Sök:

Sökresultat:

51 Uppsatser om Habilitering - Sida 1 av 4

Samverkan mellan habilitering och skola kring barn med funktionshinder

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur samverkan mellan Habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebär och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har använt oss av en komplementär metod, det vill säga både intervjuer till personal inom Habilitering och skola samt enkäter till en föräldragrupp. I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansåg att samverkan kan förbättras. Resultatet visade också att bristande kommunikation mellan Habilitering och skola leder till missförstånd och outtalade förväntningar verksamheterna emellan. Förutsättningen för att samverkan ska komma till stånd är bra relationer och samordnade insatser som bygger på att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mål, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.


Arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom habiliteringen

Syftet med studien var att beskriva och förstå arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom Habilitering. För att studera detta intervjuades tolv arbetsterapeuter verksamma inom kommun och primärvård med erfarenhet av att möta klienter inom Habilitering. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av klientens delaktighet?, ?Att respektera klientens integritet?, ?Att prioritera handlingsalternativ? samt ?Att sätta gränser och vara professionell?.

Pedagogers förhållningssätt i förskolan gentemot habilitering

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskolepedagogers förhållningssätt till Habilitering. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med både barnskötare och förskollärare. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svårigheter till skillnad från ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svårigheter. Vårt resultat visar att pedagogernas förhållningssätt ger uttryck för att stödet från Habiliteringen var värdefullt men blir otillräckligt när kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.

Förväntningar på habilitering från föräldrar till döva och hörselskadade barn

Examensarbetets syfte är att få veta vad föräldrarna till döva och hörselskadade barn i länet vill vad det gäller HörselHabiliteringens informationsmöten för föräldrarna samt HörselHabiliteringens gruppverksamhet för deras barn. Jag valde att göra en kvantitativ undersökning och skickade ut 124 enkäter till föräldrar till döva och hörselskadade barn i Jönköpings län. Resultatet grundar sig på 88 av 124 möjliga enkäter. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att de flesta föräldrar till döva och hörselskadade barn vill att HörselHabiliteringen organiserar gemensamma informationsmöten för föräldrar tillsammans med andra föräldrar. Resultatet i undersökningen visar också att det stora flertalet av föräldrarna som svarat på enkäten vill att HörselHabiliteringen ordnar gruppverksamhet för deras barn..

Barns upplevelse och förståelse av sin habilitering : En intervjustudie med sex barn med funktionshinder

Habiliteringen syftar till att främja barn med funktionshinders funktionsförmåga för att öka förutsättningarna för delaktighet i samhället. Habiliteringsplanering är ett sätt för barnet att delta i utformandet av Habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förståelse av mötet med Habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i åldern 10-13 år intervjuades.

Measurement of Processes of Care - 20 (MPOC-20)i svensk barn- och ungdomshabilitering: En valideringsstudie

?Familjecentrerad behandling? (FCB) är ett numer vanligt förhållningssätt inom vård och Habilitering av barn. Teorin för FCB är ännu oenhetlig och dess teori och praktik utvecklas kontinuerligt i växelverkan vilket gör valida och reliabla mätinstrument nödvändiga. MPOC-20 är ett instrument som mäter den familjecentrerade behandlingsprocessen och används i många länder, däribland Sverige. Dess fem ursprungliga skalor brister i replikerbarhet och etablerades med bl.a.

Arbetsterapeuters kunskap och användning av Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation inom habilitering

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) används för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvårigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenHabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingår att arbeta klientcentrerat och försäkra sig om att utgå ifrån individens önskningar och behov även då dennes förmåga att uttrycka dessa är reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och användning av GAKK inom Habilitering i Sverige.

En effektivare habilitering med stöd av webbaserad utbildning. En studie om habiliteringens utbildningsutveckling

The information technology development that has occurred over the past decade has broughtmajor changes into people?s lives. We have gotten used to being constantly connected to theInternet and always having access to information through mobile technology. This has led tochanges in education and more and more courses have become available through Internet. Theseweb-based educations are nowadays very common in schools and in the business world as theyprovide increased flexibility for the user.Habiliteringen Lundbystrand has seen the potential in this kind of education and believes this isan opportunity for them to rationalize their work by replacing parts of their education for parentswith a web-based education.

