Syftet med denna studie är att undersöka vad handledarna inom handeln har för synpunkter på den Handledarutbildning som skolorna erbjudit dem. Jag ska även undersöka om behovet av en Handledarutbildning finns och hur stort det är samt att ta reda på hur utbildningen kan göras mer attraktiv så att den lockar fler handledare att genomföra den. Som avslutning är tanken att ta reda på hur utbildningen kan utvecklas så att den är anpassade efter branschen och skolans krav så att bästa utbyte mellan dem uppstår. Metoden som studiens resultat baseras på är individuella intervjuer av tio handledare i olika butiker i Växjö. Intervjun bestod av tio huvudfrågor med tillhörande följdfrågor.

Bakgrund: Trotts att handledningen anses vara en vital del av psykoterapeutisk utbildning, är inte utbildning av handledare en självklarhet, och mera forskning behövs kring vad som utgör en bra Handledarutbildning.Syfte: Den här undersökningen hade för huvudsyfte att analysera eventuella förändringar i handledarstil hos en handledarkandidat under S:t Lukas utbildningsinstitutets Handledarutbildning 2008-2009.Metod: Materialet bestod av transkriberingar av handledarens tre handledningstimmar med den handledde terapeuten från början av Handledarutbildningen, och tre från slutet. Med hjälp av grundad teori togs fram kategorier som beskrev handledarstilen ur fyra aspekter: styrning, allians, inlärningsstil, och fokus.Resultat: Jämförelse mellan handledarstilen i början och vid slutet av utbildningen visade på en ökad aktivitet hos handledaren, fr.a. i undersökning och hållandet av fokus på viktiga teman. Tydliggörande minskade. Mot slutet av utbildningen ökade också handledarens tillit på alliansen, som tålde mer brott.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur sjuksköterskor som gått en Handledarutbildning upplever användandet av reflektion när de handleder sjuksköterskestudenter i VFU. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio legitimerade sjuksköterskor som gått en Handledarutbildning på minst 7,5hp och var verksamma på olika vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Tre olika kategorier bildades vid analys och dessa var: Reflektionens användningsområden, Yttre och inre faktorer som möjliggör användandet av reflektion och Reflektion för lärande och som del i en handledarmodell.

En vanlig modell för handledning i sjuksköterskeutbildningen är att sjuksköterskor handleder sjuksköterskestudenter vid sidan av sina vanliga arbetsuppgifter. Handledningen hjälper studenten att koppla sina teoretiska kunskaper till det praktiska yrket och underlättar transitionen från student till sjuksköterska. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara handledare åt sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Tolv artiklar analyserades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i de fyra kategorierna: Att känna tillhörighet till sin roll: Att hjälpa studenten utvecklas mot sin framtida profession: Att ha behov av stöd för att kunna hantera svårigheter samt Att utvecklas personligt och professionellt av att vara handledare. Resultatet visade att sjuksköterskor behöver få tillräckligt med stöd och förberedelse för sin roll som handledare för att uppleva sin uppgift positiv och kunna vara goda handledare åt sina studenter.

Syftet med studien var att beskriva den kliniskt handledande sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning. Det för att fånga positiva och negativa faktorer som eventuellt påverkar handledarrollen. Handledning är en vanligt förekommande undervisningsmetod som används inom många professioner. Metoden var en litteraturstudie som ämnade sammanställa de senaste tio årens forskning inom området. Studien har en beskrivande design där tolv artiklars resultat sammanställdes. Artiklar från Nordamerika, Australien och Europa har använts. Resultatet består av fyra, av författarna framtagna kategorier.

Jag avser i den här studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgångsrikt sätt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en Handledarutbildning använt sig av Berg & Borgs fyrfältsmodell, som beskriver förhållningssättet hos människor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna agera ? reagera respektive offensivt ? defensivt i ett fyrfältsdiagram kan den hörselskadade själv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som används av människor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - hörselskadepraktikens område. Syftet med studien är att undersöka och diskutera om Berg & Borgs fyrfältsmodell kan användas som modell i Handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens område. Jag ska också undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhållningssätt gentemot sin omgivning.

