Föreliggande uppsats baseras på en undersökning av de tre största aktörerna (Team Sportia,Stadium och Intersport1) i den svenska sportbranschen. Syftet var att studera förändringar ilagerlokalisering över tid samt dess påverkan på trafikarbetet. Det ligger i företags intresse attgranska hur antalet utförda Fordonskilometer kan minska då transportkostnader utgör en stordel (40 %) av de totala logistikkostnaderna hos företag (McKinnon, Browne och Whiteing,2012). Genom att studera förändringen av lager över tid i en bransch kan en förståelse skapasöver hur företag agerar och huruvida en svensk bransch följer teorier och mönster som kunnatidentifieras vid lagerlokaliseringsförändringar i andra länder.Alla företagen vi har studerat har ökat graden av centralisering över tid. Lagerytan har ökatför två av företagen mellan 1998 och 2008.

Godstransporter är nödvändiga för att underhålla industri, näringsliv ochkonsumtion, och för att samhället ska fungera är det således viktigt medeffektiva logistiklösningar. En genomgående trend bland företag är attcentralisera sina lagerstrukturer. Ett distributionssystem kan vara uppbyggt påflera olika sätt och bestå av olika terminaler och länkar. Genom att reduceraantalet lagringspunkter till ett centralt lager kan strukturen förändras Attminska antalet lager kan leda till stordriftsfördelar och sänktamarginalkostnader per lagerbehandlad enhet. Om en lagercentralisering, genomhöjningar av fyllnadsgrader, utnyttjas effektivt kan antalet utfördaFordonskilometer sänkas.

Bensinpriset i Sverige har den senaste tiden stigit kraftigt och åsikterna går isär om huruvida detta ska uppfattas som positivt eller negativt för samhället.Denna studie kartlägger de samhällsekonomiska effekterna av ett högre bensinpris och studerar skillnaden i resultat mellan en oljeprisbaserad bensinprisökning och en bensinprisökning som grundar sig på en högre bensinskatt.I en cost-benefit kalkyl har effekter av ett högre bensinpris identifierats och värderats. Resultatet visar att en oljeprisbaserad bensinprishöjning är att uppfatta som negativ för samhället. Även en skattebaserad bensinprishöjning är dock negativ för samhället. En oljeprisbaserad bensinprishöjning åsamkar emellertid samhället en betydligt större nettoförlust än en skattebaserad bensinprishöjning.En marginalkostnadsberäkning har utförts som ett alternativt beräkningssätt av det samhällsekonomiska resultatet av de två olika bensinprishöjningarna. Marginalkostnadsberäkningen uppskattar den samhälleliga marginalkostnaden av en liter bensin till cirka 9,31 kr och att marginalkostnaden ligger under prisnivån bekräftar slutsatsen att ett högre bensinpris är negativt för samhället, då det, vid en bensinskattehöjning, leder till en situation där bensinpriset hamnar längre från det pris som är optimalt för samhället.

Sammanfattning Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig åt. Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida långsiktiga utveckling.

Sammanfattning Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig åt. Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida långsiktiga utveckling. Det är också viktigt att ej ha en övertro på det arbete som planerare kan åstadkomma då samhället i övrigt har gott om aktörer som vill påverka den fysiska strukturen.