The primary purpose of this thesis is to study how political agents construct and give meaning to the concepts of democracy, representative democracy and referendums. The starting point of the thesis is the pressing issue whether or not Sweden should hold a referendum on the new EU constitution. To analyze this question my choice of method is critical discourse analysis and the topical theories revolve around democracy and responsibility.My study shows that there are three different discourses in this debate: ?the democratic process?, ?the representative democracy? and ?the concept of democracy?. However, the meaning of the concepts in these discourses varies depending on which side the political agents are on.

Omläggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begränsades och på uppskovsbeloppet påfördes en ränta om 0,5 procent. Räntan på uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintäkt som beräknas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång enligt 47 kap. 11b § IL. Att räntebelägga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskäl av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-området.Även de som fått ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsräntan infördes den 1 januari 2008 måste betala denna ränta.

Klotter och annan skadegörelse ökar i vårt samhälle. Detta innebär dels stora kostnader för främst staten, kommuner och företag i landet. Ett annat problem detta medför en ökad känsla av otrygghet bland befolkningen och att det kan leda till en sämre boende miljö i vissa områden. Från 2004-01-01 finns det ett nytt stycke i polislagen 19 § som innebär att en polisman i vissa situationer har möjlighet att i förebyggande syfte kroppsvisitera en person. Vi har i våran rapport fokuserat på att försöka ta reda på hur tillämpningen av detta nya stycke skall ske.

IS/IT-strategier ligger till Grundlag för tillämpningen och nyttan av informationssystem samt informationsteknologi i en organisation. Det är en övergripande plan för verksamhetens användning av IS/IT-stöd, och har stor inverkan på organisationers effektivitet. Globala verksamheter opererar i olika miljöer och länder, något som behöver tas med i planeringsprocessen av en IS/IT-strategi. Uppsatsen behandlar de faktorer som har inverkan på utformandet av en IS/IT-strategi i en global verksamhet. Tänkbara interna och externa områden från IS/IT-miljön samt verksamhetsmiljön granskas, för att sedan analyseras utifrån den globala organisationens förhållanden.

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått Grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför Grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få Grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Uppsatsen huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur lagstiftningen är rustad för den tekniska utvecklingen. Arbetet har visat på samspelet mellan Grundlag och allmän lag som reglerar Internet som kommunikationsform och skyddet för de yttranden som framförs där. Fokusen i arbetet har legat på hur IT-brottslighet förebyggs och motverkas. Sedvanlig juridisk metod, med studier av lag, doktrin, praxis och förarbeten har använts. Arbetet fick även i viss mån ett EU- perspektiv då EU-rättslig reglering med fokus på informationsteknologin och IT-brott har implementerats i Sverige.

Uppsatsen ?Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala självstyrelsen 2004-2010? är en beskrivande idéanalys som utifrån tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen på förhållandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en Grundlagsutredning i vilken frågan om den kommunala självstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad Grundlag som antogs år 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade självstyre som fördes fram i debatten under denna tid.

Den här studien handlar om hur textreklam kommer till uttryck i svenska tjejtidningar och hur textreklam har förändrats under ett decennium. Vi har analyserat 25 nummer av tjejtidningarna Veckorevyn och Solo från år 2002 och 2012. Totalt har 953 texter analyserats.Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi undersökt hur mycket textreklam som finns i tjejtidningarna och genom en kvalitativ textanalys har vi analyserat på vilket sätt textreklamen kommer till uttryck och hur den har förändrats med utgångspunkt från Spelreglerna för press, radio och tv. För att få en djupare förståelse om textreklam har vi intervjuat textreklamexperten Håkan Lindhoff och Ulrica Widsell som är ordförande för Yrkesetiska nämnden och vice ordförande för Journalistförbundet.Resultatet visar att textreklam i dag inte går att mäta med hjälp av de riktlinjer som finns mot textreklam. Textreklamkommittén är avvecklad sedan 2005 och i dag är det upp till den ansvarige utgivaren att granska sin egen tidning.

I början av 1990-talet debatterades värdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dåvarande borgerliga regeringen beslutade föreslå att den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet skulle vila på demokratins grund och också innehålla en uttalad värdegrund. Syftet med denna studie är att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur värdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny läroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehåll. Forskningsfrågorna handlar således om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehållet och begreppet ?värdegrund? innan beslutet om den nya läroplanen antogs av Riksdagen.

