Skatteverket fattar varje år ett grundläggande beslut om årlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare är skyldiga att medverka genom att lämna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

I november 2010 infördes en lagändring så att revision blir Frivillig för små aktiebolag. För existerande små bolag krävs ändring i stadgarna för att kunna avsäga sig revision men nystartade små aktiebolag kan avsäga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen är ännu så ny att det är för tidigt att se andra effekter av den. I den här studien fokuseras på några olika revisorers förväntningar och föreställningar om hur Frivillig revision kommer att påverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid.Uppsatsen undersöker hur några revisorer, två auktoriserade och en godkänd tror att Frivillig revision kommer att påverka deras arbete och deras relation till kunder som är småföretagare.

Studien syftar till att jämföra två institutioner inom Frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen.

Titel: Frivillig miljöinformation i årsredovisningar, En kvantitativ studie på svenska börsnoterade bolag. Nivå:                                  C-nivå, Kandidatuppsats i företagsekonomi. Författare:                         Erik Paulsson & Tony Jonsson Handledare:                      Fredrik Hartwig                   Datum:                               2011-05-24 Nyckelord: Miljöinformation, Årsredovisning, Bransch, Storlek, Ägarstruktur, Årtal. Bakgrund och problem: I dagsläget har de flesta företag i Sverige någon form av miljöinformation i sin årsredovisning men och denna information kan variera kraftigt i mängd och kvalité. Vad beror detta på? Finns det några bakomliggande faktorer som påverkar mängden Frivillig miljöinformation som lämnas ut?   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mycket Frivillig miljöinformation som finns i noterade bolags årsredovisningar samt utreda vilka faktorer som har en inverkan på denna informationsmängd.Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ metod som uppkommer ur ett positivistiskt synsätt. Syftet med undersökningen uppfylls genom en deduktiv ansats. I undersökningens empiri ingår 200 observationer och även sekundärdata som hämtas från tidigare undersökningar.

Bakgrund och problem: Kraven på företagens informationsutlämning ökar, intressenterna efterfrågar mer information som är tillförlitlig, relevant och användbar. Detta gäller speciellt information som inte är lagstadgad, den Frivilliga informationen. Ledningen stöter på olika problem vid hanteringen av den Frivilliga informationen så som osäkerhet kring framåtriktad information, information som är särskilt konkurrenskänslig och påtryckningar från aktieägare. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilken Frivillig information de undersökta företag redovisar i sina årsredovisningar samt att utifrån en kategorisering av detta analysera de skillnader och likheter som finns mellan olika ledningars syn på Frivillig information.Metod: Studien sker med en kvalitativ undersökningsmetod där representanter från sex företag intervjuas. Vidare sker en kategorisering utifrån en granskning av den Frivilliga informationen i företagens senaste årsredovisning.Resultat och slutsats: Det finns skillnader i hur ledningarna hanterar de problem som uppstår med den Frivilliga informationen.

Skatteverket fattar varje år ett grundläggande beslut om årlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare är skyldiga att medverka genom att lämna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

Syfte: Studien har två syften:Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av Frivillig redovisning om anställda som är relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR).Att förklara vilka faktorer som påverkar omfattningen av Frivillig redovisning relaterat till anställda. Metod: Då studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av Frivillig redovisning om anställda, så har kvantitativa metoder använts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Studien utfördes på 56 av de 58 bolag som befann sig på Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav två bolag fick räknas som bortfall på grund av andra redovisningssätt än de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Stora bolag på Stockholmsbörsen redovisar Frivilligt multipla kategorier information om anställda, men den kategori som generellt används mest är profilinformation om anställda. Den faktor som främst förklarar den Frivilliga informationen om anställda är bolagets skuldkvot, men också vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som främst förklarar Frivillig redovisning om anställda är agentteorin. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptäckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anställda än vad vi i vår studie deducerat fram från tidigare forskning.