Under totalt 15 veckor på gymnasieskolans byggprogramutbildning ingår en arbetsplatsförlagd utbildning (APU) för eleverna. APU: n är förlagd på ett företag inom vald inriktning inom den kommande yrkesverksamheten och är handledd av yrkesföreträdare. Det är en viktig del i utbildningen att eleverna får praktisera vald yrkesutgång, fördjupa sina kunskaper inom det kommande yrket samt att skapa erfarenheter till det kommande yrkeslivet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur eleverna på gymnasieskolans byggprogram upplever och ser på den sista APU-perioden i årskurs 3 gällande kunskap/lärande, handledning och utveckling. Hur fungerar vår APU i jämförelse med Skolinspektionens granskningsrapport Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken ? en kvalitetsgranskning av gymnasieskolornas yrkesförberedande utbildningar (2011) Vad behöver vår gymnasieskola förbättra för att skapa en APU som gynnar elevernas kunskap/lärande och utveckling? Resultatet av undersökningen kommer att användas till att utveckla en Handledarutbildning som utgår från elevernas erfarenheter och upplevelser.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vilka förväntningar skolans företrädare har på APU och vad närlingslivets företrädare erbjuder eleverna under APU-perioden. Studien belyste bl a samarbetet mellan skola och näringslivet, närlingslivets organisering och dess synsätt av APU. Studien har genomförts enligt en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod via enkäter och intervjuer av skolpersonal och personal vid de företag där elever ur Parkskolans Industriprogram utfört sin arbetsplatsförlagda utbildning under 2010 - 2011. Studiens resultat visade att skolans förväntningar i stort uppfylls, 57 % av de tillfrågade anser att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, organiseringen av APU varierar från dagsschema till total avsaknad av organisering. Synsättet på APU varierar beroende på vilken personalkategori personen tillhör.

Handledning är en viktig arbetsuppgift som ingår i yrket som röntgensjuksköterska. En grupp som har stort behov av handledning är röntgensjuksköterskestudenter. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omvandlar röntgensjuksköterskestudenter teorin till praktik med hjälp av handledare och därför är det viktigt att handledning är välfungerande för att maximera inlärningen hos röntgensjuksköterskestudenterna. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva studenters perspektiv på handledare och handledning under VFU. Tre frågeställningar formulerades utifrån syftet: finns det egenskaper hos handledare som studenter värderar högre än andra, påverkas studenters kliniska inlärning av handledarens egenskaper och finns det andra faktorer som påverkar studenters kliniska inlärning? Sexton artiklar analyserades och resultatet visade att det fanns egenskaper hos handledare som värdesätts högt och att dessa egenskaper samt andra faktorer påverkade deras inlärning.

Kvalificerad yrkesutbildning är en relativt ny utbildningsform inom den eftergymnasiala utbildningen. En tredjedel av utbildningen omfattas av lärande i arbete (LIA) och detta är också en viktig framgångsfaktor för utbildningen. I den arbetsplatsförlagda utbildningen har de medverkande företagen huvudansvaret genom att erbjuda arbetsuppgifter och handledning för studenterna. Syftet med studien har varit att närmare studera handledarens syn på det lärande som äger rum på arbetsplatsen. Undersökningen har haft en explorativ karaktär och vald metod har varit halvstrukturerade intervjuer med sex handledare.

Syftet med detta arbete var att beskriva och förstå hur eleverna uppfattar den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU, samt hur den påverkar det egna lärandet. Dessa elever studerar på två olika gymnasieskolor i Norrbotten. Med lärandet menar vi elevers upplevelser av bemötande,förväntningar, trivsel, delaktighet, inflytande, lärande och undervisning under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Information samlades via enkät och intervjuer. Frågorna var strukturerade och standardiserade med ett flertal öppna frågor.

