Sök:

Sökresultat:

22 Uppsatser om Hemuppgift - Sida 1 av 2

NO-experiment som hemuppgift - en studie bland tvåspråkiga elever

Denna studies syfte var dels att undersöka om experiment som Hemuppgift underlättar för tvåspråkiga elever att förstå naturvetenskap dels att undersöka om dessa upplever att no-Hemuppgiftens utformning påverkar deras möjligheter att bättre klara av Hemuppgiften. Elever i årskurs 5 intervjuades vid två tillfällen, före och efter att de fått experimentera dels i hemmet med någon vuxen dels i skolan med andra elever i smågrupper. Undersökningen visar att en majoritet av eleverna föredrar att få experiment som Hemuppgift framför en faktatext som behandlar experimenten som de gjort i skolan. Så gott som samtliga av de intervjuade eleverna uttryckte glädje över att få göra experimenten hemma. Eleverna visade vid det andra intervjutillfället ökad förståelse för de naturvetenskapliga begrepp, som behandlades i undersökningen.

Hur elever hanterar sina läxor

Syftet med arbetet var att visa hur elever på högstadiet hanterar sina läxor och deras möjlighet att få läxhjälp i hemmet. Jag ville även kartlägga ungdomarnas attityder till läxor. För att få svar på mina frågor gjorde jag en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervju. Genom dessa metoder framkom det att ungdomarna tycker att läxor är en jobbig Hemuppgift som måste göras för att lära sig att ta ansvar och utvecklas. Merparten anser att man lär sig mer av att ha läxor och har svårt att tänka sig en skola utan läxor.

No-hemuppgifter i ett andraspråksperspektiv

Arbetets syfte var att undersöka hur elever och föräldrar med svenska som andraspråk upplevde experiment som Hemuppgift i de naturvetenskapliga ämnena och i vad mån föräldrarna kunde och ville hjälpa sitt barn med Hemuppgifterna. Vi har även undersökt i vilken omfattning modersmålet användes och vilken betydelse modersmålet hade vid Hemuppgiftens utförande. Elever i år 5-6 intervjuades och deras föräldrar fick svara på ett frågeformulär. Samtliga elever och föräldrar som deltog i undersökningen hade en positiv inställning till NO-experiment som Hemuppgift. När föräldrarna arbetade tillsammans med sina barn med Hemuppgifterna användes modersmålet mer eller mindre i samtliga hem eftersom det var lättare för föräldrarna att kommunicera på sitt modersmål.

"Det ger sig självt om man är en bra terapeut". En intervjustudie av hemuppgifter i familjeterapi.

Hemuppgiften är ett viktigt moment inom såväl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). Målsättningen med denna uppsats var att utröna om, och i sådana fall på vilket sätt, Hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingång var att de interaktionistiska Hemuppgifterna kommit att ersättas av de mer beteendeorienterade som ingår i DBT.De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla på en öppenvårdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nämnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2).Syftet med studien var att, dels via en enkätundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstå mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av Hemuppgiften. Fokus låg på den relationella Hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nämnda team förväntas konstruera utifrån tillhandahållen FFT-manual.Resultatet visade på en relativt stor bredd när det gällde terapeuternas syn på och tillämpning av Hemuppgiften, men det generella mönstret pekade på att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade såväl relationella som beteendeorienterade Hemuppgifter. Vad som framkom är dock ett behov av och en önskan från familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man går tillväga då man fastställer och ger en familj en relationellt orienterad Hemuppgift.

Icketext bundna NO hemuppgifter

Examensarbetet undersökte i första hand vilket intresse invandrarelever visar för icketext bundna NO Hemuppgifter. Ett annat syfte var att undersöka hur föräldrarna upplevde det att hjälpa sina barn att göra Hemuppgifter och vad klassläraren tyckte om detta arbetssätt. Fem av sju valda elever i årskurs 7 utförde en Hemuppgift med föräldrarna och redovisade sedan Hemuppgiften i klassen. Eleverna och klassläraren intervjuades omkring Hemuppgiften. Tre av fem föräldrar svarade på en enkät om Hemuppgiften.

Läxans plats i skolan : en intervjustudie om hur tio högstadielärare ser på läxan

Läxan som arbetsmetod har skapat debatt om dess vara eller icke vara samt dess effekt på elevernas lärande. Dagens läroplan stipulerar inte något angående läxans användning samt att forskningen påvisar tvetydliga resultat angående läxans effekter. Med detta som bakgrund har det intervjuats verksamma högstadielärare utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform med syftet att undersöka tio högstadielärares uppfattningar om läxor. Resultatet visade att läxan är komplex och lärarna ser på läxan på olika vis både vad gäller definition, hur den ses i undervisningen och dess möjligheter och svårigheter. Lärarna definierar läxa som något att göra utöver ordinarie undervisningstid, Hemuppgift och repetitionsuppgift.

De finns ju vissa bra grejer och vissa lite dåligare, tråkigare grejer med läxor : Elevers erfarenhet av läxor på lågstadiet.

The purpose of this study is to examine how some early year pupils define homework, how much homework they get and also how these pupils perceive that they are affected by the homework. The study is qualitative where ten pupils participated in a semi structured interview. The study will show that these pupils are given homework once a week. The homework is mostly math and reading. The study will continue to show that the pupils believe that homework is important for their learning and also that homework often is boring and that it competes with recreational activities such as friends, sports and rest.

