Det här är en undersökning om hur handarbete kan användas som ett förfaringssätt för att skapa deltagande och samtal. Ett relativt nytt begrepp har de senaste åren framträtt för att beskriva den punkt där handarbete och aktivism möts och betecknas som Craftivism. Som exempel kan stickgraffiti och i viss mån återbruksdesign nämnas. Ofta behandlas olika aspekter av konsumtion, men även mer specifika politiska ställningstaganden belyses. Den här undersökningen har tagit avstamp från craftivistiska metoder och de frågeställningar som behandlats är: Hur kan man med hjälp av handarbete skapa en plattform för samtal och deltagande? Samt: Hur formulerar sig de medverkande kring en specifik fråga när de utifrån denna plattform ges möjlighet att reflektera och samtala? Projektets syfte har initialt varit att undersöka huruvida det är möjligt att med och runt handarbete formulera sig kring och synliggöra ideologiska frågor, något som senare kom att revideras.

Undersökningen söker svar på om vi genom fotografiska bilder kan se något, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förändring söker jag finna svar på tankar och frågor. Utifrån ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förståelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de är en del av vår vardag. I det specifika objekt undersökningen förhåller sig till har den tidigare ägaren nyligen avlidit och de nya ägarna befinner sig i början av en renovering.

Syftet med arbetet har varit att undersöka varför en så udda teknik som skånsk knyppling fortfarande utövas. Efter en historisk tillbakablick har en rad intervjuer gett svar på vilka som idag knypplar, vilken åldersgrupp det är, varför man börjar knyppla, varför man fortsätter och vilken tillfredsställelse knypplingen ger. Förutsättningar som behandlas är knypplingens status, dess nätverk samt Hemslöjdens och museernas betydelse.En viktig del behandlar hur lärandet går till när denna kunskap överförs. Det gäller både den tysta kunskap som sitter i kroppen men också det logiska tänkande som krävs för att förstå hur en spets är uppbyggd. Utövare har upptäckt att tekniken ställer höga krav på både kroppen och intellektet..

I detta arbete ges begreppet knitalong en vidgad förståelse samt ställs mot syjuntan, med syftet att belysa och bredda förståelsen av stickning i vårt samhälle. Knitalong är ett engelskt ord med betydelsen av att sticka tillsammans och existerar i majoritet på Internet med elektronisk kommunikation deltagarna emellan. Syjuntan, som idag finns i varierade former och med olika ord som beskrivningar, har i detta arbete lyfts fram som en verksamhet som tog sin början i Sverige år 1844 (Sjöqvist, 1974) och benämndes då syförening. En syförening är bundet till en församling vars främsta syfte är bibelstudier sammantaget med handarbete, däribland stickning, som utförs till välgörande ändamål.Arbetet syftar till att fördjupa kunskaperna kring knitalong, som är ett pågående fenomen i vår vardag. Med hjälp av syjuntan och syföreningarna skapa en bild av historiskt ursprung och tillämpning, olika tekniker, behov, kunskap, hur den genomförs i skilda syften samt vad stickningen genererar för form av ny kunskap söks finna svar på genom resultat och i arbetets diskussion.Uppsatsen grundar sig på studier av litteratur och elektroniska sidor rörande ämnet.

Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora..

Denna designpedagogiska undersökning baseras på ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rätten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fältet. Syftet är att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som är en förort till Stockholm, har undersökningen ägt rum i form av en workshop, en aktion och en utställning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "målade med tråd" på duk och bestämde sedan platser där den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka relationen mellan olika typer av föreställningsförmåga (visuell, olfaktorisk, auditiv samt visuell bildkontroll) och kreativitet hos vuxna. Ett bekvämlighetsurval genomfördes med 86 deltagare. Instrument för självskattning av mental föreställningsförmåga i de olika sinnesmodaliteterna samt för visuell bildkontroll och kreativitet användes. En multipel regression genomfördes och en närmare granskning visade att endast visuell föreställningsförmåga signifikant predicerade poängen på kreativitetsskalan. Visuell bildkontroll låg precis över gränsen för att vara signifikant.

I Sverige är det omkring 200 000 personer som fått diagnosen demens. Läkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgå till 160 miljoner kronor/år i Sverige. Att använda sig utav icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan ses som ett alternativ, både ur etisk synpunkt såväl som ekonomisk. Det är därför viktigt att sjuksköterskan känner till vilka omvårdnadsåtgärder som finns tillgängliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder i omvårdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frågeställningen: Vad händer i mötet mellan olika generationer när man använder det textila handarbetet som en social plattform där kunskap förmedlas? Med underfrågorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur påverkar skillnader i förhållningssätt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning är att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform där generationer kan mötas. Jag undrar om det går att synliggöra och tillgängliggöra en äldre generation och dess kunskap för en yngre generation.Undersökningen består av två träffar där en grupp äldre kvinnor träffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med träffarna även en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. Både de äldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrån ett eget intresse och initiativ.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

I detta arbete ges begreppet knitalong en vidgad förståelse samt ställs mot syjuntan, med syftet att belysa och bredda förståelsen av stickning i vårt samhälle. Knitalong är ett engelskt ord med betydelsen av att sticka tillsammans och existerar i majoritet på Internet med elektronisk kommunikation deltagarna emellan. Syjuntan, som idag finns i varierade former och med olika ord som beskrivningar, har i detta arbete lyfts fram som en verksamhet som tog sin början i Sverige år 1844 (Sjöqvist, 1974) och benämndes då syförening. En syförening är bundet till en församling vars främsta syfte är bibelstudier sammantaget med handarbete, däribland stickning, som utförs till välgörande ändamål.Arbetet syftar till att fördjupa kunskaperna kring knitalong, som är ett pågående fenomen i vår vardag. Med hjälp av syjuntan och syföreningarna skapa en bild av historiskt ursprung och tillämpning, olika tekniker, behov, kunskap, hur den genomförs i skilda syften samt vad stickningen genererar för form av ny kunskap söks finna svar på genom resultat och i arbetets diskussion.Uppsatsen grundar sig på studier av litteratur och elektroniska sidor rörande ämnet.

Detta examensarbete utförs i sammarbete med ett företag som tillverkar produkter i polyuretan. Syftet med en av dessa produkter är att skydda kablar mot böjande samt axiella krafter. Företaget tillverkar idag denna produkt genom att tillföra gjutmassan underifrån, vilket leder till att gjutmassan trycks upp i konstruktionen. Detta är för att luftbubblor inte ska uppstå. Företaget har dock problem när det gäller tillverkning av produkten då den innehåller mer än tre ton gjutmassa.