The aim of this study was to determine to what degree the framing of the political party the Sweden Democrats had changed in swedish media, from 2010 in contrast to 2012. Particular interest was directed towards the framing of the party as a problem.This was done by studying the news articles during 12 weeks in 2010, and 12 weeks in 2012, in the newspapers Aftonbladet and Expressen. These particular newspapers were especially interesting to study since they have been outspokenly critical of the party. Both of the newspapers can be said to be among the most clearly critical towards the Sweden Democrats.I studied 256 published articles retrieved through the news database Newsline. Quantitative content analysis was used to determine patterns and tendencies.

Uppsatsen undersöker Aftonbladet Kvinna 1992-2001, en satsning grundad i den goda ambitionen att skapa en arena för kvinnor och kvinnofrågor. Syftet är att titta på dess utveckling över tid med tyngdpunkt på huruvida framställningen av särskilt kvinnor, men även män, utmanar eller reproducerar könsstereotypa mönster. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk bestående av genusteori, Gestaltningsteori samt tidigare forskning kring kön och media. För att undersöka Aftonbladet Kvinnas tidsmässiga utveckling tillämpades kvantitativ innehållsanalys på totalt 398 stycken analysenheter hämtade från fyra olika tidsperioder: 1992/1993, 1996, 1999/2000 och 2000/2001. Därefter genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av sju artiklar för att på en djupare nivå kunna analysera innehållet.

Den här uppsatsen har undersökt om och i så fall hur sättet att skildra psykisk ohälsa på Dagens Nyheters Insidan och Svenska Dagbladets Idagsida har förändrat sedan sidorna började publiceras. Artiklar från 1982, 1992, 2002 samt 2011 (maj-december) och 2012 (januari-april) undersöktes dels med kvantitativ metod: DN och SvD söktes igenom aktuella år, och artiklar om psykisk ohälsa publicerade på Insidan och Idag kodades. Det som mättes var hur många artiklar om psykisk ohälsa som publicerats, vem som var huvudperson i text och på bild samt vilken typ av psykisk ohälsa texten handlade om. Dessutom valdes åtta texter ut för att analyseras kvalitativt med hjälp av massmedieretorisk modell. Som teoretisk utgångspunkt har framing, Gestaltningsteori, använts.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur den politiska krisen iUkraina återspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).Frågorna som besvaras är hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrån teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jämförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om ländernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien är publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet består av totalt fjorton artiklar, sju ifrån varje tidning från varje dag iveckan. Med en kritisk diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bådatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sådan.

Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka kvällspressens framställning av de fyra ministrarna Anders Borg, Tobias Billström, Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilòs politiska övertramp i ministerskandalerna 2006. Alla fyra ministrar stod anklagade för mindre skattefusk och blev utsatta för en drevjakt i medierna. Skandalerna resulterade dock i att männen satt kvar på sina poster medan kvinnorna fick avgå. Denna studie undersöker hur och på vilket sätt kvinnorna respektive männen skildras i kvällspressen under skandalen. För att ta reda på detta har en fördjupad analys gjorts utifrån 16 stycken artiklar i Aftonbladet och Expressen studerats under tidsperioden 6-18 oktober 2006 med hjälp av en kvalitativ textanalys.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur utvalda tidningar, både morgon- och kvällstidningar, valt att förhålla sig mot proposition 2008/09:140 ? Ett användbart försvar. Den proposition som innebar att vi idag har ett yrkesförsvar och inte värnplikt.Arbetet har utgått från en kvalitativ textanalys. Tidningarna har analyserats utefter sökkriterierna: kostnad, tillgänglighet ? användbarhet, hög beredskap, rekryteringssvårigheter och folkförankring.

I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, Gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat.

Syfte: Syftet med studien är att belysa hur 11 september-attackerna gestaltades i svensk och brittisk morgonpress en vecka efter händelserna. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på jämförelsen mellan tidningarnas gestaltningar av händelserna.Frågeställningar: Hur gestaltas nyheten veckan efter katastrofen? Vilka likheter och skillnader finns mellan tidningarnas gestaltningar? Hur ser förhållandet mellan text respektive bilder/nyhetsgrafik ut i de båda tidningarna?Teori: Studiens teoretiska ramverk är Gestaltningsteorin och främst Robert Entmans modeller. Gestaltningsteorin handlar om mediernas inflytande över hur människor upplever och uppfattar den verklighet vi lever i. Då studien är en jämförelse mellan svensk och brittisk dagspress kontextualiseras studien genom en skildring av situationen för dagspressen i respektive land.Metod: Uppsatsen har undersökt gestaltningar i medieinnehåll genom att använda kvantitativ innehållsanalys som metod för insamling av empiriskt material.

Syftet med studien var att belysa vilken bild svensk storstadspress ger av grundskolans arbete med elever med ADHD. Vi ville också ta reda på vilka teman som dominerar i medierapporteringen av grundskolans arbete med elever med ADHD och vem som kommer till tals. Till sist avser vi också att se vilka pedagogiska arbetssätt för barn med ADHD som förekommer i media. Som teoretisk ram har Gestaltningsteorin använts för att tolka och analysera resultatet. Enligt Gestaltningsteorin har media inte bara ett intresse av att ge information på ett objektivt sätt utan har ofta till exempel ett ekonomiskt intresse och ett intresse av att påverka opinionen (Strömbäck, 2009).

AbstractTitle: The Sweden Democrat is coming! ? A quantitative study of the framing of the Sweden Democrats in the local press during the month of the parliamentary election in 2010 (Sverigedemokraten kommer! ? En kvantitativ studie av hur Sverigedemokraterna gestaltades i lokalpressen under månaden för riksdagsvalet 2010)Number of pages: 41 (42 including enclosures)Author: Tobias EnefalkTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn 2010University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala UniversityPurpose/Aim: This essay seeks to study how the Swedish political party the Sweden Democrats was framed in Swedish local press during the month of the parliamentary election in 2010. The study is based upon eight local newspapers located in the municipalities where the voting result for the Sweden Democrats increased the most and the least.Material/Method: The material consists of 263 articles from eight different local newspapers gathered from the month of September 2010 (the month of the election). Using a quantitative content analysis and a cluster analysis inspired by Matthes & Kohring, a comparison of the framing is made between the different newspapers. The results of this comparison are then analyzed and discussed by applying theories of political communication, media logic and framing.Main results: The results show that some similarities and some differences occur regarding the framing of the Sweden Democrats between the different newspapers.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks Gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

Detta arbete handlar om en gestaltning av området Emmeryd 5:11, med hänsyn till natur-, kultur- och upplevelsevärden. Syftet är att främja biologisk mångfald, den historiska läsbar-heten samt rekreationsvärdet i området. Arbetsområdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken är belägen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. Området är en del av Kvistagården, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpåverkat landskap. Emmeryd 5:11 är karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. Området både ramas in och genomskärs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad åkermark, naturbetesmark och tidigare ängsmark samt skogsmark.