat att implementera det balanserade styrkortet återstår att förankra det i organisationen. Just denna förankring kan visa sig vara problematisk då implementeringsprocessen är av mycket komplex natur och kräver en hel del entusiastiskt arbete från både de ansvariga och medarbetarna. Det finns inga standardlösningar för hur en verksamhet bör gå tillväga för att lyckas med implementeringen då utfallet på denna påverkas av en mängd olika faktorer.

The purpose of this Bachelor?s thesis is to describe and analyze the implementation of Facebook in a public library. A case study consisting of qualitative interviews and studies of documents containing goals for the library has been conducted at a public library going through the process of implementing Facebook in their operations. The theoretical framework for this study consists of Everett M. Rogers?s stages of the innovation-decision process and his characteristics of innovations as perceived by individuals.

Inledning: Allt flera anställda inom myndigheter blir beroende av informationssystem för att utföra sina arbetsuppgifter. Flera fall har uppmärksammats i media där anställda inom myndigheter haft problem med dessa system. Därför vill vi utvärdera användarvänligheten av informationssystemen hos myndigheter utifrån anställdas perspektiv. Metod: Genom en enkätundersökning har vi samlat in svar från 149 anställda inom olika myndigheter. Slutsats: Användarvänligheten i myndigheters informationssystem är generellt verken bra eller dålig, utan medioker.

I denna uppsats vill vi skapa förståelse för Executive Coachings påverkan på handling och interaktion i organisationers Implementeringsprocesser, det vill säga verksamhetsstyrning. Studien är utförd ur ett aktörsperspektiv och behandlar fem coachade chefers upplevelse och syn på hur coachningsprocessen påverkat den egna organisationens styrningsprocess. I studien behandlar vi grunderna för handling och interaktion, kommunikation, dominans och sanktioner. Executive Coaching förväntas utveckla förståelse för interaktiva processer och hur individen och gruppen påverkas i dessa. Studien resultat motsvarar det förväntade utfallet hos den coachade ledaren.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur undersköterskor i fyra olika verksamheter upplever att deras arbetssituation har förändrats sedan man införde LCP (Liverpool Care Pathway). Vidare belyses hur undersköterskorna menar att samarbete, kommunikation och relation har påverkats och på vilket sätt och i så fall hur. Uppsatsen är skriven utifrån samverkan och ett professionellt förhållningssätt i socialt arbete. Ett annat perspektiv som uppsatsen belyser är på vilket sätt metoden blev introducerad i organisationen, detta utifrån Implementeringsprocesser och kommunikationsteorin. Resultatet visar att undersköterskorna upplever en större delaktighet och trygghet i deras arbete idag jämfört med tidigare.

Bakgrund och problem: Den ökade harmoniseringen mellan länder har lett till att Bokföringsnämnden har skapat ett samlat regelverk för upprättandet av årsredovisningen. Det nya regelverket, K3-regelverket, är baserat på det internationella regelverket IFRS for SMEs. Tidigare forskning har fokuserat på effekter av en redovisningsstandard. Då lite forskning har fokuserat på hur företag implementerar en redovisningsstandard lämnar det ett glapp i helhetsbilden av förändringsprocessen. Vårt bidrag blir således att fylla detta gap för att öka förståelsen kring Implementeringsprocesser.Syfte: Syftet är att öka förståelsen kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka några lärares förhållningssätt till bedömning, skrivna omdömen, dokumentation av elevernas kunskap och om företagsamt lärande.Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:- Hur ser dokumentationen ut (omdömen, IUP)?- Hur ser lärarna på bedömning?- Ser lärarna att arbetet med bedömning kommer att förändras efter fortbildningen?Vi vill också undersöka vilka intentioner Barn och utbildningsnämnden (Bun) hade med fortbildningen för lärare under hösten 2008.Teori: Vi har använt oss av ett sociokulturellt perspektiv och teorier som relaterar till Implementeringsprocesser i skolan utifrån ett top-down och bottom-up perspektiv (Berg, 2003). Vi undersöker hur de inre och yttre gränserna i skolans värld påverkar verksamheten och hur man kan finna frirummet i undervisningen. Vi tar också upp formativa och summativa funktioner av bedömning.Metod: Vår undersökning har genomförts genom intervjuer med sex lärare som undervisar i år 3-5. Vi har även intervjuat lärprocessledaren för de obligatoriska skolformerna i vår kommun.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur ledarskapets struktur och utövande underlättar genomslagskraften vid implementeringen av en gemensam platsvarumärkesplattform. Förståelsen syftar till att ge rekommendationer till aktörer som leder Implementeringsprocesser av ett gemensamt platsvarumärke, men specifikt till fallstudieprojektetPartnerskap Småland och deras implementeringsprocess av den småländska varumärkesplattformen.Studiens tillvägagångssätt för datainsamlingen utgår ifrån det hermeneutiska förhållningssättet med en kvalitativ metod och ett induktivt angreppssätt. Det empiriska materialet utgörs i huvudsak av åtta djupintervjuer, där en är projektledare och fem är processledare för den småländska varumärkesplattformens implementeringsprocess och de andra två är varumärkesutvecklare av platser. Empirin består även av en observation som genomfördes i anknytning till en workshop som är en del av implementeringsprocessen av den småländska varumärkesplattformen. Ambitionen var att observera projektdeltagarnas bemötande av implementeringsverktyget "Smålandsspelet" och processledarnas utövande under workshopen.

