Skivverkan i volymbyggda trähus
Syftet med denna rapport är att åskådliggöra en mängd olika alternativ för hur skivor kan monteras på träregelväggar. Förbindarmönster och skivmaterial varieras för att slutligen presentera olika alternativ för produktion av volymbyggda flervåningshus i trä. För plywoodskivor finns två möjligheter till infästning i regelstommen om stommen är högre än 2400 mm, detta p.g.a. dess begränsade dimensioner: - En kortling monteras i regelväggen och två väggskivor kan monteras på höjden. Den dimensionerande bärförmågan för väggenheten uppgår till den minsta bärförmågan av de två ingående skivorna. - Plywoodskivan efterbehandlas med exempelvis not och spont för att slutligen sammanfogas med lim. Skivan kan då få egenskaper likt en enda stor skiva. Genom att ersätta plywoodskivan med en spånskiva eller en OSB-skiva kan man slippa problematiken med skarvning. Detta för att dessa skivor inte har samma begränsningar beträffande dimensioner vid tillverkning som plywood har, och fullstora väggskivor finns lagerhållna ur standardutbudet hos vissa tillverkare. Väggenheten där spånskiva och gips utgör de två skivlagren ger en 38 % lägre bärförmåga än för väggenheten där skarvad plywood används tillsammans med gips. När det inre lagret istället utgörs av en OSB-skiva kommer bärförmågan att reduceras med ytterligare 11 %. Gipsskivor som väggbeklädnad är ett måste i flervåningsträhus för att uppfylla ställda krav på brandmotstånd. De två yttersta skivorna måste i hus högre än fyra våningar utgöras av en brandskyddsskiva som exempelvis BPB Gyproc AB?s 15 mm Protect-F. Skulle man minska på förbindaravståndet för gipsskivan relativt plywoodskivan, och därmed öka antalet förbindare så kan en 14 % högre bärförmåga uppnås för en väggenhet med två lager gips jämfört med väggenheten med plywood och gips i de två skivlagren.