Syftet med vår undersökning är att belysa hur förskollärare tänker kring barns Grovmotoriska utveckling i dag jämfört med för femton år sedan. Vi vill även skapa en förståelse för varför och hur en eventuell förändring har skett. Detta gör vi genom att fråga hur pedagogens förhållningssätt till barns Grovmotoriska utveckling ser ut idag jämfört med för femton år sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att Grovmotorisk träning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jämfört med för femton år sedan och det är främst tre faktorer som påverkar hur mycket det blir ? tid, gruppstorlek och medvetenhet.

Bakgrund: Helkroppsvibration är en relativt ny träningsform, där mekaniska vibrationer överförs till kroppen via en vibrerande platta. Effekten har undersökts främst på idrottare och vuxna med skiftande diagnoser. Det finns lite forskning om effekten på barn/ungdomar med cerebral pares (CP).Syfte: Att prova helkroppsvibration som träningsmetod för barn och ungdomar med cerebral pares. Vetenskapliga frågeställningar. Har helkroppsvibration någon effekt på muskelstyrka, spasticitet, ledrörlighet och Grovmotorisk förmåga hos barn och ungdomar med cerebral pares? Vidare ville vi undersöka om effekten varierade mellan olika grupper av barn/ungdomar och om träningstiden påverkade resultatet.

Barn blir allt mer stillasittande och folkhälsan befaras att inom kort försämras avsevärt. Skolan är den plats där vi når samtliga barn och kan skapa förändring. Skolan måste ta sitt ansvar i barns utveckling av en hälsosam livsstil. Motorisk träning har betydelse för hur rustade barnen är för det vardagliga livet samt har stor inverkan på barnens inlärningsförmåga. Med anledning av detta fann vi det högst relevant att undersöka hur stort tidsutrymme pedagoger ägnar åt Grovmotorisk träning.En kvalitativ studie med observationer av klassrumsverksamheter samt intervjuer har genomförts.

Hippoterapi är en behandlingsform där man som fysioterapeut använder hästen som verktyg för att träna och/eller lära in funktioner som en individ saknar. Balans, perception, kroppskännedom, koordination, sittfunktion och styrka är funktioner som hippoterapi kan främja. Cerebral pares är ett motoriskt funktionshinder till följd av en hjärnskada, där man ofta har en problematik med just dessa funktioner. Behandlingen av cerebral pares inriktar sig på de funktionsnedsättningar som skadan orsakar, varför hippoterapi kan vara en del i behandlingen. Syftet med denna studie var att göra en litteraturöversikt över användandet av hippoterapi som fysioterapeutisk behandlingsform för barn och ungdomar med cerebral pares.

SammanfattningSyfte och frågeställningarPeabody Developmental Motor Scale 2 (PDMS-2) är ett motoriskt test för barn upp till sex års ålder. Syftet med denna studie var att undersöka genomförbarheten hos Catch And Run On LINE (On Line), ett nytt Grovmotoriskt test för förskolebarn, samt att utvärdera överensstämmelsen (concurrent validity) mellan On Line och den Grovmotoriska delen av PDMS-2. Frågeställningarna som ställdes var hur den totala poängen överensstämmer mellan On Line och PDMS-2 och hur lång tid det tog att sammanställa resultatet av de två olika Grovmotoriska bedömningarna.MetodOn Line utformades som en kortare variant av PDMS-2. Alla barn (n=26) som remitterades till sjukgymnastiken på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset för en Grovmotorisk bedömning och som besökte författaren där under 4 månader erbjöds delta i studien om de hade börjat gå, men inte hade fyllt 6 år. Barnet bedömdes vid ett tillfälle.

Detta examensarbete innefattar Montessoripedagogikens skapande och utveckling samt en beskrivning av Montessorimaterielen men även förtydligande av begreppet genus kopplat till förskolan. Syfte med detta arbete är att ur ett genusperspektiv beskriva Montessorimaterielens användande under arbetspassen på en Montessoriförskola. De empiriska undersökningarna utfördes under fem veckor på en avdelning med 21 barn i åldrarna 3-5 år. Tre pedagoger har även ingått som informatörer i undersökningen. Metoderna som användes var strukturerade intervjuer och observationer.

