Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och Handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och Handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och Handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och Handikappomsorg framkom i studien.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och Handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och Handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och Handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och Handikappomsorg framkom i studien.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och Handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och Handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och Handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och Handikappomsorg framkom i studien.

Detta är ett examensarbete för Ängelholms Kommuns Handikappomsorg i form av studier kring och utveckling av en webbsida där personer med ett handikapp, t.ex. utvecklingsstörning och aspergers syndrom, kan söka jobb. Denna forskning ska bidra till den framtida forskningen och hur man anpassar webben för dessa personer..

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan enhetschefers utbildning, ledarerfarenhet, ledarskapsindex och kundnöjdhet fördelat på arbetsområdena funktionshindrade och äldreomsorg, i samma organisation. Bakgrunden till detta är att regeringen lyft en oro kring enhetschefer inom äldreomsorgen då personalgrupperna är stora och det administrativa stödet litet, varför cheferna inte alltid har de förutsättningar som krävs för att leda verksamheten. I förhållande till Handikappomsorgen skiljer sig tjänsternas omfattning åt påtagligt, gällande ekonomiska resurser och personalens arbetsvillkor. Studien har genomförts i en mellansvensk medelstor kommun och är en kvantitativ studie där 40 enhetschefer ingick, resultat från två befintliga enkätundersökningar har studerats. Utifrån kundenkäten har cheferna fått ett värde på den totala kundnöjdheten på sin enhet, och utifrån medarbetarenkäten där medarbetarna har skattat sina chefer har cheferna fått ett ledarskapsindex.  Resultaten påvisade att 70% av enhetscheferna inom vård- och omsorg hade lägst en treårig högskoleutbildning.

Denna C-uppsats i social omsorg är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på teorierna om ledarskap, ledarstilar och förändringar i organisationer inom social omsorgsverksamhet. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet och att öka förståelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar är att chefer/ledare inom social omsorgsverksamhet ständigt möter nya förändringar. Detta beror dels på samhällsutvecklingen och synen på funktionshindrade, dels på att chefer inom social omsorgsverksamhet stöter på nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebär detta att han eller hon måste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i..

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsledaren inom äldre- och Handikappomsorgen definierar begreppet omsorg och vad de i sitt dagliga arbete anser utgöra omsorg. Intervjuer gjordes med sex arbetsledare inom äldre- och Handikappomsorgen i en kommun i Norrbotten. Eftersom det i kommunen förekommer arbetsledare med olika utbildningsbakgrund så speglas detta i urvalet av informanter. Hälften hade social omsorgsutbildning och hälften annan utbildning, detta för att få ett bredare perspektiv på begreppet. Resultatet gav inte någon enhetlig definition av begreppet som beskrevs som svårdefinierat eftersom det omfattar ett stort område.

Att vara syster eller bror till en person med funktionshinder kan innebära mycket gemenskap och glädje men också en del bekymmer. De känslor och villkor syskonen lever med kan vara svåra att hantera och det kan finnas ett behov av att få stöd. Syftet med studien var att visa vilket stöd som handikapporganisationer, kommunernas Handikappomsorg och landstingens habiliteringsteam erbjöd syskonen till personer med funktionshinder. Även informanternas erfarenheter av hur syskonskapet kan påverkas av att växa upp med en syster eller bror med funktionshinder studerades. Undersökningen var kvalitativ och genomfördes med intervjuer.

An information audit identifies, among other things, organizations information resources, the information flow and the needs of the information users. The purpose of this masters thesis was to describe the management of information within a local unit of Borås municipality by putting an information audit-method in practice. The focus was on three issues: What information needs could be seen in the organization? How does the information flow through the organization? How does Sugan Henczels seven-stage model serve as a tool to map the management of information within the local unit? The study only described the situation at a certain time at the chosen organization. The seven-stage information audit model was revised and adjusted to the studied organization by only carrying out four of the seven steps: Planning, Data collection, Data analysis and Data evaluation.