Bakgrund: Under senare tid har människor blivit mer uppmärksamma om hur företag hanterar sociala- och miljömässiga frågor. Detta fokus från omvärlden kan påverka företagen att redovisa just denna Frivilliga information i årsredovisningen. De senaste årens många företagsskandaler i kombination med en intensiv klimatdebatt, har lett till ett ökat fokus på företagens sociala ansvar. En kategori som även är i fokus när företagen beslutar om att avslöja Frivillig information. Negativ uppmärksamhet i media kan påverka företagens beslutsfattande angående Frivilligt utlämnande av information.

Syfte: Utifrån lagförslagen om åtgärder mot skattefel i SOU 2008:32 vill vi se om och hur företagen påverkas. Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav en kvantitativ metod där vi tillsammans med Företagarna har gjort ett utskick till dess medlemmar för att kunna besvara vårt syfte. I denna del ska framgå vilken metod har använts för att utföra studien, hur data har samlats in, analyserats och redovisats.Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att många företag kommer att skrämmas till att välja revision, men den största delen företag är oberoende av förslagen. Oberoende av fråga tenderade svaren att se likadana ut.Förslag till fortsatt forskning: Det förslag som vi har till fortsatt forskning är vad de olika intressenterna kommer att vilja ha för finansiell information då Frivillig revision gäller. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger läsaren en indikation på hur företagen resonerar kring de lagförslag om åtgärder mot skattefel som en utredning på uppdrag av regeringen har utfört..

Syfte: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta företagen i Sverige. Trots att det har gått fyra år sedan dess, så är Sverige ett av de länder som har de lägsta gränsvärdena för Frivillig revision i Europa. År 2013 presenterade EU ett nytt direktiv gällande dessa gränsvärden. Det pågår sedan dess diskussioner kring revisionsplikten och regeringen har startat upp en utredning huruvida EU:s redovisningsdirektiv skall införas i Sverige eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter en höjning av gränsvärdena för Frivillig revision kan få på redovisningen.

Problematiken med att redovisa humankapitalet existerar då det inte finns någon enhetlig modell för hur detta skall gå till. När företag träder in på börsen skall de värderas och sälja ut sina ägarandelar på marknaden för första gången. Ett sådant företag borde ha högre incitament att redovisa mer Frivillig information. Studien syftar till att undersöka den redovisning av Frivillig information om humankapital som sker hos kunskapsföretag vid en börsintroduktion. Nyckeltal från olika teoretiska modeller lokaliserades.

Det finns ca 22 000 Frivilliga hemvärnssoldater i hela Sverige för att skydda och stötta samhället vid svåra katastrofer. Dessa hemvärnssoldater övar och utbildar sig för att kunna stötta, bemöta och lösa svåra uppgifter som skogsbränder, översvämningar, epidemier eller eftersök av försvunna personer. Genom ett frilligt engagemang finns hemvärnssoldaterna för samhället. Men vad skall Hemvärnet, Norrbottensgruppen göra för att behålla den engagerade personalen för att fortsätta att stötta samhället? Varför slutar Frivillig personal och vad motiverar och värdesätter hemvärnssoldaterna i sitt Frivilliga engagemang? Att behålla Frivillig personal omfattar många olika faktorer som motiverar en individ i sin befattning.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län.

Den 1 november 2010 trädde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de små företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten måste de uppfylla två av dessa tre krav:? Högst tre anställda.? En balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor.? En nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer än 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen väljer 76 procent att inte ha någon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, är det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför väljer små nystartade aktiebolag att ha en Frivillig revision?Syftet med denna studie är att få en förståelse och beskriva små nystartade aktiebolags skäl till att välja en Frivillig revision och på så sätt låta sig bli Frivilligt granskad.

Sedan 2005 är det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra värdepapper noterade på börs inom EU att upprätta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rådet för att få en ökad jämförbarhet gällande redovisningen mellan olika länder samt för att företag ska ha samma tillgång till de globala kapitalmarknaderna. Det är främst på grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att åstadkomma en harmonisering mellan olika länders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver använda IFRS finns möjligheten att Frivilligt tillämpa de internationella redovisningsreglerna istället för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som förklarar Frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhållanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.