Bakgrund och problem: Den ökade harmoniseringen mellan länder har lett till att Bokföringsnämnden har skapat ett samlat regelverk för upprättandet av årsredovisningen. Det nya regelverket, K3-regelverket, är baserat på det internationella regelverket IFRS for SMEs. Tidigare forskning har fokuserat på effekter av en redovisningsstandard. Då lite forskning har fokuserat på hur företag implementerar en redovisningsstandard lämnar det ett glapp i helhetsbilden av förändringsprocessen. Vårt bidrag blir således att fylla detta gap för att öka förståelsen kring Implementeringsprocesser.Syfte: Syftet är att öka förståelsen kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den företagsinterna implementeringsprocessen rörande Svensk kod för bolagsstyrning i några företag, diskutera inställningen till Koden och dess självregleringsprincip, samt söka samband mellan dessa beståndsdelar och hur väl företagen följer bestämmelserna.Metod: Vår kvalitativa undersökning baseras på en tidigare utförd kvantitativ studie, varefter vi har använt oss av fallstudier.Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt olika organisatoriska förändringsteorier, vilka samtliga kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning. Empiri: Det empiriska materialet är en sammanställning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar på sex noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden.Slutsatser: Det finns varierande sätt att implementera Svensk kod för bolagsstyrning inom ett företag, men våra fallföretag har visat sig använda snarlika metoder. Vidare har vi inte funnit några utmärkande skillnader mellan deras inställning till Koden, dess självreglerande funktion samt sanktioner kopplade till denna. Bortsett från att de företag som till viss del använt sig av extern hjälp har visat sig vara goda kodföljare, har vi inte kunnat påvisa några direkta kopplingar mellan fallföretagens arbetsmetoder, inställning i olika avseenden samt hur väl de följt Koden..

Bakgrund och problem: Uppsatsen tar sin bakgrund i den finanskris som råder på marknaden. Situationen idag gör att företagen måste jobba med att effektivisera sitt resursutnyttjande och se till att använda det som finns i verksamheten. Många företag har redan investerat i stora BI-lösningar utan att för den delen få ut något större värde av investeringen. Förutom att öka resursutnyttjandet måste företagen idag fatta bättre beslut snabbare. Med grund i att företag är i behov av att förbättra användningen av sina system kommer studien fokusera på hur företag kan gå tillväga för att få ett effektivt användande av sitt BI-system.

Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten.

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vårdgivare och bygger på patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vård och delaktighet finns utformade i hälso- och sjukvårdslagen, men forskning visar att svensk sjukvård brister när det gäller att sätta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vård, med förbättrad hälsa hos patienten och kortare vårdtid, har det visat sig vara svårt att implementera den i den kliniska praktiken. Omvårdnaden på många sjukhusavdelningar präglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vård, vilket försvårar införandet av en strukturerad personcentrerad vård.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på förutsättningar för att implementera en strukturerad och hållbar personcentrerad vård inom hälso- och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt med både kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vårdorganisation skapar förutsättningar för att lyckas implementera en hållbar personcentrerad vård genom förändring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvården. Förändring kan ske genom att arbeta med utveckling på många plan från fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.