 I kompetens beskrivningen står det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare är du ansvarig för patientsäkerheten och avgör om den som handleds har tillräckligt goda kunskaper att utföra vårdhandlingar. Tidigare studier visar att brist på tid, brist på stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. Frågan är hur vi kan påverka handledarna till att kunna ge ett bättre handledarskap. Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken kompetens skolan tycker är viktig för handledning under det arbetsplatsförlagda lärande (APL) samt några handledares syn på sin egen kompetens att handleda elever under praktiken. I vår undersökning finner vi att skolan/huvudmannen inte alltid ställer de rätta kraven för att APL ska kunna ge eleven den bästa praktiken. Handledarna anser att goda yrkeskunskaper och lyhördhet är viktiga egenskaper för handledning under APL. I de intervjuer vi genomfört anger handledarna också att pedagogiskt kunnande hos handledaren är viktigt och det framkommer att handledare och yrkeslärare i stort sett har samma syn på vilken kompetens som är viktigast, nämligen yrkeskunskapen. Något överraskande tog ingen av handledarna upp kännedom om kursmålen som en angelägen kompetens.

Syfte: Att få en djupare förståelse för vilka problem som finns med det arbetsplatsförlagda lärandet för byggelever på gymnasieskolans byggprogram. De frågeställningar som jag har arbetat för att få besvarat i min undersökning är: 1. Vilka problem finns med hur handledarskapet ser ut på byggföretagen?2. Vilka problem finns med matchningen mellan gymnasieskolans teoretiska undervisning jämfört med det som eleven får utföra?Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ undersökning där data samlats in genom personliga intervjuer med chefer och handledare på byggföretag.Resultat: Det framgår i studien att handledarna oftast är outbildade inom handledarskapet och att detta med stor sannolikhet är relaterat till att Handledarutbildning inte efterfrågas från skolans sida och att relevant information om Handledarutbildningar inte tillhandahålls gentemot byggföretagen. Samtidigt finns ett problem i att byggarbetsplatserna har tidsbrist, vilket kan yttra sig i att även om man försöker arbeta med god pedagogik så finns inte tiden för detta alla gånger. Hur man ska göra för att överkomma detta framgår inte i studien.

AbstraktAlla som jobbar i restaurangkök utsätts dagligen för en stor mängd fysiska risker. Till denna miljö skickas gymnasieelever med inriktning restaurang att göra sin 15 veckor långa Arbetsplatsförlagda utbildning (Apu). I många fall har inte handledarna någon Handledarutbildning och har dålig kunskap om elevernas kunskapsnivå och gällande säkerhetsregler. Detta förstärks ofta med en bristfällig kommunikation mellan skola och handledare.Vi har fått intrycket av att säkerhetsfrågan är för känslig att diskutera därför finns det väldigt lite artiklar och forskning mm inom detta område.Vårt huvudsyfte var att göra en lathund som bedömdes kunna bidra till att öka den fysiska säkerheten för restaurangelever på Apu. Lathunden skall vara till hjälp för både elev, handledare och lärare och även öka kommunikationen mellan parterna.Vår frågeställning:Hur kan vi med hjälp av en lathund bidra till att den fysiska säkerheten för restaurangelever på Apu ökar?Detta har vi med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever, handledare och lärare undersökt.Intressekravet hos samtliga målgrupper var en lathund i form av ett bindande kontrakt för samtliga parter, innehållande fysiska säkerhetsregler under Apu, kontakt uppgifter samt rättigheter och skyldigheter för samtliga parter.Kontraktskrivningen kräver ett fysiskt möte så därför har vi även gjort litteraturstudie om det fysiska mötet för att understryka hur viktigt det är.Även under utformningen av lathunden/kontrakt har vi tagit hjälp av litteraturstudier..