Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare på en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhållningssätt kring elevers kunskapsinhämtning baserat på identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju använts som metod. Resultatet visar att lärarna ansåg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar än just jag ämnade fokusera på. Vidare kan det konstateras att lärarna arbetar med identitet men att det är ett mångtydigt begrepp, och kan således tolkas och tillämpas på olika sätt..

Studiens syfte är att belysa och jämföra hur olika professionella tänker kring socialpedagogik och tvångsvård, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förändringsarbete. Vidare är syftet även att lyfta tankar från yrkesverksamma kring människor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frågeställningarna som studien bygger på är: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvångsvård jämfört med frivilligvård? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv är socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa ställs i relation till syfte, frågeställningar och empirin i analysen.

Syftet med arbetet var att undersöka pedagogernas inställning till lek i skolans lägre årskurser. Vidare att belysa lekens betydelse för den kognitiva utveckling och hur pedagogerna använder leken i sitt dagliga arbete. Metodern är en kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju med hermeneutisk inriktning och bygger på intervjuer med sex pedagoger. Jag redovisar intervjuerna i fyra olika teman, som kom fram under analysen av intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att samtliga pedagoger är positit inställda till att lek och kopplar leken till den kognitiva utvecklingen..

Tidiga och förebyggande samtal -syftet med arbetet var att undersöka vilka samtalsformer som används för att ge barn specialpedagogiska förebyggande och tidiga insatser.Jag vill belysa olika former av samtal det vill säga åskådliggöra olika förgreningar och inriktningar på samtal som sker i barns vardagliga miljöer.Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som bygger på sju yrkesverksammas bilder av sina arbetssätt med samtal i sitt dagliga yrkesverksamma liv. Sammanfattningsvis visar resultaten av min undersökning att samtliga intervjupersoner arbetar medvetet med samtal av olika former för att förebygga och ge tidiga insatser till barn och deras familjer..

Syfte: Uppsatsens syfte är att ur ledningens perspektiv undersöka hur företag med olika kundgrupper arbetar med intern marknadsföring. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsintervju, på två företag som verkar i olika branscher. Slutsats: För tjänsteföretag ses personalen som den viktigaste tillgången. Teorier inom intern marknadsföring syftar till att behandla medarbetarna som företagets interna kunder. Vårt resultat visar att det föreligger både likheter och skillnader i företagens arbete med intern marknadsföring.

Syftet med studien har varit att undersöka hur samverkan mellan förskola och socialsek-reterare upplevs av de inblandade vid en anmälan av barn som far illa samt hur pedago-gerna resonerar kring tillvägagångssättet att göra en anmälan. Vi valde att analysera vår empiri utifrån Danermarks (2000) teori om samverkan samt Lipskys (2010) om väl-färdsbyråkrater. Vårt empiriska material har vi fått in genom att använda oss av kvalita-tiv Forskningsintervju. Resultatet visar att samverkan mellan socialsekreteraren och för-skolan ofta brister och framförallt på grund av sekretessen som socialsekreteraren har gentemot förskolan..

Studiens syfte är att belysa och jämföra hur olika professionella tänker kring socialpedagogik och tvångsvård, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förändringsarbete. Vidare är syftet även att lyfta tankar från yrkesverksamma kring människor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frågeställningarna som studien bygger på är: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvångsvård jämfört med frivilligvård? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv är socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa ställs i relation till syfte, frågeställningar och empirin i analysen.

Vårt arbete syftar till att undersöka om och på vilket sätt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssätt till det mångkulturella klassrummet i två förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mångfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhållande till elevers kulturella bakgrund, elevers språkutveckling och pedagogiska arbetssätt för ett mångkulturellt klassrum. I vår studie har vi använt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av två förskolelärare som undervisar i mångkulturella klassrum. Resultatet av vår studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mångkulturella klassrummet men att ingen av dem använde det som resurs..

Syfte: Uppsatsens syfte är att ur ledningens perspektiv undersöka hur företag med olika kundgrupper arbetar med intern marknadsföring. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsintervju, på två företag som verkar i olika branscher. Slutsats: För tjänsteföretag ses personalen som den viktigaste tillgången. Teorier inom intern marknadsföring syftar till att behandla medarbetarna som företagets interna kunder. Vårt resultat visar att det föreligger både likheter och skillnader i företagens arbete med intern marknadsföring. Båda företagen värdesätter intern marknadsföring, men deras arbete att skapa detta skiljer organisationerna åt..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida gymnasielärarna har anammat de enligt forskare lämpliga bedömningsredskap för det kunskapsrelaterade betygsystemet och likvärdigt transformerat läroplanen och realiserat detta system. Idén till detta examensarbete uppstod under en kurs i betyg och bedömning på Lärarhögskolan. En kvalitativ forskningsintervju har genomförts med fyra stycken lärare från två kommunala gymnasieskolor. För att avgränsa arbetet har de enligt forskare tre vanligaste bedömningsredskapen beskrivits utifrån läroplansteorier och utbildningsreformer. Slutligen har resultaten från lärarintervjuerna analyserats utifrån bedömningsredskapens trovärdighet, likvärdig betygsättning och samverkan lärarna emellan..

Arbetet syftar till att synliggöra några lärares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lärarna upplever elevers förmåga att handskas med information och när, var och hur de anser att eleverna tränar informationsfärdigheter. Dessutom redovisas lärarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn på om ett undersökande arbetssätt kan underlätta arbetet med informationsfärdigheter. Resultatet grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju där fyra lärare från en skola i Linköping deltog..

Arbetet redovisar en undersökning vars syfte var att förstå hur barn upplever lek, samt hur de upplever leken som lärande i skolan, i skolans lägre årskurser. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk inriktning som bygger på enskilda samtal samt gruppintervjuer med nio barn. Resultatet visar på att samtliga barn upplever lek som lustfyllt och roligt. Barnen upplever lek främst som olika sorters lekar och kamrater är viktiga, dels för att barnen upplever det roligare att leka tillsammans med någon, men även för att de lär sig att umgås och vara sociala. Leken i skolan upplever de sker på rasterna och när det är fritt.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever ´med annat modersmål än svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lärare so, undervisar i matematik och modersmål och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklärare på tre skolor.Resultatet visar att det som lärarna gemensamt såg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmål än svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition än den som finns i svenska skolor..

Denna uppsats belyser att det inte är alldeles enkelt alla gånger att komma in på arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat åtta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gå från utbildning till arbetsmarknaden inom det område de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poäng. Metoden som används är kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna använder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning är att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnätverk, ålder och arbetslivserfarenhet.

Syftet med arbetet är att identifiera svårigheter med att argumentera för den agila projektmetodiken till en beställare. Arbetet har även till syfte att ge rekommendationer på hur en organisation kan stärka sin argumentation för den agila metoden ut mot beställaren. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativ forskningsintervju och en litteraturgenomgång tillämpats. Resultatet visade att svårigheterna är att alla yrkesroller internt inom organisationen inte har en och samma definition över vad den agila metoden innebär. Den nuvarande agila modellen ansågs också av flertalet respondenter inte vara tillräckligt utarbetad.