Frågor kring Frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen.Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna Frivillig information i årsredovisningar.Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av Frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den Frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad Frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av Frivillig redovisning är legitimitetsteorin..

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den Frivilliga redovisning som börsföretag lämnar i årsredovisningen, samt att identifiera egenskaper som kännetecknar företag som publicerar samma typ av Frivillig redovisning och skillnader mellan företag som väljer olika typer av Frivillig redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera Frivillig redovisning.Våra slutsatser är att företagen lämnar stora mängder Frivillig redovisning av olika typer, men innehållet och formen varierar. Vi kan inte konstatera några generella mönster som kopplar redovisningstyper till företagsspecifika karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att många företag publicerar en viss typ av redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna redovisning ska innehålla och hur den ska utformas. Grundläggande redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jämförbarhet och väsentlighet är applicerbara på Frivillig redovisning och bör gälla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa detaljer om den interna verksamheten.

Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där vi har jämfört två olika forskningsintensiva branscher utifrån en checklista. Utifrån teori och empirisk data har vi analyserat branscherna. Syftet är att undersöka i en jämförande studie, vilka avvägningar som forskningsintensiva företag gör innan de lämnar ut Frivillig information avseende FoU och till vilken nytta dessa avvägningar görs.Våra slutsatser är att finns både tydliga branschlikheter som branschskillnader. I båda branscherna lämnar företag mycket information om färdig forskning och produktportfölj. Syftet med att lämna Frivillig information är att kunna fortsätta konkurrera på en marknad som präglas av hyperkonkurrens, där företag är i ständigt behov av nytt kapital för att finansiera fortsatt FoU..

Tidigare forskning inom ämnet introduktion av nyanställda har främst behandlat två separata perspektiv. Det ena handlar om Frivillig avgång och det andra fokuserar på socialisation i arbetslivet. Studiens syfte var att undersöka om introduktion av nyanställda påverkar arbetstrivsel och intention till Frivillig avgång. 100 nyanställda deltog i enkätstudien och 19 frågor besvarades gällande introduktion av nyanställda samt upplevd arbetstrivsel. En väl genomförd introduktion visade sig leda till nöjdare nyanställda som trivdes bättre och hade färre intentioner till Frivillig avgång.

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste årtiondena. Ett problem för bolag är att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den främsta forskningen om Frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera Frivillig redovisning snarare än effekterna av denna. Det behövs därför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. Vår studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhålla av Frivillig redovisning.

Årsredovisningen är den viktigaste ekonomiska rapporten ett företag producerar. Den innehåller förutom den lagstadgade delen även i många fall Frivillig information. Vår uppsats behandlar den Frivilliga informationen i årsredovisningen. Syftet med vår uppsats är att förklara varför företag väljer att ta med viss information. I den teoretiska referensramen hittar vi teorier som styrker varför företag väljer att ta med Frivillig information.

Titel: Revisionsplikt och trovärdighet ? ur ett ägarperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st små aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en Frivillig revisionsplikt skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en Frivillig revisionsplikt påverkar trovärdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med Frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump- mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.Empiri: Presentation av enkätsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en Frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en Frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns samband mellan mängden Frivillig information i årsredovisningar och tio variabler. De tio variablerna utgörs av antal aktieägare, aktieomsättning på Stockholmsbörsen, antal börsnoteringar, antal år företaget har varit noterat på Stockholmsbörsen, antal anställda, omsättning, bransch, skuldsättningsgrad, räntabilitet på eget kapital och P/E-tal. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med ett deduktivt tillvägagångssätt. Utifrån de valda teorierna har vi bildat hypoteser avseende mängden Frivillig information och de ovan beskrivna variablerna. Genom statistisk sambandsanalys har vi undersökt om våra antaganden var korrekta eller ej.

Syftet är att ta reda på hur de utvalda företagen utformar presentationen av den Frivilliga informationen i sina årsredovisningar för att kommunicera med användarna. Vi har bedrivit en kvalitativ dokumentstudie av fem årsredovisningar. Genom att beskriva vilken Frivillig information företagen valt att lyfta fram och hur den har presenterats har vi sökt svar på frågan i vår problemformulering. Resultatet av undersökningen visar att de årsredovisningar vi har undersökt och beskrivit har alla innehållit en hel del Frivillig information både om företagets verksamhet och dess omvärld. Kreativ utformning har använts i relativt stor utsträckning för att presentera den Frivilliga informationen på ett tilltalande sätt.

SammanfattningTitel:Hur agerar aktiebolag, i dagsläget, inför ett möjligt val av Frivillig revision?Ämne/kurs: Företagsekonomi 61-90, inriktning externredovisningFörfattare: Sofia Lorentzon & Anna-Sara LööfHandledare:Sven-Olof Yrjö Collin.Nyckelord:revisionspliktens avskaffande, ekonomiförändring, relationsförändringBakgrund:I Mars 2010 beslutade regeringen om tre gränser, var ett företag måste uppfylla minst två för att få lov till att avskaffa sin revisor. Lagförslaget som än så länge ligger som en proposition säger att från och med den 1 november 2010 ska företagen få välja om de vill ha avskaffa sin revisor eller inte.Syfte:Vårt syfte är att förklara hur aktiebolagen agerar i dagsläget, inför ett möjligt val till Frivillig revision.Empirisk metod:För att undersöka hur företagen agerar i dagsläget inför valet om Frivillig revision har vi utfört en enkätundersökning.Slutsatser:Genom vår undersökning har vi kommit fram till att ju mer företag agerar mot att satsa på relationsförändring desto mer tenderar de att slopa sin revisor. De variabler som påverkar företagens relationsförändring är; storlek, bransch, kassalikviditet, lönsamhet, ägare och omgivningens åsikter..

Trots att Sverige har infört slopad revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, är det en stor andel av de utan revisionsplikt som använder sig av Frivillig revision. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av Frivillig revision, samt kontrollera om dessa stämmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra länder. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i den tidigare forskning som finns tillgänglig, där ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frågeställning har kvantitativ metod använts, då studien syftar till att generalisera populationen, och en enkätundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data från undersökningen sammanställts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är Frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på Frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på Frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera hur svenska börsföretag i två olika branscher redovisar sin personal i förhållande till lagar och rekommendationer samt vilken Frivillig redovisning som lämnas. Metod: Vårt syfte besvaras genom en studie av 65 årsredovisningar för 38 industriföretag och 27 IT- och Internetkonsulter. De båda branscherna har valts utifrån kriteriet att en bransch skulle innehålla tjänsteföretag och den andra produktionsföretag. Studien har gjorts utifrån en uppställd checklista med parametrar dels från lag och rekommendationer och dels från teori som behandlar Frivillig personalredovisning. En del parametrar tillkom dessutom efter att vi genomfört en förstudie genom att studera tio årsredovisningar.

Syftet med den här studien är att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna påverkas av högre gränsvärden för Frivillig revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie där respondenterna har bestått av auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjänstemän inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de gränsvärden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom år 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av gränsvärdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna påverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebär att jämförelser sker löpande under undersökningens gång och studien har analyserats utifrån ett principal- och agent förhållande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gått för att det ska synas några tydliga resultat men samtliga respondenter är över lag positiva mot högre gränsvärden och de tror att gränsvärdena kommer att höjas på sikt..