Hur förändrades de gestaltningar som används i svensk press om klimatfrågan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den så kallade Climategate-skandalen, jämfört med samma månad året innan och året efter? Gestaltningsteori är en teori som används primärt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur människor förstår sin omgivning och samspelar med andra människor. Gestaltningar är ?tolkningsscheman? som individer använder för att tolka, förmedla och förstå budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrågan.

Studien utgick från de vetenskapliga frågeställningarna: ?Hur yttrade sig klimatskepticism i Dagens Nyheter, Verdens Gang, The Times och The New York Times under perioden 1:a januari till 30:e juni år 2010?? och ?Hur skiljde sig rapporteringen mellan dessa tidningar?? För att kunna svara på dessa frågor användes Gestaltningsteori och kvalitativ metod. Med kvalitativa textanalyser samt gestaltningsanalys undersöktes hur tre olika gestaltningar yttrade sig i fyra ledare och fyra reportage. De gestaltningar som studien baserades på var ?vetenskaplig osäkerhetsgestaltning?, ?tvetydighetsgestaltning? och ?ekonomisk gestaltning? som alla i tidigare forskning har gått att koppla till klimatskepticism.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Föreliggande uppsats är en gestaltningsstudie, frågan är om och hur de offentliga värdeprinciperna gestaltas i medias nyhetsförmedling gällande Migrationsverket. Vår undran är om det svenska folkets låga förtroende för myndigheten till viss del kan förklaras av hur värdeprinciperna gestaltas i media. Styrande för uppsatsen är regeringsuppdraget angående offentligt etos samt Gestaltningsteori. Vald metod är innehållsanalys och materialet utgörs av två av Sveriges mest besökta tidningar på internet, Dagens Nyheter & Aftonbladet. Resultatet av studien visar att värdeprinciperna till viss del gestaltas i media.

Avsikten med denna uppsats har varit att granska deltagarna i Paradise Hotel 2013/14 ur ett genus- och gestaltningsperspektiv och undersöka vilka stereotyper som gör sig synliga i programmet. Undersökningen har skett i form av en innehållsanalys med teorierna; bilder och tilltal, genusteori och Gestaltningsteori som grund.Det utvalda materialet utgörs av ett strategiskt urval av åtta händelserika scener. I det första analyssteget granskades handlingen i scenerna, därefter gjordes en granskning av innehållet i scenerna utifrån tre olika teorier; bilder och tilltal, genusperspektivet och Gestaltningsteorin.Resultaten visar att genusordningen i Paradise Hotel bekräftar bilden av dagens ojämställda samhälle. Alla scenerna reproducerar teorierna om ojämna könsförhållanden och stereotypskapandet..

Den här uppsatsen belyser hur Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, representerades i svenska och spanska nyhets- och opinionsartiklar på webben mellan datumen 3 januari 2011 och 29 december 2012. Merkel blev en allt viktigare politiker inom EU i och med eurokrisen som tog fart år 2008, då Tyskland var ett av de länder som gav mest pengar till de stödlån som EU utfärdade till bland annat Spanien. Idag anses Angela Merkel vara en av Europas viktigaste politiker, främst då Tyskland som ekonomisk stormakt inom EU har ett stort inflytande vad gäller beslutsfattanden i EU-frågor.Vi analyserade fyra tidningar med olika politisk bakgrund: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, El País och ABC. Studien baserades på en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen fungerar som en översikt och belyser hur stor plats rapporteringen om Angela Merkel tar upp i svenska och spanska webbtidningar, under vilka kategorier artiklarna faller in samt vilken narrativ roll Merkel tillskrivs.

Before the general election 2006 all of the Swedish parties represented in the Parliament held their political party conference. At each political party conference, the leader for respectively party held their opening speech, a speech that was covered by the press. This essay deals with how the press covers these speeches. Analysing how the different speeches were covered by the press, some tendencies regarding how the press report could be visualised. In this comparison the ?quantitative content analysis? was used.

Syftet med uppsatsen är att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvärmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss på New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen är att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförändringarna är mänskligt skapade än den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt är januari till och med december år 2006 då filmen An Inconvenient Truth hade premiär och skapade debatt i frågan. Undersökningen är av kvantitativ natur.

Capella and Jamiesons research of how the media describes politics has shown that it is very often case of one of two scenarios: game frames; or issue frames. The central idea of this framing theory is that when politicians are described within game frames the disdain towards politicians is believed to increase. Capella and Jamieson have shown that, at least in the US, the use of game framing has increased. The Swedish Scholar Jesper Strömbäck has however, with his research, shown that, despite the earlier theory of Capella and Jamieson, in Sweden the tendency is not so clearly demarcated. In fact he says that if anything, the tendency looks to be the antithesis.

Hur förändrades de gestaltningar som används i svensk press om klimatfrågan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den så kallade Climategate-skandalen, jämfört med samma månad året innan och året efter? Gestaltningsteori är en teori som används primärt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur människor förstår sin omgivning och samspelar med andra människor. Gestaltningar är ?tolkningsscheman? som individer använder för att tolka, förmedla och förstå budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrågan.

Uppsatsen undersöker hur det finländska partiet Sannfinländarna framställs i sex olika tidningar i samband med riksdagsvalet 2011. Studien är komparativ och utgår från Gestaltningsteorin och tidigare forskning om populistiska partier i medierna. Den bygger på en kvantitativ innehållsanalys gjord på utvalt material från Hufvudstadsbladet, Vasabladet, Nya Åland, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, sammantaget 141 artiklar som publicerades under 14 dagar i samband med valet i april 2011.Studien visar att de som röstar på Sannfinländarna inte får komma till tals i medierna. Även de Sannfinländska politikerna är underrepresenterade i materialet. När de väl får uttala sig så bemöts sällan deras påståenden av journalisten.Undersökningen visar också att Sannfinländarna ofta slängs in i alla möjliga sammanhang i de finlandssvenska tidningarna.

The use of computer and video games has increased immensely over the past few decades and today a majority of the Swedish population enjoys them on a daily basis. With such a large number of frequent users, the media reporting on the subject of games becomes interesting and important. How are games represented in the media, and has there been any change in the way they are portrayed as their popularity has grown? ­The aim of this study is to determine if and how the portrayal of computer and video games in Swedish newspapers has changed during the period 1995?2012. The study was conducted with the use of quantitative content analysis and the empirical data was collected from the two most widespread newspapers in Sweden ? DN and Aftonbladet.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.

I vår studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna ägde rum på Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School.Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vår studie är Gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gärningsmännen och vilka som fått komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi närstuderat 12 texter med fokus på skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning.Slutsatserna vi kan dra från vår studie är att rapporteringen skiljer sig åt mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times.

Studien undersöker hur polisen som institution kan synas och gestaltas inom journalistiken. Syftet var att studera hur Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan väljer att gestalta och inrama ett enstaka fall där polisen är inblandad, i detta fall Reva-projektet, där polisen är en mycket stor aktör.Tidningarnas rapportering, under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2013, har studerats utifrån 114 artiklar kvantitativt och har även kvalitativt tittats närmare på, utifrån aspekter viktiga för studiens syfte. Artiklarna har analyserats och tolkats utifrån faktorer väsentliga för framing theory eller med svensk benämning Gestaltningsteori.En klar inramning som tidningarna väljer att göra kring polisen är deras "jakt" på människor. Detta ligger som en röd tråd i alla tidningar.  Aftonbladet och Dagens Nyheter har mer sensationsrubriker, medan Sydsvenskan fokuserar mer på debatten kring Reva-projektet som helhet. Gemensamt ramar tidningarna in polisen som ägare av Reva-projektet.