Hyressättning i Sverige sker enligt bruksvärdesprincipen. Enligt bruksvärdesprincipen sätts hyran efter hur hög hyra likvärdiga lägenheter på samma ort har. Bruksvärdet bestäms av förmåner som är knutna till lägenheten samt av lägenhetens egenskaper. En hyresvärd som tar ut överhyra, det vill säga hyra som överskrider vad som anses skäligt, kan bli återbetalningsskyldig enligt 55 e § Hyreslagen. Det är hyresnämnden som beslutar om återbetalning av överhyra.

Ett problem som vi har uppmärksammat i Hyreslagen är regleringen om städning och försening vid flytt. 13 och 14 §§ HL behandlar två typer av förseningar vid överlåtande av lägenhet. 13 § HL reglerar försening som beror på hyresvärden och den gäller endast för nybyggda lägenheter eller lägenheter som gjorts om helt för en ny användning.[1] 14 § HL reglerar förseningar som beror på den avträdande hyresgästen som inte utrymt lägenheten i tid.[2]Här menar lagstiftaren att den tillträdande hyresgästen inte kan flytta in i tid på grund av att lägenheten inte är utrymd. Att lägenheten inte är utrymd tolkar vi som att materiella ting fortfarande finns i lägenheten eller att den frånträdande hyresgästen bor kvar som i sin tur utgör ett stort hinder för tillträdande hyresgäst. De två omtalade paragrafernas gemensamma nämnare är att om bristen är av väsentlig betydelse har hyresgästen rätt till att säga upp avtalet helt och hållet.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka dels vilket rättsområde som skall användas vid hyresberäkning av gemensamhetsytor vid särskilt boende, dels vilket stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin som finns för att använda sig av antingen 12 kap. JB (Hyreslagen) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i hyresättning av gemensamhetsytor. Jag har avgränsat mig till LSS boende med inriktning mot hyressättning av gemensamhetsytor. I uppsatsen presenteras Hyreslagen, socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och deras relation till särskilda boenden. Litteraturstudier och intervjuer ligger till grund för uppsatsen.

Ett problem som vi har uppmärksammat i Hyreslagen är regleringen om städning och försening vid flytt. 13 och 14 §§ HL behandlar två typer av förseningar vid överlåtande av lägenhet. 13 § HL reglerar försening som beror på hyresvärden och den gäller endast för nybyggda lägenheter eller lägenheter som gjorts om helt för en ny användning.[1] 14 § HL reglerar förseningar som beror på den avträdande hyresgästen som inte utrymt lägenheten i tid.[2]Här menar lagstiftaren att den tillträdande hyresgästen inte kan flytta in i tid på grund av att lägenheten inte är utrymd. Att lägenheten inte är utrymd tolkar vi som att materiella ting fortfarande finns i lägenheten eller att den frånträdande hyresgästen bor kvar som i sin tur utgör ett stort hinder för tillträdande hyresgäst. De två omtalade paragrafernas gemensamma nämnare är att om bristen är av väsentlig betydelse har hyresgästen rätt till att säga upp avtalet helt och hållet.

Det råder idag botadsbrist på många orter i Sverige. Många personer har inte någon möjlighet att få ett förstahandskontrakt till en bostad utan tvingas hyra en lägenhet i andra hand. De som hyr ut lägenheter i andra hand kräver ofta en hyra som överstiger den hyra som de själva erlägger till fastighetsägaren. För att skydda andrahandshyresgäster mot att bli ekonomiskt utnyttjade finns i Hyreslagen en regel som ger en andrahandshyresgäst möjlighet att hos hyresnämnden ansöka om att denna ska ålägga andrahandsuthyraren att till andrahandshyresgästen betala tillbaka vad denne erlagt utöver vad som är skäligt. På senare år har i Sverige en ny form av uthyrningsföretag (hyresvärdsbolag) etablerat sig.

?Lyxrenovering? har uppmärksammats som ett fenomen i massmedia under flera tillfällen de senaste åren. Bilden som har förmedlats är att hyresgäster med låg inkomst har tvingats flytta på grund av kraftiga hyreshöjningar som skett efter renoveringar av deras lägenheter. Somliga menade att skötseln av fastigheterna har försummats under en längre tid och att fastighetsägarna, med stöd av domstolens godkännande, motiverade hyreshöjningarna med att det fanns ett stort behov av renovering. Kritik har framförts mot bruksvärdessystemet som används som ett verktyg för att bestämma hyresnivån.