En studie om etnisk mångfald inom Habilitering och Hälsa

Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur arbetet med att öka den etniska mångfalden serut på Habilitering & Hälsa och vad det ger för konsekvenser för organisationen, detta medhjälp av en analys av tidigare erfarenheter och tillvägagångssätt inom området.Tidigare forskning som ligger till grund för denna uppsats behandlar en kort beskrivning omhur den etniska mångfalden har utvecklats i Sverige. Därefter redogörs för den forskning somfinns kring problematiken med hög arbetslöshet bland människor med en annan etniskbakgrund, tolkningen om vad som är etnicitet, hur den etniska mångfalden ser ut i olikaprofessioner på den svenska arbetsmarkanden samt om rekrytering av etnisk mångfald.Den teoretiska referensramen bygger på två teorier. Den första är tröghet till förändring iorganisationer där teorin menar att det finns ett naturligt motstånd till förändring iorganisationer (Ahrne & Papakostas 2002). Den andra är teorin om kultur i affärslivet, dennateori menar att det finns tre lager som skapar en kultur som kan liknas med ett isberg(Trompenaars & Hampden- Turner 1997).Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod och en abduktiv ansats vilka ligger till grund fördatainsamling samt analys.Habilitering & Hälsa har både mål och visioner med hur de vill att den etniska mångfalden iorganisationen ska se ut dock är ett grundproblem är att det inte finns sökande med annanetnisk bakgrund. Vidare är tidsaspekten ett problem där H&H strävar efter att etnisk mångfaldska prioriteras men eftersom alla medarbetare i organisationen har en stor arbetsbörda ochpress finns det inte mycket tid över att lägga på arbetet med etnisk mångfald.

Kommunikation, hörselutredning och hörselhabilitering vid CHARGE syndrom : En litteraturstudie

CHARGE syndrom är ett syndrom där hörselnedsättning är ett av flera kännetecken. Varje bokstav i akronymen CHARGE står för, det engelska namnet på, en missbildning som är ofta förekommande vid syndromet. C står för kolobom (skada i ögat), H står för hjärtfel, A står för hinder i bakre näsöppningen, R står för tillväxthämning och utvecklingsstörning, G står för missbildade könsorgan och E står för öronmissbildningar. Syndromet är mycket ovanligt och drabbar cirka en per 5 000 - 12 000 nyfödda. De flesta med CHARGE, över 90 %, har en utvecklingsstörning.

Habilitering av barn och ungdomar med dövblindhet

Aim: The aim of this study was to study through papers if early intervention of children and adolescents with deaf-blindness can be facilitated through early intervention programs, cochlear implants (CI) and communication strategies.Method: The method that we used was a literature study of scientific articles through Pubmed and Cinahl databases. The articles reference lists were also studied which lead to that more papers were found.Results: Children and adolescents with deaf-blindness can benefit from early intervention programs, when their caregivers were educated to give appropriate response to the children?s behavior. The interaction between children and their caregivers can improve through an early intervention model. Children and adolescents with Deafblindness have variable results from CI.

Fri tid och fritid - hur fungerar de för barn med förvärvade hjärnskador?

Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada..

Hjärnvägar : Ett banverksbyggande

Med detta examensarbete vill jag på enklast möjliga sätt beskriva vad FMT-metoden är och hur den kan praktiseras. Målet är att så många personer som möjligt ska få en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som reHabilitering eller Habilitering för människor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har även den sensoriska integrationen stärkts. .

Animal Assisted Therapy som fysioterapeutisk behandling för barn och ungdomar inom habilitering och rehabilitering: En litteraturöversikt

Behandling eller terapi ihop med hund kan hjälpa barnet att utveckla och förbättra dess finmotoriska färdigheter. Hunden kan även medverka och underlätta vid utbildning och dessutom öka barnet fysiska, mentala och emotionella status. En hunds utryck av sympati och omtanke kan vara första gången barnet upplever att de blir hörda och känner sig viktiga och på så sätt ger dem tröst. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över den vetenskapliga grund som finns för AAT med hund inom fysioterapeutisk behandling av barn inom Habilitering och reHabilitering. Studien är en litteraturöversikt.

1 Nästa sida ->