I en allt mer föränderlig omgivning utgör innovation ett nödvändigt redskap. Syftet med denna studie är att undersöka om arbetskrav och arbetskontroll samt interaktionen dem emellan har en betydelse för ettGruppklimat som främjar innovation. Arbetskrav och arbetskontroll definieras i denna studie utifrån Karaseks teori om krav- och kontrollmodellen. Innovation definieras utifrån Wests teori om de fyra Gruppklimatfaktorerna som främjar innovation. Resultatet baseras på en enkätundersökning med 83 respondenter fördelade på 20 arbetsgrupper inom den privata sektorn.

Arbetet handlar om grupper och gruppers klimat. Genom litteraturstudier, intervjuer med lärare och en elevundersökning har jag försökt att besvara frågeställningarna. Frågeställningarna är fokuserade på vad som kännetecknar ett positivt respektive negativt Gruppklimat och hur man som lärare kan arbeta för att skapa ett positivt klimat. Resultatet av undersökningen är att tryggheten är grunden för ett bra Gruppklimat, de intervjuade lärarna betonade att ett gott klimat är avgörande för att eleverna ska kunna ta till sig av de kunskaper som lärs ut i skolan. Det som eleverna betonade som viktigt för att de ska trivas i skolan är att de har bra kompisar och en bra lärare som kan hålla ordning på klassen, flertalet av eleverna trycket på att de vill ha arbetsro när de arbetar..

Vi lever i ett samhälle som har förändrats snabbt under kort tid. Idag efterfrågas individer som är flexibla och kan konkurrera. Skolan som apparat är den som ska forma elever till det samhället efterfrågar. Samtidigt ingår eleven i en grupp vars sammansättning kan se olika ut. Syftet med studien är därför att undersöka olika skolklassers Gruppklimat och dess påverkan på elevernas studieresultat.

Vår empiriska fallstudie syftar till att undersöka hur lärare arbetar för att åstadkomma ett behagligt klimat mellan eleverna i de tidigare åren, samt lärarnas motiv för detta. För att ta reda på det har vi gjort kvalitativa intervjuer med tio lärare och genom dessa har vi kommit fram till att läraren har en betydelsefull roll för hur det sociala samspelet mellan eleverna i klassen fungerar. Studien har visat att kommunikation och samtalsmetoder är ett övervägande arbetssätt hos lärarna, även om det också förekommer andra tillvägagångssätt, så som fredlig beröring, arbete med bilder, avslappning och konflikthantering. Många lärare menar även på att hur de är som personer avspeglas på gruppen. I likhet med dessa resultat fann vi i litteraturstudien att utvecklandet av elevers sociala och emotionella förmågor påverkar det sociala samspelet mellan eleverna på ett positivt sätt, samt att det har en inverkan på inlärningssituationen.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunnandet och förståelsen inom området konflikter och konflikthantering. Metoden som används är en fallstudie där lärares och elevers syn på den konflikthantering som sker på en specifik gymnasieskola studeras. Den övergripande frågan är hur lärare och elever upplever, hanterar och arbetar med konflikthantering i skolan. Frågeställningar: ? På vilket sätt ser lärare och elever på varför konflikter uppstår?? På vilket sätt påverkar konflikter lärare och elever och samspelet emellan dessa och vad får det för konsekvenser?? Hur ser lärare och elever på skolans arbete med konflikthantering?Metod: En fallstudie med intervjuer.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstå på vilket sätt gemenskapen i en grupp påverkas genom gruppstärkande övningar. Under fem veckor genomförde vi 27 övningar på en grundskola i en 1-2:a med 25 elever. Gemenskapen studerades ur perspektiven samarbete, delaktighet, identitet, kamratskap, ledarskap och klimat i gruppen. I val av metod använde vi oss av enkäter, intervjuer samt veckoutvärderingar i syfte att få svar dels ur en kvalitativ och en kvantitativ synvinkel. Resultatet av denna studie visar att eleverna behövde tid på sig för att reflektera kring begrepp gällande gemenskap i klassen.

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid Umeå universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet då de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frågeställning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex återkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svårt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osäkerheten i gruppen och rädslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.

Denna studie behandlar det upplevda innovativa arbetsklimatet hos en projektgrupp vid Eskilstuna Energi och Miljö (EEM). För att studera detta har undersökningsledarna använt sig av kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Det i form av en enkätundersökning med fem deltagande personer ur projektgruppen och intervjuer med samma fem personer. Det övergripande syftet är att undersöka hur arbetsklimatet upplevts i en projektgrupp vid EEM. Fokus inom studien ligger på in-novation och Gruppklimat.

