Inverkan av glasullens densitet på dess brandegenskaper
Fram till 1994 var det förbjudet att bygga hus högre än två våningar i trä, för att trä var ett brännbart material. Plötsligt öppnar sig en ny marknad för träbyggnad i och med de nya bestämmelserna.Inom ramen för nordiska forskningsprojektet Brandsäkra trähus [1] genomfördes omfattande brandprov av träregelkonstruktioner med isolering i huvudsak av stenull men även med glasull. Densiteten hos glasullen var 20 kg/m3. Beräkningsmodellen som utvecklades och publicerades i den nordiska vägledningen ?brandsäkra trähus? [1] gäller således endast för glasull med densitet minst 20 kg/m3. Glasull som används idag har emellertid väsentligt lägre densitet. Det är därför angeläget att visa att dagens glasull har likvärdiga egenskaper, eller, ifall det visar sig att densitetens inverkan inte kan försummas, att kvantifiera denna skillnad så att beräkningsmodellen i ?brandsäkra trähus? kan tillämpas i något modifierad form. Arbetet utförs som en experimentell studie där provkropparna som ska representera termiska förhållanden som är karakteristiska för byggelement med träreglar och glasullsisolering. Eftersom glasullens brandegenskaper endast kan fullt utnyttjas när glasullen skyddas från direkt brandexponering används provkroppar med gipsskivor typ F som beklädnadsskivor.Provningen genomförs som en jämförande undersökning av glasull med olika densitet,A= 20 kg/m3, B= 16 kg/m3 och C= 13 kg/m3. Eftersom glasullens primära funktion är att skydda träreglarnas eller träbjälkarnas sidor och motverka förkolningen, används tiden till inbränning i plattan och graden av inbränningen i träregeln som relevanta parametrar.Efter genomförda brandprov analyserades resultaten. Fotografier togs på sågade tvärsnitt av träreglarna för att ge en bra bild av inbränningsmönstret, fotografierna redigeras och läses sen in, via digitalisering, i ett program som ger en digital bild av tvärsnittet. Inläsningen ger resultat som inbränningsdjup och kvarvarande area. Temperaturförlopp över tid plottades för att klargöra hur brandförloppet ser ut i de olika fälten.Genom att studera temperaturkurvorna ser man att isolering av typ C är betydligt sämre än A, medan isolering av typ B inte kan sägas vara sämre utifrån det. Medelvärdeskurvorna ger ett mer överskådligt resultat, samt att faktorer som ojämn ugn i längdsled inte spelar lika stor roll. Dessa visar återigen på stora skillnader mellan isolering av typ C och isolering av A och B som följs åt bra. Även värmevågshastigheten ger samma resultat som temperaturkurvorna, den är betydligt högre för isolering av typ C än för isolering av typ A och B, i storleksordningen 26-36%.