Studien syftar till att ta reda på hur musiklärare ser på motoriska problem, hur informerade de är om elevers svårigheter och hur de hanterar eventuella motoriska problem som kan uppstå i instrumentalundervisningen. I bakgrundskapitlet presenteras motoriska aspekter, samt tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter.Den forskningsmetod som använts i studien är den kvalitativa intervjun. Jag har intervjuat fyra lärare som arbetar med brasselever. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna får reda på motoriska problem och hur de hanterar dem.

Syfte och frågeställningStudiens syfte är att, utifrån NyTidstestet, undersöka elevers Grovmotoriska grundfärdigheter i årskurs 6 i Stockholmsområdet.Utifrån detta syfte har vi valt att använda oss av följande frågeställning:- Hur ser de Grovmotoriska färdigheterna ut för elever i årskurs 6, när de bedöms enligt NyTidstestet?- Vilka skillnader framkommer, hos eleverna, mellan de undersökta stationerna?MetodFrågeställningen har besvarats genom en observationsstudie på sjätteklassare i Stockholmsområdet, sammanlagt 113 elever. Varje elev har observerats utifrån NyTidstestets observationsschema, där eleverna vid sju stationer bedömts enligt fyra kriterier: "mycket tillfredställande", "tillfredställande", "små brister" och "stora brister". Varje station innehåller en eller två Grovmotoriska grundformer.ResultatDe undersökta elevernas Grovmotoriska färdigheter är bristande. Hela 48 procent av övningarna kunde inte utföras på ett tillfredställande eller mycket tillfredställande sätt.SlutsatsUndersökningen visar att eleverna får en allt sämre grovmotorik och i och med den nya läroplanen (Lgr 11) tror vi inte att elevernas Grovmotoriska färdigheter kommer att bli bättre.

Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Hästunderstödd terapi är en behandlingsmetod som baseras på att hästens dynamiska rörelse överförs till ryttaren och således påverkar dennes rörelse. Även psykosociala funktionerna påverkas av hästunderstödd terapi. Personer med neurologiska sjukdomar har ofta en försämrad Grovmotorisk förmåga och livskvalitet och är därför i behov av en helhetlig behandling med effekter på både fysisk och psykisk funktion. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka effekter och det vetenskapliga stödet för hästunderstödd terapi på grovmotorik och livskvalitet hos personer med neurologiska sjukdomar. Metod: Totalt inkluderades 19 artiklar som analyserades enligt ICO-metoden.

Syftet med denna studie är att jämföra förskolans gård och skogen sett utifrån barns Grovmotoriska utveckling. Syftet är även att se om det är av någon betydelse att lämna förskolans gård för en utflykt till skogen för att grovmotoriken ska stimuleras ytterligare.  Frågor som tas upp är vilka möjligheter och hinder för Grovmotorisk utveckling som finns i varje miljö, vilka Grovmotoriska grundformer barnen använder och i vilken utsträckning. Genom att observera barnen i den fria leken, placera stegräknare på vissa barn och utföra platsobservationer över förskolans gård och de tre olika skogsmiljöerna besvaras ovanstående frågor. Resultatet visar på att den gård som i studien observeras har alla möjligheter att bidra till barnens Grovmotoriska utveckling medan skogsmiljöerna ger olika förutsättningar beroende på vilken skog som besöks. Resultatet visar dock att barnen går i snitt fler steg och ägnar sig åt fler Grovmotoriska aktiviteter i skogen än på gården.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi har använts som behandlingsform sedan 1950- talet. Ridterapi är en medicinsk behandling med hjälp av hästar och dess rörelser som innefattar allt från att rida och umgås med hästen till att utföra stallsysslor. Det är även en träningsform som tränar patientens motoriska kontroll och balans. Förutom att vara en medicinsk behandling har ridterapi visat sig kunna vara effektivt för att öka patienters självkänsla, självförtroende och self- efficacy. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka diagnoser som skulle kunna ha effekt av ridterapi samt att undersöka vilken evidens som finns för användandet av ridterapi inom det sjukgymnastiska verksamhetsområdet.