Syftet med studien är att undersöka pedagogers Genusarbete och jämställdhetsarbete i fritidshemmet. Frågeställningarna är: Vilka mål med Genusarbetet har pedagogerna? Hur arbetar  pedagogerna med det sociala beteendet utifrån könstillhörighet på fritidshemmet? Detta är en kvalitativ studie som vill belysa begreppet genus och dess viktiga betydelse kring jämställdsarbetet. Studien tar upp tre pedagogers syn och arbetssätt kring genus och jämställdhetsarbete på fritidshemmet, detta görs genom ostrukturerade enskilda intervjuer. Jag intervjuade tre pedagoger som arbetar på ett fritidshem i utkanten av Stockholm.

Magisteruppsatsen studerar pedagogers erfarenhet av motstånd mot Genusarbete samt försöker förklara motståndet utifrån socialpsykologiska teorier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som arbetar med skolans äldre åldrar. Samtliga lärare var engagerade i Genusarbete på sina skolor. Tidsbrist samt ointresse var två former av motstånd som kollegor och skolledning utövade. En svårare form av motstånd visade sig vara tillmötesgående motstånd ? då motståndsaktörer ger sken av att vilja arbeta med genusperspektiv men i själva verket låter det bero.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om pedagogerna på en förskola i Halmstad arbetar genusinriktat, genom att jämföra förskolan i Halmstad med förskolan Tittmyran. Teori kapitlet kommer att ta upp ett par viktiga saker såsom vad genus innebär eftersom det ska ge en bild av begreppet. Därefter kommer genusprojektet Tittmyran att tas upp med fokus på pedagogernas arbetssätt före den stora förändringen till en mer genusinriktad förskola.  Under metod kommer jag att beskriva hur jag gått tillväga med mitt arbete, vilka val jag har gjort men också hur tillförlitligt jag anser mitt eget arbete är. Jag kommer även att ta upp viss etik såsom att det är viktigt att alla deltagande ska vara insatta i vad arbetet går ut på redan från början. Mitt arbete är en kvalitativ undersökning där jag valt observationer som mitt sätt att samla information angående mitt ämne.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskoleverksamheten arbetar med genus, genom utformningen av miljön, vilka verktyg som ges från förskolechefen samt hur genusstrukturer gestaltas i interaktionen barnen sinsemellan, och i interaktionen mellan pedagog och barn. Data samlades in från två förskolor genom intervjuer och observationer. Totalt nio intervjuer och 30 observationer utfördes under studien. All insamlad data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten som framkom under studien var bland annat att den fysiska miljön möjliggör eller begränsar gränsöverskridande handlingar i barnens lekar och att dessa gränsöverskridande handlingar uppmuntrades mer för flickor än för pojkar.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget Genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Läroplanen för förskolan strävar mot att skapa samma villkor och möjligheter för alla individer oavsett kön (Skolverket, 2010). Mot bakgrund av det är det viktigt att synliggöra förskollärares perspektiv på genus- och jämställdhetsarbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares perspektiv på Genusarbete i spänningsfältet mellan läroplanens mål och den dagliga pedagogiska praktiken. I vår undersökning har vi intervjuat sju förskollärare i tre kommuner, samtliga kvinnor i 50- årsåldern, om deras syn på genus och jämställdhetsarbete. Insamlad data har kategoriserats och därefter analyserats med hjälp av bakgrundsteori och tidigare forskning.