Uthyrning i andra hand är i dagens samhälle ett vanligt förekommande fenomen och i denna uppsats har jag studerat ansvarsförhållandet för skadegörelse och störning av omgivning vid andrahandsuthyrning. Idag frambringar lagstiftningen mycket oklarheter och meningsskiljaktigheter vilket kan leda till förvirring vid tillämpning av lagen. Att bringa klarhet i lagtext borde således ses som något högt prioriterat för de ansvariga inom området. I uppsatsen har jag undersökt hur ansvarsförhållandena historiskt sett ut, vilka ändringar som skett i lagtext och hur en tolkning av dagens lagstiftning bör göras. För att kunna få insikt i detta har propositioner granskats.

SammanfattningSyftet med den här studien är att klarlägga de likheter och skillnader som finns mellan boendeformerna bostadsrätt, hyresrätt och ägarlägenhet. Tanken är att studien ska kunna tjäna som grund för att göra en bedömning av vilken av boendeformerna i flerfamiljshus som är lämpligast utifrån olika situationer. Efter en historisk tillbakablick över regleringen på bostadsmarknaden granskas gällande rätt för de tre boendeformerna i varsitt kapitel. Först i varje kapitel tas den för respektive boendeform viktigaste lagstiftningen upp. När det gäller bostadsrätter återfinns den viktigaste lagstiftningen i bostadsrättslagen (1991:614) och i lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. För hyresrätter återfinns de viktigaste reglerna i Hyreslagen (12 kap Jordabalken, 1970:994).

För människor som bor i hyres- och bostadsrätt finns ett skyddsnät vad gäller konflikter mellan grannar. De lagrum som reglerar detta är Hyreslagen samt miljöbalken . Kommunen har ett ansvar för att erbjuda invånarna hjälp i form av olika verksamheter som exempelvis störningsjouren som är kopplad till det kommunala fastighetsbolaget om de upplever sig störda av grannarna. Alla fastighetsägare är skyldiga att åtgärda störningar i hyresrätts huset enligt Hyreslagen . Som en sista åtgärd avgör fastighetsägaren om en uppsägning skall verkställas men då måste de även underrätta socialnämnden .

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.

En hyresgäst som hyr en bostadslägenhet har ett direkt besittningsskydd vilket innebär atthyresgästen som huvudregel har rätt att få hyresavtalet förlängt. För att hyresgästen i praktikenska ha en ekonomisk möjlighet att bo kvar i lägenheten, det reella besittningsskyddet,finns det en bestämmelse som anger att om tvist avseende hyran uppstår ska denna fastställastill skäligt belopp.Den 1 januari 2011 trädde två lagändringar vilka har en väsentlig betydelse för fastställandetav skälig hyra i kraft. I samband med lagändringarna förutsågs skälig hyra avseende mångalägenheter kunna bli väsentligt högre och hyresgästens reella besittningsskydd därav kunnaurholkas. I syfte att hindra detta infördes därför den 1 januari 2011 en skyddsregel i 12 kap.55 § 5st JB. Bestämmelsen ger hyresgästen en möjlighet att, i det fall skälig hyra bestäms tillett väsentligt högre belopp än den tidigare satta hyran, begära att hyran under en skälig tidska betalas med lägre belopp.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida motivet med skyddsregeln i 12 kap.

Denna studie handlar om behandlingspersonal och brukares syn på stöd som erbjuds i ett boendeprogram för personer som tidigare varit hemlösa. Boendeprogrammet är inspirerat av modellen Housing First, vars filosofi är att bostad är en rättighet. Således har före detta bostadslösa personer med missbruksproblematik erbjudits lägenhet utan krav på nykter- och drogfrihet eller deltagande i behandling. Tanken är att det stöd som erbjuds inom programmet ska vara frivillig. Med detta som utgångspunkt genomförde vi kvalitativa intervjuer med fem behandlingspersonal och två personer som bor i programmet.

I uppsatsen föreligger det tre delfrågor. Den första handlar om avtalet uppstallning av häst utan tjänst (hyra av box). I detta scenario är det frågan om vilka regler som bör tillämpas som utfyllnad av avtalet då det finns en avsaknad av bestämmelser gällande uppsägningstid och hyra. Hyra av box är inte definierat i lagens mening, vilka regler som är tillämpliga är således inte självklara. Hyra av box ansågs uppfylla de kriterier som krävs för att ett hyresavtal för lokal ska kunna föreligga.