Syftet med denna studie var att få en inblick i hur lärare resonerar om deras möjligheter att påverka utfallet vid elevernas Grupparbeten i skolan. Tre komponenter i Grupparbeten har diskuterats; uppgiften, gruppsammansättningen och grupprocesserna, samt hur lärarna anser sig gå tillväga i skolundervisningen för att främja välfungerande Grupparbeten. Undersökningen baseras på tre fokusgruppsintervjuer med 10 högstadielärare, våren 2009.  Resultatet visar att lärarna anser grupparbete vara en väldigt krävande arbetsform att handleda. Lärarna menar att alla lärare som skall handleda Grupparbeten måste ha ett tydligt mål och syfte med grupparbetet, att processen bör stå i fokus vid denna arbetsform. Dock visar studiens resultat att detta inte alltid är fallet; ibland stämmer lärarnas intentioner inte överens med praktiken, då produkten inte sällan väger tyngre än processen.

Syftet med denna Undersökning var att undersöka eleversnas syn på deras egen delaktighet i grupparbete i matematik. Observationer och elevintervjuer i årskurs fem har utförts för att få en bild av detta. Det har visat sig att eleverna har en positiv syn på grupparbete och anser sig själva vilja vara delaktiga vid Grupparbeten i matematik. Det framkommer däremot att det finns faktorer som eleverna tycker påverkar deras delaktighet, såsom uppgiftens utformning, gruppsammansättning och kommunikationssvårigheter. Eleverna har även svarat på hur de arbetar för att inkludera andra i arbetet och visar på att de har en vilja att få sina arbetskamrater delaktiga i arbetet..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever syftet med att använda arbetsmetoden Grupparbeten i sin undervisning, hur de resonerar kring indelning av eleverna till grupper samt hur de resonerar kring bedömningen av dessa Grupparbeten.Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma lärare på gymnasial nivå och då syftet är att undersöka hur lärarna själva upplever dessa fenomen har resultaten analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv.Resultaten från studien visar att informanterna framförallt vill variera sin undervisning genom olika arbetsmetoder, och just Grupparbeten anser de öva olika färdigheter hos eleverna, såväl ämneskunskaper som sociala färdigheter. Huruvida det ena prioriteras före det andra resonerar de olika kring, liksom hur gruppindelningen sker och vad som bör ingå i bedömningskriterierna. I resonemangen kring gruppindelning belyses olika variablers betydelse, såsom ambitionsnivå, kön och sociala relationer. Dessa variabler ligger även till grund för hur lärarna resonerar kring fördelarna med homogena respektive heterogena grupper. Informanterna lyfter även deras roll som lärare i elevernas grupp-arbeten och hur de kan understödja elevernas uppfyllande av de för grupparbetet uppsatta målen.Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på en variation av resonemang kring syftet med denna specifika arbetsmetod och därmed även varierande resonemang rörande för-väntningar, gruppindelningar och bedömningar av dessa Grupparbeten, då det som styr upplägget av såväl uppgift, gruppindelning som bedömning är den återkommande frågan: Vad är egentligen syftet? .

Syftet med denna uppsats var att undersöka om grupparbete som arbetsform, där jag fördjupat mig i frågor kring vilken inställning svenska som andraspråkslärare har till grupparbete som metod och för- och nackdelar med detta. Dessutom undersöker jag hur bedömningen sker vid Grupparbeten. Jag har intervjuat fem SVA-lärare och har alltså använt mig av en kvalitativ forskning på två olika gymnasieskolor som ligger i två mellanstora städer i Sverige. Informanterna verkade vara positiva till grupparbete som arbetsmetod på gymnasiet fast det förekommer svårigheter med detta. Det är bl.a.

SammanfattningI detta examensarbete har jag undersökt hur medielärare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att få mer kunskap om bedömning, eftersom det är så komplext. Jag har utgått ifrån en fenomenografisk ansats, då jag har undersökt hur både lärare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer från ordet fenomen i betydelsen ?som det visar sig? och undersöker hur människor erfar aspekter av verkligheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilken grad studenter som använder Facebook och som studerar vid Uppsala universitet uppfattar att vissa grupprocesser (kommunikation, samarbete och koordination) stöds av Facebook och hur det i sin tur påverkar gruppen och det arbete den utför. Undersökningen är baserad på en enkät som besvarats av studenter på Uppsala universitet som använder Facebook och kvantitativa data som samlades in har legat som grund för undersökningen. Resultatet av undersökningen är en utvärdering av hur de deltagande studenterna uppfattar att Facebook stödjer de olika grupprocesserna. Undersökningen visar att studenterna tycker att Facebook är ett bra hjälpmedel i Grupparbeten och att kommunikationen stödjs till stor del. Men koordinationen och samarbetet stödjs inte till så stor del av Facebook, men studenterna uppfattar ändå det som ett bra hjälpmedel..