Lärares syn på läxor

Syftet med vår undersökning var att få en ökad förståelse för pedagogers olika syn på läxor och hur de motiverar användandet av dessa. Vår undersökning, som är av kvalitativ karaktär, är baserad på intervjuer med pedagoger verksamma i skolans år 1-5. Vår slutsats av undersökningen är att de pedagoger vi intervjuade inte använde sig av läxor oreflekterat eller av tradition, utan att de istället hade klara åsikter om läxor. Resultatet visar också att pedagogerna i stor utsträckning använde sig av individuellt utformade läxor. Vad gäller huruvida läxan påverkar elevens lärande positivt skiljer sig pedagogernas uppfattningar åt.

Hemuppgift i ämnet idrott och hälsa: kan man utveckla en
fungerande modell för hemuppgifter i idrott och hälsa?

Syftet med detta arbete var att undersöka om man kan utveckla en praktiskt användbar modell för att införa Hemuppgifter i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen genomfördes i en årskurs 6 på en skola i Luleå kommun, där vi inriktade oss mot de elever som var minst fysiskt aktiva på fritiden. Vi arbetade med enkäter, loggböcker och samtal för att ta reda på och dokumentera elevers upplevelser och inställning till Hemuppgifterna. Resultatet visar att det är möjligt att införa Hemuppgifter i ämnet idrott och hälsa. Det vi såg var att om vi hade Hemuppgifter som eleverna upplevde som roliga så var de mer motiverade till att utföra uppgifterna.

Lärares uppfattningar om läxor. : Läxornas utformning och effekt

SammanfattningLäxor är ett dagligt inslag i arbetet för de flesta lärare och något som ständigt återkommer i debatten, bland annat i media. Då lärarna är de som ger läxor har vi valt att i vår uppsats belysa deras tankar kring läxor. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka uppfattningar lärarna har om läxor och deras tankar kring läxornas utformning och effekt.I uppsatsen redogör vi för den tidigare forskningen kring läxor, forskningen har främst bedrivits i USA och det finns inte mycket svensk forskning på området. Amerikanen Harris Cooper är den som forskat mest kring fenomenet läxor, det han främst undersökt är hur läxor påverkar elevernas resultat. Det har dock framförts mycket kritik mot Cooper och hans forskning, bland annat pekar forskaren Alfie Kohn på att det ofta finns stora metodologiska brister i undersökningarna som Cooper baserar sin forskning på.

Mamma och pappa har oftast inte tid

The main purpose of this essay ?Mama & Papa usually do not have time? (Mamma och pappa har oftast inte tid), is to investigate what possibilities the pupils have when they need help with their homework. I also wanted to see what the actual conditions are when they do their homework. My second purpose is to see what their teachers think about homework and what they think are the positive and negative effects of homework. To be able to answer my main purpose I made a questionnaire with the pupils.

Hur används läxan?: en intervjustudie om hur lärare idag
använder sig av läxan

Syftet med vårt arbete är att få en uppfattning om hur några lärare använder sig av läxan i undervisningen, samt vilken betydelse de anser den har för lärandet. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med sex lärare på högstadiet. Resultatet av vår studie visar att lärare använder sig av läxor, och att repetition och innötning är de främsta skälen till att språklärare ger läxa, men även den tidsbesparande aspekten är ett starkt skäl. Att eleverna får träna sig i eget ansvar verkar dessutom ligga i fokus. Lärarna känner även press från föräldrar att de ska ge läxor.

Läxan - en del av lärarens uppdrag?

Vi har undersökt blivande lärares syn på läxan som fenomen i syfte att relatera denna till tidigare forskning samt till den aktuella skolpolitiska linjen i läxfrågan. Undersökningen är kvantitativ och bygger på 255 enkätsvar från lärarstudenter som läser avslutande termin med inriktning mot grundskolans tidigare år vid Malmö högskola. Resultatet visar att en majoritet har en positiv grundinställning och tror sig komma att ge läxor som yrkesverksamma lärare. Samtidigt ser de flesta nackdelar och många kan tänka sig en läxfri skola. Jämfört med undersökningar som gjorts på yrkesverksamma lärare uppvisar vår undersökningsgrupp en betydligt mindre positiv syn på läxor.

Jag tränar hemma på det jag redan kan.En studie i hur elever och lärare tänker kring läxor

Vårt syfte med arbetet var att få bättre insikt i fenomenet läxor som inslag i elevers vardag. Utgångspunkten för vårt arbete var det ökade intresset för läxor i media och i skolan. För att uppnå våra frågeställningar, om hur elever och lärare tänker kring läxor samt om läxor påverkar elevers fritidsaktiviteter, valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua elever och lärare fick vi fram ett resultat som visade att eleverna var övervägande positiva till läxor och att de förstod syftet som deras lärare hade med dem. Lärarnas huvudsakliga syfte med läxorna var att befästa kunskaper.

Läxans funktioner

Vår studie syftade till att beskriva och förstå lärares bakomliggande ställningstaganden till läxans funktion. Hur använde de läxorna? Varför användes de på det sättet? Vilken grund hade lärarna för sina ställningstaganden? Denna kvalitativa studie gjordes med utgångspunkt i ett rangordningsformulär utdelat till tio lärare. Utifrån en halvstrukturerad intervjuguide genomfördes sedan intervjuer med fyra lärare arbetande i grundskolans tidigare år. Vi fann meningsskiljaktigheter kring läxans vara eller inte vara, samt i vilket syfte och hur den används.

1 Nästa sida ->