Syftet med vår studie var att ta reda på om och hur förskollärare använder barnlitteraturen i sitt Genusarbete. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod, vilket vi ansåg vara lämpligt för att få reda på förskollärarens tankar och därmed kunna få en förståelse för deras arbetssätt med barnboken. Sex förskollärare intervjuades och resultatet har visat att alla informanter anser att genus är en viktig fråga samt att genus handlar om ens förhållningssätt gentemot barnen. Alla använde barnboken i sitt vardagliga arbete, dock på olika sätt men ur ett genusperspektiv. Vissa bytte ut huvudrollsinnehavaren i boken medan vissa läste boken som den var och efteråt reflekterade tillsammans med barnen.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva förskolepedagogernas uppfattningar om Genusarbete i förskolan. Ett ytterligare syfte var att genom studien undersöka vilken betydelse specialpedagogikens handledarskap har för utvecklingen. Mina frågeställningar var: Har förskolan genusperspektiv på sin verksamhet? Hur yttrar sig genusmedvetenheten? Vilka sätt använder man för att observera ur ett genusperspektiv? Kan specialpedagogikens handledarskap användas för att höja genusmedvetenheten? För att göra detta, valde jag en kvalitativ forskningsmetod genom halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Sammanfattningsvis visade mina data att det inte fanns så mycket riktat Genusarbete, men att pedagogerna menade att lärmiljön var betydelsefull.

Den här fallstudien behandlar olika individers föreställningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingår både förskolepedagoger och föräldrar. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien är uppdelad i två delstudier; delstudie I består av intervjuer som analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien består av två delstudier beror på att jag därmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhållningsätt vad gäller Genusarbete i förskolan. Studien påvisar att begreppet genus uppfattas som något svårdefinierbart och informanternas svar tyder på en osäkerhet kring just detta begrepp.

Arbetet och syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger och elever uppfattar Genusarbetet på fritidshemmet, samt hur kvinnliga och manliga pedagoger på fritidshemmet främjar arbetet med genus för eleverna. I undersökningen så intervjuades fritidspedagoger samt elever..

Sällan har ett litet ord på tre bokstäver skapat så stor debatt som hen gjort det senaste året. Begreppet är inte nytt, men har fått en nytändning i och med lanseringen av barnboken Kivi och monsterhund (Lundqvist 2012) som använder ordet flitigt. Forskning om begreppets betydelse ur genussynpunkt är föga utredd och det är svårt som blivande lärare att veta hur man ska ställa sig till det.Detta är en undersökning av sju aktiva lärares inställningar till Genusarbete och det könsneutrala pronomenet hen i förskola och förskoleklass. Undersökningen är en kvalitativ studie, där intervju använts som metod och respondenternas svar sammanställts för att synliggöra gemensamma tendenser.De tendenser som går att skönja i de intervjuade lärarnas svar är att genus och jämställdhet ses som självklara ämnen att arbeta med, om än på olika sätt. Konkret hur detta görs är dock svårare att få svar på.

Syftet med studien är att synliggöra, analysera och beskriva likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga pedagoger i förskolan och upp till skolår 6, samt om och på vilket sätt detta inverkar på barns lärande. Resultatet i studien visar att det finns skillnader och likheter mellan pedagogernas kön, att eleverna påverkas på olika sätt genom att de inte får se både manliga och kvinnliga förebilder i skolan och att det är viktigt att pedagogerna reflekterar över sitt sätt att agera och interagera i lärandesituationer med barnen, för att så långt som möjligt kompensera den ojämna könsfördelningen..

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning utbildade fritidspedagogers Genusarbete vilar på en teoretisk grund och vilka effekter detta får på planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utläsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan främst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men också på grund av avsaknad av direktiv från rektorerna på respektive skola..

In this study, I examine how educators are working with gender. My focus has been on gender and literature. The questions I asked is how educators choose the books that are read in the preschools and if they discuss literature from a gender perspective? I used two methods in this study, observations and interviews. My main base of theory is Lev Vygotskijs? sociocultural theory.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilket lärande Genusarbetet på en förskola i Norrbotten inneburit för pedagogerna. Studien ger exempel på vad Genusarbetet lett till för lärande i ett antal specifika situationer. Den tar dessutom upp hur Genusarbetet påverkat pedagogernas planering av aktiviteter och av den dagliga verksamheten. Slutligen behandlas vad Genusarbetet betytt för pedagogernas medvetenhet om genusfrågor. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, en enkätundersökning och en kortare videoobservation studerades pedagogernas lärande.