Syftet med studien är att beskriva och analysera fenomenet Hemmasittare och de diskurser som omfattar fenomenet. En diskursanalys är gjord på ett empiriskt underlag bestående av artiklar från dagstidning och facktidskrift samt kvalitativa intervjuer med ungdomar. I analysen har uttalanden tematiserats och innebörden har granskats mot ett teoretiskt ramverk inspirerat av socialkonstruktionism och teorier om normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns skillnader i hur fenomenet Hemmasittare beskrivs i dagstidningen respektive facktidskriften. I det första fallet konstrueras Hemmasittaren som offer i det andra som avvikande.

Syftet med min studie är att genom att studera frånvarostatistik, betygstatistik, nationella prov åk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk..

Syfte med studien är att utifrån skolkuratorers erfarenheter undersöka vad de anser som de vanligaste orsakerna till att elever blir Hemmasittare, samt hur man arbetar på deras arbetsplatser med att förebygga och åtgärda problemet med hemmasittande elever. Genom att intervjua sex skolkuratorer på högstadieskolor i Uppsalaområdet har deras syn på hemmasittarna synliggjorts. Samtalen har sedan sammanställts, analyserats och jämförts med varandra.Studien visade att orsakerna till varför elever blir Hemmasittare kan skilja sig mycket åt. En skolkurator påstår att det finns lika många anledningar till varför elever blir Hemmasittare som det finns hemmasittande elever. Det är dessutom sällan bara en orsak som gör att en elev slutar att komma till skolan, utan oftast en kombination av flera faktorer.

Skolpliktiga elever som under lång tid inte går till skolan kallas för Hemmasittare. Fördessa elever finns det på vissa ställen bl.a. i projektform, när annat inte fungerar, enorganiserad kontakt bestående av mentorer, med hemmasittarna via Internet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mentorer till Hemmasittare arbetar ochförsöka beskriva de kunskaper, strategier och erfarenheter som de begagnar sig av.Studien är genomförd med kvalitativ metod där data samlades in genom attpedagoger, handledare, kurator och elever intervjuades via telefon, Skype,seminarium, fysiska träffar och e-mail. Elva personer ingick i studien.Av datamaterialet framgår att mentorns kommunikation med Hemmasittaren är viktigt.En mentor utses på informella grunder efter bedömning av personlig lämplighet, såkallad ?fingertoppskänsla?.

Bakgrund: I skolor i Sverige och övriga världen finns ett antal elever som inte förmår att komma till skolan. Dessa elever brukar benämnas Hemmasittare. Orsakerna bakom den långa ogiltiga frånvaron kan vara många och olika. Mina egna upplevelser som klassföreståndare för en Hemmasittare fick mig att fundera på om eleven kunde arbeta med läroplanens centrala innehåll och nå kunskapskraven oavsett tid och plats för arbetet och om skolarbete skulle kunna göras över sociala medier. Jag reflekterade också över om det kan vara lättare att börja komma till skolan efter lång tids frånvaro om man presterar först, än att tvingas till skolan för att börja prestera.

Hemmasittare is a new term for children and youths with a history of long term truancy. As the term indicates these youths spend most of their time in their homes. This often results in them being socially alienated and the loss of their earlier social network. The consequences of hemmasittande and social alienation are many and include not only a deficient social network but also psychological and physical problems. Research has shown that many of these problems follow on through into adult life.

Sammanfattning: Hemmasittare definieras av Gladh och Sjödin (2010) som elever som varit frånvarande från skolan under längre tid än tre veckor. Hemmasittare är en växande grupp av elever. Det finns lite forskning kring ämnet och den litteratur som finns är inriktad på elever inom grundskolan. Vår studie riktar sig mot elever i särskolan och specialskolan för elever med grav språkstörning. Det finns behov av att kartlägga vilka metoder som fungerar bäst när det gäller att bryta Hemmasittares isolering och få dem att ha en hög närvaro i skolan, detta för att åtgärda och förebygga psykisk ohälsa och social problematik som i förlängningen kan leda till ett normbrytande beteende (Konstenius & Schillaci, 2010).

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade läroplanen för förskolan har fått ett nytt avsnitt som handlar om utvärdering där det ställs krav på att dokumentera varje barns utveckling och lärande. Vad denna ökande bedömningskultur kan få för konsekvenser i relation till barns olika förutsättningar, är en av frågor som problematiseras i studien. Studien har hämtat inspiration från poststrukturalism och som metod används diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer där tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har använts som diskussionsunderlag.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrånvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte både hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i två delstudier med en enkätbaserad tvärsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket låg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade även att graden av ogiltig skolfrånvaro hängde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrånvaro hängde även till viss del samman med sociala och emotionella resurser.

Den h?r uppsatsen handlar om de elever och studenter som ligger runt de 15 % som ?r ?ver normalf?rdelningskurvan beg?vningsm?ssig, elever och studenter som jag ben?mner s?rskilt beg?vade. De ?r elever som har r?tt till specialpedagogisk hj?lp enligt Skollag och styrdokument men inte alltid f?r det. P? grund av detta blir en del av dem vad man kallar Hemmasittare.

Det övergripande syftet med studien är att studera vilka diskurser som framträder hos lärare i talet om hur stöd till elever i svårigheter bäst ska organiseras samtidigt som ett förändringsar-bete mot en skola för alla startas. Vidare syftar studien till att undersöka om det finns någon konflikt inom eller mellan diskurserna och om några diskurser dominerar över andra. Studien har sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i det diskursanalytiska angrepps-sättet som vilar på en socialkonstruktionistisk grund. Inom den socialkonstruktionistiska ve-tenskapssynen finns ingen absolut kunskap om olika fenomen utan man talar istället om ett sätt att presentera världen bland flera möjliga. När världen förklaras utifrån ett socialkon-struktionistiskt perspektiv används ofta diskursanalys.