Svensk motivationsforskning bedrivs nästintill uteslutande med eleven i fokus. Forskning av lärares tankar kring motivation och motivationsarbete tycks i dagsläget vara en bristvara. För att belysa denna fråga djupintervjuades fyra lärare, verksamma i grundskolans senare delar, om sina tankar kring motivationsbegreppet och motivationsarbete. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv tematiseras dessa lärares tankar. Vidare analyseras motivationsarbetet efter fem forskningsförankrade kriterier: positiva förväntningar, fokus på bemästrande, gynnsamt Gruppklimat, olika typer av motivation och relationer utanför skolan.

Viktigt för ett bra Gruppklimat är bland annat gruppens kommunikationsmönster och tidigare framgångar, något som är beroende av tydliga mål för arbetet. Tidigare forskning har påvisat ett positivt samband mellan gruppens kollektiva efficacy och dess prestationer. Området kollektiv efficacy är relativt välforskat, dock tycks frågan om vilka faktorer som har betydelse för kollektiv efficacy i arbetsgruppen stå relativt obesvarad. Inom området dominerar kvantitativ metod, varpå en kvalitativ ansats bedömdes lämplig i denna undersökning. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för individens upplevelse av kollektiv efficacy i arbetsgruppen.

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tänkande och egen förmåga att lära matematik innebär och hur de gör för att främja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lärare från förskoleklass till och med år sex.Lärares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, särskilt när eleven vågat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsättning för tilltro var ett tryggt Gruppklimat.I främjandet av tilltro tog lärarna utgångspunkt i elevers erfarenheter med positiva förväntningar på eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar på adekvat nivå, som skapar förståelse är kännetecknande för att eleven ska känna att den lyckas.Det omgivande samhället har stor betydelse för elevers tilltro. Lärarens engagemang, nyfikenhet och uppmärksamhet på elevers tillägnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

The purpose of this paper is to identify significant factors of influence for the co-existence and team climate within working groups, and to examine their impact on the psychosocial work environment within a group. Team climate and interaction affect every individual in a group. The manager, however, is the one formally accountable for the psychosocial climate in a working group, which is the reason why this study uses the management perspective.As an introduction to the empiric study, an overview of the existing literature within the field was made. A qualitative method is used and the empiric data is based on semi-structured interviews. The study comprises six interviews with department managers within the Social Services in the City Council of Stockholm.

Syfte och frågeställningar: Syfte är att undersöka vilka faktorer som har betydelse för hur lärare i två olika arbetslag upplever sitt arbetsklimat och hur detta har bidragit till att forma eventuella konfliktstrategier. Våra frågor är således;- Vilka faktorer menar lärarna är avgörande för de rådande klimatet i sitt arbetslag?- Hur påverkar de rådande klimatet lärarnas förhållningssätt till konflikter?- Vilka skillnader finns mellan grupperna vad gäller egenskaper i samarbetsklimatet och hur dessa skillnader förstås?Metod och material: Vi har valt en kvalitativ metod där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer för att intervjua sex personer från två olika arbetslag samt en administratör på en låg- och mellanstadieskola.Huvudresultat: Vårt resultat visar att så som ett arbetsgruppsklimat upplevs av de utanför en arbetsgrupp, inte behöver vara så det upplevs av de inom gruppen. Faktorer som beskrevs som avgörande för klimatet var; öppenhet, respekt, direkt kommunikation, anpassning och ödmjukhet. Lärarnas Gruppklimat visade sig påverka deras konfliktstrategier i hög grad genom att de satta normerna som existerade inom respektive grupp styrde hur lärarna kommunicerade med varandra och om vad.

Denna studie har syftat till att beskriva och försöka förstå några situationer inom ämnena svenska och idrott som påverkat trettio gymnasieelevers självkänsla negativt. Eleverna har anonymt ombetts skriva ner en berättelse om en händelse som påverkat dem negativt. Berättelserna har sedan analyserats och flera kategorier av händelser har inom båda ämnena utkristalliserats. Resultatet redovisas enligt dessa kategorier. Elevernas berättelser visade att lärarnas oförmåga att stötta och uppmuntra har stor inverkan på deras självkänsla ? och i förlängningen deras prestationer.

För att kunna bedriva undervisning i skolan behövs fungerande klasser, där elever och lärare likt kollegor på en arbetsplats kan arbeta ihop. Eftersom undervisningen till stor del sker kollektivt är det angeläget för lärare att ha kunskap om grupper och grupputveckling. Forskning visar att alla grupper genomgår en utveckling och att vissa grupper behöver hjälp i den processen för att kunna fungera ihop och känna någon form av samhörighet. Som gruppledare i skolan har läraren det yttersta ansvaret för att hjälpa klasserna med detta. Studiens syfte var därför att undersöka hur lärare kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasser, samt hur lärare kan se på sin egen roll som gruppledare i processen.