The study aims to describe, compare, and analyze how managers and basic staff in disability care reflects on education and competence in the organization and from an organizational context explain how the professionalization efforts can be understood at different levels of disability care. Highlighting these questions can stimulate discussion within this field when it comes to the evaluation of competence and skills of staff working with people with various disabilities, which is also sought after in society even more today. The study is qualitative and the result is based on five semi-structured interviews with managers and basic staff in disability care. The interview questions were categorized according to the concepts that are central in this essay: competence, training, professionalism and organization.The results show that there is some doubt about what a higher competence of personnel in direct contact with the users would mean. Among the basic staff uncertainty seems to be highest.

Syftet med denna studie har varit att undersöka personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet, utifrån ett personalperspektiv. I studien ingick sex personliga assistenter. Fyra inom två olika offentliga verksamheter och två inom privat verksamhet. Den datainsamlingsmetod som har använts är intervjuer, det empiriska materialet presenteras i studiens analysdel där empirin ställs emot teori. I empirin framkom bland annat personliga assistenters upplevelser av arbetsmiljö, anställning och om yrket.

Syftet med denna studie är dels att utifrån mellanchefernas beskrivningar förstå vilket handlingsutrymme mellanchefer inom äldre- och Handikappomsorgen har i sitt arbete och dels att beskriva hur de uppfattar sitt handlingsutrymme. Under de sista 30 åren har den kommunala äldre- och Handikappomsorgen genomgått stora förändringar. Ansvaret för verkställandet av insatserna har delegerats till mellanchefer som nu driver fristående, resultatstyrda enheter. Nya managementidéer från USA och Storbritannien började under 90-talet slå igenom i Sverige och tanken var att mellancheferna skulle föra ett självständigt ledarskap och att de skulle ha tillgång till de resurser som behövdes för att driva verksamheterna effektivt. Resultatet i denna studie pekar på att mellancheferna uppfattar att de har ett stort handlingsutrymme, åtminstone i att bestämma över sin egen tid och hur politikernas och handläggarnas beslut ska verkställas.

Kvalitet inom omsorgsverksamhet i Sveriges kommuner påverkasbl.a. av både lagar och förordningar samt ekonomiska resurser.Kvalitet kan dessutom ses ur många perspektiv t.ex. personalensupplevelse eller brukarnas upplevelse. Dessutom kankommunikationen både vertikalt och horisontellt mellanpersonalgrupper inom organisationen påverka verksamhetens olikakvalitetsområden. Syftet med denna studie var främst att undersökahur olika personalgrupper i en vårdorganisation uppfattade brukarnasupplevelse av vårdkvalitet men också att jämföra dessa föreställningarmed brukarnas faktiska upplevelse av vårdkvalitet.

För att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt ses brukarens rätt till självbestämmande och inflytande över assistansens utformning och innehåll som en ofrånkomlig utgångspunkt enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med denna studie var att undersöka personliga assistenters uppfattning om hur brukarens rätt till självbestämmande och inflytande påverkade deras arbetssituation. Metoden för studien utfördes i form av intervjuer med fem personliga assistenter. I denna studie framkommer det hur arbetsinnehållet, både praktiskt och relationellt, ofta utgör oklarheter där det som personlig assistent kan var svårt att veta vilka arbetsuppgifter ska ingå i assistansen samt hur de ska förhålla sig i olika situationen för att det ska bli rätt. Det visar sig hur personliga assistenters förhållningssätt gentemot brukaren ofta består av gränssättningar av olika slag (organisatoriska gränser, personliga gränser och gemensamma gränser).

Syftet med arbetet är att undersöka olika aktörers syn på hur kvalitet uppnås i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se på verksamheten genom några teoretiska begrepp - brukare, empowerment, implementering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. Målet med studien är att visa på de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att använda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och äldreomsorg. Att valet föll på Falkenbergs kommun, beror på att de valt att lägga ut all Handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av äldreomsorgen på externa utförare. Det tillvägagångsätt som använts har sin grund i kvalitativ forskningsansats, vilken består av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga dokument.