Enligt Skolverket ska lärare använda sig av Grupparbeten i både undervisning och som bedömningssituation eftersom elever är olika. Vissa presterar bättre vid individuella övningar och prov medan andra gör det i grupparbete. Det har blivit ännu tydligare att lärare måste kunna hantera gruppbedömning i och med införandet av den nya skolreformen 2011. Detta eftersom ett muntligt gruppdelprov blev obligatoriskt för alla elever i årskurs 1. För att undersöka hur lärare ser på de svårigheter och utmaningar som finns vid ett sådant moment genomfördes intervjuer med två lärare på gymnasiet.

Målet med examensarbetet är att utreda hur Grupparbeten inom matematik påverkar elevers intresse för ämnet. Valet att arbeta med Grupparbeten för att uppnå ökat intresse för matematik hos eleverna ligger väl i linje med tidigare forskning samt med läroplanens mål och riktlinjer, som bland annat säger att skolan ska sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Eleverna ska också lära sig reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, alla dessa egenskaper får eleverna möjlighet att utveckla då de arbetar i grupper för att lösa problem. Eleverna har arbetat med ett grupparbete som kallas Tema: Flytten och utvärdering av elevernas intresse för ämnet har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra av de totalt 19 medverkande eleverna. Dessutom har observationer utförts för att ytterligare studera elevernas samarbete i grupperna.

VI HAR FÅTT EN MYCKET POSITIV UPPFATTING OM HUR MAN KAN ANVÄNDA KOMMUNIKATION I MATEMATIKUNDERVISNINGEN PÅ ETT LUSTFYLLT SÄTT, DOCK ÄR KRAVEN SOM STÄLLS PÅ LÄRAREN MYCKET HÖGA..

Syftet med föreliggande uppsats är att studera en grupp SO-lärares samtal om Grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har två fokusgruppintervjuer, med totalt sju lärare, analyserats. Samtliga lärare undervisar i Samhällsorienterade ämnen i grundskolans senare åldrar. Utifrån lärarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet två huvudsakliga kategorier där grupparbete beskrivs som social fostran respektive ämnesresurs. De två kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sätt att tala om gruppindelning och läraransvar.

The purpose of this study is to discuss various approaches to group work and the importance of different approaches in relation to group work in schools. The study also looks at the results of the children working in different groups and constellations.This study is based on what previous research, literature and the tree teachers say about the subject group work and group divisions. Issues: Is there any kind of group work that always works? Does the structure of the tasks have any effect on the outcome? Is there any good reason to choose the teamwork approach that? The method I chose is a qualitative study with a phenomenological approach to the analysis. Three teachers were interviewed; result is presented in themes and concludes with a brief summary.

Politiker och tjänstemän, forskare, skolledare och lärare ? alla älskar Grupparbeten och därmed kollektivt lärande. För den enskilde eleven blir det däremot problem när det som huvudsakligen ska bedömas är processen, eftersom betygen ska sättas individuellt och lärarens möjlighet att få insyn i processen är begränsad. Skillnaden mellan ett MVG och ett G i en kurs på 200 poäng är så mycket som 1,6 meritpoäng av slutbetygets maximala meritvärde på 20. Ett betyg i en enskild kurs kan alltså få stor betydelse för en elevs möjlighet att i framtiden kunna komma in på en populär eftergymnasial utbildning. Detta examensarbete har undersökt nya metoder för att bättre säkerställa en likvärdig bedömning vid projektbaserade Grupparbeten på Medieprogrammet, och hur dessa metoder upplevdes av eleverna jämfört med våra traditionella sätt att mäta kunskaper och prestationer.

The purpose of this study is to investigate how a group of students experience their learning when working in groups, and determine if they prefer to work individually or in groups. This study will also investigate what the students believe that they learn when working in groups. The study is based on these two questions:How and what do students perceive that they learn from working in groups?Do the students in my study prefer to work in groups or individually?The method I have used to retrieve information has been to interview four different students. The interviews were individual; I did so to get a deeper view of how students perceive their own learning in groups.

De svenska elevernas matematikresultat blir sämre år efter år, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen.I detta arbete presenteras åtta metoder som kan användas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder är bland andra Grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus.För att nå så många elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det är att läraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken..

Enligt den sociokulturella kunskapssynen är det genom interaktion med andra som barnet utvecklas och lär sig, kunskap skapas i gemenskap med andra. Flertalet studier visar att samverkan i grupp leder till vinster inte bara i elevers engagemang och kunskapsinhämtning, utan även i social kompetens, och i våra styrdokument framgår det tydligt att grupparbete är en viktig del av elevernas utveckling i skolan. Metoden är dock komplex, och det krävs noggrann och medveten planering för att man ska nå alla vinster. Ivan D Steiner, professor i socialpsykologi, pekar på uppgiftens utformning och gruppens val av arbetssätt som de viktigaste faktorerna för att ett grupparbete ska leda till goda resultat, och har utformat en typologi där han urskiljer fem olika typer av uppgifter: additiv, disjunktiv, konjunktiv, kompensatorisk och komplementär. Syftet med min studie var att, utifrån Steiners typologi av uppgifter, studera om uppgiftens utformning och elevgruppens val av arbetsmetod påverkar hur eleverna når de avsedda kunskapsmålen.