Sök:

Sökresultat:

7 Uppsatser om Galtlukt - Sida 1 av 1

Metoder för att mäta galtlukt

Skatol och androstenon är två ämnen som lagras i fett hos okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, Galtlukt, när köttet från grisarna hettas upp. I Sverige kastreras därför alla smågaltar några dagar efter födseln. Detta sker rutinmässigt utan bedövning, vilket innebär lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna är att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt.

Immunokastrering av gris : för- och nackdelar ur produktionssynpunkt

Kastrering av smågris för att motverka Galtlukt görs idag i Sverige under grisens första levnadsvecka utan bedövning. EU kommissionen har lagt fram ett förslag på att från och med 2012 ska all kastrering av grisar ske med bedövning, och kirurgisk kastrering ska upphöra från 2018 under förutsättning att vissa praktiska problem har lösts tills dess. Olika alternativ till dagens kastrering är således ett mycket aktuellt problem och ett av alternativen till detta är immunokastrering. Immunokastrering sker genom att man vaccinerar grisen mot ett endogent hormon, GnRH (gonadotropin releasing hormone), vilket hämnar testikelns funktion och minskar bildning av Galtluktsämnena androstenon, skatol och indol. Denna litteraturstudie är inriktad på hur immunokastrering påverkar grisarna ur produktionssynpunkt med fokus på kött- och fetthalt, beteende, foderåtgång och andra problem som diskuteras kring den praktiska tillämpningen av immunokastrering på gris i Sverige. Studien visar att immunokastrerade grisar har högre kötthalt, lägre fetthalt och mindre foderåtgång än kirurgiskt kastrerade grisar.

Vaccinering mot galtlukt ? ett alternativ till obedövad kirurgisk kastrering av smågris

In 2012, about 1.3 million boars were surgically castrated, most of them without anaesthesia. Castration is performed to avoid the occurrence of boar taint and aggressive and sexual behaviour. There is a growing concern about the welfare of the piglets and the Swedish Board of Agriculture is working to find efficient and functional alternatives to castration without anaesthesia. The aim of this study was to obtain an overall picture of the latest research about the alternatives to castration without anaesthesia, with focus on vaccination against boar taint, and how they affect the welfare of the pigs. The alternative methods that are available today are surgical castration with anaesthesia and/or analgesia, rearing entire males and vaccination against boar taint.

Immunokastrering av gris genom vaccination mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH)

Immunisering mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH) har visat sig vara effektivt mot att hämma Galtlukt på griskött och oönskat aggressivt beteende bland hangrisar. I ett samhälle där vi sätter allt högre krav på våra produktionsdjurs välfärd är efterfrågan på metoder som inte innebär smärta eller lidande för djuren stor. Det finns dessutom positiva produktionsrelaterade effekter med immunokastrering gentemot klassisk kirurgisk kastrering, såsom ökad tillväxtpotential. Faktorer som dessa talar för immunokastrering, men samtidigt finns många svårigheter med att vaccinera mot något kroppseget och således bryta kroppens tolernas mot självt. Den här litteraturstudien behandlar svårigheterna med att rikta ett vaccin mot ett endogent hormon, vad som har lett fram till dagens upptäckter och de eventuella problem som kan uppstå i framtiden.

Androstenons fysiologiska roll hos grisar

It is mainly high levels of androstenone and skatole in adipose tissue that is the reason behind boar-taint, which is an unpleasant odor and taste from the meat of adult male boars. The purpose of this literature study is to provide an overview of current knowledge about the physioloical functioning of androstenone. There are several studies showing androstenone´s function as a pheromone, and that it is an important part of communication and mating behavior between pigs. Androstenone is produced in the testes of the boar and transported via the bloodstream to the salivary glands where it is excreted with the saliva. Sows sense the pheromone, not via the vomeronasal organ as previously considered, but via the olfactory mucosa.

Alternativ till obedövad kastrering av smågrisar : - Ur ett ekonomiskt och djurhälsomässigt perspektiv

This degree project aims to evaluate alternative methods to the unanaesthetized castration of piglets. Castration of piglets is performed to prevent the development of boar taint. Boar taint can cause great financial losses for the pig manufacturer. Unanaesthetized castration of piglets is not regarded to be satisfactory from an animal welfare perspective and the procedure will for that reason be outlawed in the near future.Several alternative methods are used in countries all over the world with promising result. The purpose of this study is to evaluate if this methods could be applied in Swedish pig production.A literature study has been combined with interviews; field studies, questionnaires and a small study on male pig production.To be applicable to and applied in Swedish pig production the alternative method must be financially accepted by the manufacturers but also accepted from an animal welfare perspective.Castration is the only way to guarantee a meat free of boar taint.

Miljöfaktorers påverkan på ornelukt

SAMMANFATTNING Sedan lång tid tillbaka har hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen är smärtsam och forskarna letar nu efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera på hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsämnena androstenon och skatol i subkutant fett genom att förändra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för ornelukt där smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant fett än rena grisar. Även ljus och temperatur har en inverkan på orneluktsämnena. Höga temperaturer och korta ljusperioder ger ökade halter av androstenon och skatol.