En mycket stor del i alla nybyggnationer är byggandet av innervägg där gips är huvudkomponenten. Denna process upptar en stor del av den totala byggtiden och är därför intressant att studera samt försöka förbättra. Den här studien syftar till att genomföra en totalkostnadsanalys av ett traditionellt innerväggssystem för att sedan jämföra det med införandet av konceptet PL Wall, som är en klickvägg av gips. .

Syftet med denna rapport är att åskådliggöra en mängd olika alternativ för hur skivor kan monteras på träregelväggar. Förbindarmönster och skivmaterial varieras för att slutligen presentera olika alternativ för produktion av volymbyggda flervåningshus i trä. För plywoodskivor finns två möjligheter till infästning i regelstommen om stommen är högre än 2400 mm, detta p.g.a. dess begränsade dimensioner: - En kortling monteras i regelväggen och två väggskivor kan monteras på höjden. Den dimensionerande bärförmågan för väggenheten uppgår till den minsta bärförmågan av de två ingående skivorna.

Byggbranschen är den näst största branschen i Sverige och sysselsätter direkt och indirekt en halv miljon människor. Byggbranschens storlek gör den betydande för både miljön och ekonomin, detta medför att en effektiv och fungerande byggbransch gynnar hela samhället.Byggkostnaderna i Sverige har ökat avsevärt under de senaste åren. Enligt Statistiska Centralbyrån har kvadratmeterkostnaden för byggnation ökat med 130 % under perioden 1995- 2009[1]. Denna utveckling beror delvis på den ökade kostnaden för byggmaterial. Detta leder till att besparingsförsök i användning av dessa är av stor betydelse för att hämma denna utveckling. Detta examensarbete har sin fokus på gipsspill i byggbranschen.

En stor andel av Sveriges enfamiljshus byggs i trä. Väggen i ett sådant hus är typiskt en skivbeklädd regelvägg. Målet med detta examensarbete är att studera lastkapaciteten hos träreglar i sådana väggar. Olika randvillkor gäller i de tre olika uppställningarna som studerats. Genom att variera randvillkoren undersöks vilken inverkan en syll och en skiva har för att styva av knäckning i veka riktningen.

För att möta dagens och morgondagens miljökrav måste byggbranschen se över sina arbetsmetoder för hjälpa till att minska påfrestningen på vår miljö. För att lyckas med detta måste arbetet med att minska mängden avfall vara ett prioriterat mål för både företag och individ. Syftet med detta examensarbete är att belysa de metoder och tillvägagångssätt som finns för att minska mängden avfall och genom detta hjälpa JM med miljömålet att sänka mängden avfall från byggproduktionen. Följande forskningsfrågor formulerades: ? Vilka fraktioner bidrar mest till vikten av avfall? ? Vilka byggdelar bidrar till mest avfall? ? Hur kan mängden avfall minskas? Detta arbete studerar data och kalkyler från ett avslutat projekt i Käglinge, söder om Malmö i Skåne, som utfördes av JM AB.

Fram till 1994 var det förbjudet att bygga hus högre än två våningar i trä, för att trä var ett brännbart material. Plötsligt öppnar sig en ny marknad för träbyggnad i och med de nya bestämmelserna.Inom ramen för nordiska forskningsprojektet Brandsäkra trähus [1] genomfördes omfattande brandprov av träregelkonstruktioner med isolering i huvudsak av stenull men även med glasull. Densiteten hos glasullen var 20 kg/m3. Beräkningsmodellen som utvecklades och publicerades i den nordiska vägledningen ?brandsäkra trähus? [1] gäller således endast för glasull med densitet minst 20 kg/m3.

Under stor del av 1900-talet var det enligt nordiska byggnormer förbjudet att använda trästommar i byggnader med fler än två våningar. 1994 upphörde förbudet och istället infördes brandtekniska funktionskrav, vilket innebär att konstruktionen enbart måste uppfylla vissa krav och att material därefter kan väljas fritt. I detta examensarbete har jag undersökt hur flerfamiljshus skall utformas med hänseende till brand och yttre påverkan, samt hur trä som byggnadsmaterial kan begränsa den arkitektoniska utformningen. I Gävle finns för tillfället inga större flervåningshus utformade helt och hållet i trä, därför har studierna utförts i samarbete med Gävle kommun. Examensarbetet består av en teoretisk del och en tillämpningsfas i vilken förslag på byggnadsutformning arbetats fram, tänkt lokalisering för byggnaderna är Gävle Strand.Dokumentationer från liknande projekt visar att det varit relativt enkelt att få byggnader i trä att uppfylla de brandtekniska krav som ställs.

Sedan mitten av 90-talet har träbyggnad fått en plats på byggmarknaden inom flervåningshus. Det är framförallt på konstruktionssidan som den största utvecklingen har skett. Produktionen har skett på traditionellt vis med platsbyggnation. Den största fördelen med prefabricerade metoder är att delar av arbetet förflyttas från byggarbetsplatsen till fabrik. Olika slags element kan tillverkas inomhus med industriella hjälpmedel, för att sedan transporteras till byggplatsen och monteras.

Sammanfattning Byggbranschen som sådan har över lång tid visat sig vara en mycket konservativ bransch. Gamla beprövade metoder och konstruktionslösningar tenderar att väljas före det som kan anses som nytt och oprövat. Under senare år har dock ett stigande energipris samt den globala uppvärmningen drivit utvecklingen i en riktning där energieffektiva byggnader efterfrågas i allt större omfattning. Detta medför en efterfrågan för nya material och byggnadssätt som kan ersätta eller komplettera de mer traditionella. Ett för i Sverige förhållandevis nytt byggnadssätt är att uppföra byggnader med Structural Insulated Panels SIPS. Dessa är konstruktionselement som används för både väggar och tak.