 BAKGRUND: Diabetes typ 2 har under de senaste åren blivit en vanlig folksjukdom och det befaras att den ytterligare skall öka på grund av ohälsosamt kostintag och minskad fysisk aktivitet. För att förebygga utvecklingen samt minska sjukdomsprogressionen rekommenderas en livsstilsförändring och ett bra resultat kan uppnås genom vårdpersonalens hjälp och egenvård. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. METOD: Studien är en litteraturstudie med analys av kvalitativ forskning av tidigare genomförda studier. Datamaterialet som denna studies resultat grundar sig på består av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Den här uppsatsen har behandlat religionsfrihet utifrån Regeringsformen (1974:152) 2 kap, och den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) artikel 9(1-2). Religionsfriheten definieras enligt EKMR artikel 9 som en frihet att få att ?utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsutövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor?Religion och religionsutövning är mycket mer begränsad än vad lagtexterna kan ge uttryck för. Vissa religiösa tecken som kan anses som självklara rättigheter, som exempelvis slöjan och korset är inte alls garanterade skyddet enligt EKMR Artikel 9, tvärtom är det även fritt för staterna att begränsa och förbjuda dessa. Syftet med uppsatsen har varit att klargöra för lagens syn på den muslimska slöjan angående religionsfrihet samt att reda ut eventuella missförhållanden om den.Bärandet av slöja är en form av religionsutövning.

AbstractTitle: Swedish freedom of speech compared to european freedom of speechNumber of pages: 57Author: Gabriella BoodeTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Spring 2009University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala UniversityPurpose/Aim: The purpose with the dissertation is to see if there has been a limitation inSwedish freedom of speech since parts of the European union laws is superiour to theSwedish constitution as freedom of the press regulations and freedom of speech constitution.A more narrow purpose is to find out how the specific Swedish rights such as individual?slegal right to publish information are influenced by the European union laws and are superiorto the freedom of the press regulations and freedom of speech constitutionThe survey will also try to find out the effectiveness with the Lisbon Strategy ?s emergencybrake and its purpose to protect the Swedish freedom of the press regulations and freedom ofspeech constitution. How big is the difference between the different member states concerningthe protection of the freedom of speech?Material/Method: The data collected for this thesis is retrieved through personal interviewswith representives from experts with in the field as Uppsala University and the SwedishGovernent.Main results: It is obvious that Sweden has the strongest protection of freedom of speechcomparing to the other EU member states. No other EU country has as detailed constitution asthe Swedish constitution TF and YGL.

Syfte:Syfte är att undersöka hur dagens medieanvändares krav på hur myndigheterna informerar har förändrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning på järnvägen.Frågeställningar:Vid en operativ störning på järnvägen - vilka medier använder sig allmänheten av för att få information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmänheten vid en operativ störning på järnvägen?Teori: González-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förändrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation på Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkät, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjänsthandläggare på Trafikverket och sedan en jämförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets närvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkäten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhälle vill medelanvändarna få snabb, enkel och effektiv information. Internet innehåller så omfattande information att det är omöjligt att ta del av allting, därför söker användarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvändarna att få information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Fair trials? rights under Swedish law of public administration (FL) are regulated by Article 7 of the Statute. Similarly, fair trials? right under the European Convention of Human Rights (EU Convention) is regulated by Article 6.1. The essay conducts a comparative study of the two legislations and seeks to determine whether Article 7 of the Swedish law of public administration is consistent and compliance with Article 6.1 of the EU Convention.

Bakgrunden till denna uppsats är att i Sverige borde alla medborgare ha samma rätt att uttrycka sin åsikt. Det är en grundläggande rättighet som försvaras i vår Grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mänsklig rättighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rätten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten är i första hand tillförsäkrad medborgaren gentemot det allmänna och därmed skiljer sig rätten att uttrycka sig för anställda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrätten är lojalitetsplikten som följer av anställningsavtalet. Lojalitetsplikten innebär en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och därmed undvika situationer där vederbörande kan komma i pliktkollision.