BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med Fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två Fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med Fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två Fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

Studien Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk självprövning? har tagit avstamp i en kartläggning av svenskämnets läs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vårterminen 2011.Syftet med studien är att belysa och kritiskt granska hur lärare talar om sin undervisning när detgäller arbetet med elevers läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på elever som kan vara ibehov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling.För att lärare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes Fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien är av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgångspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lärarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrån följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.

Uppsatsen behandlar lärares inställning till att sex och samlevnad ingår som en del av det centrala innehållet i kursen Naturkunskap 1a som ska börja gälla höstterminen 2011. Uppsatsen är genomförd med hjälp av Fokusgruppssamtal mellan lärare med insyn i sex- och samlevnadsundervisning eller Naturkunskap. Därefter har vi tolkat inställningen genom att analysera användningen av värdeladdade ord. Som en del av resultatet fick vi fram att lärarna överlag är positivt inställda till förändringen..

Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur några grundskollärare uppfattar kunskapsområdet specialpedagogik. Undersökningen bygger på tre frågeställningar, vilka bidrar till att belysa grundskollärares uppfattningar om kunskapsområdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ämnesområde, som kan förstås utifrån flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrån vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstås. Betraktarens förståelse ter sig olika beroende på val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag.

Den här studien genomsyras av demokratiarbetet i förskolan. Vi lever idag i ett demokratiskt samhälle. Även i läroplanen för förskolan finner man att demokratiarbetet är något som ska genomsyra arbetet med barnen på förskolan. Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger talar kring arbetet med demokrati i förskolan samt vilka aspekter de lyfter fram. Forskningsfrågan lyder därför: Hur talar pedagoger kring arbetet med demokrati i förskolan, och vilka samtalsämnen aktualiseras? Studien har ett dialogistiskt synsätt.

Syftet med studien är att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehåll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollärarstudenter. Som metod har nio förskollärarstudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom Fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgår från Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv praktik, text och social praktik. Analysen utgår från frågorna vad som sägs och hur det sägs om handledning. Social praktik, i den här studien förskolan, och diskursiv praktik, där texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhållande.

Syftet med det här arbetet har varit att utforma ett undervisningsmaterial med berättelser till årskurs 4-6 om död och sorg. Undervisningsmaterialet riktar sig till både mellanstadielärare och mellanstadieelever. Arbetet är grundat på kvalitativa intervjuer, Fokusgruppssamtal och marknadsanalys. Utgångspunkter i det här arbetet har varit att man inte arbetar med död och sorg i grundskolan och att elever bör få uttrycka erfarenheter och funderingar kring död och sorg. Resultatet från intervjuerna har bekräftat att man inte arbetar med död och sorg djupgående i grundskolan.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt syfte med högläsning och vilka upplevelser av högläsningen barnen/eleverna uttrycker. Vi ville även ta reda på om det fanns likheter och skillnader mellan pedagogernas syften och barnens/elevernas upplevelser. För att få fram detta använde vi oss av Fokusgruppssamtal med både pedagoger och barn/elever. Resultatet visade att pedagogerna har en mängd syften med sin högläsning som till exempel läsinlärning, ökat ordförråd, ge barnet/eleven lugn och ro. Många av dessa uttryckta syften hos pedagogerna nämns inte i barnens/elevernas uttryckta upplevelser av högläsningen, dock uttryckte alla barn/elever en positiv attityd till högläsningen..

I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handläggares bedömningar och beslutsfattande av hjälpinsatser till personer med förvärvade hjärnskador. Uppsatsen bygger på Fokusgruppssamtal med LSS-handläggare och LASS-handläggare kring två vinjetter. Tolkningsarbetet är baserat på idéer hämtade från Grounded theory. Studiens syfte är att utforska hur LASS- handläggare vid försäkringskassor och LSS-handläggare i kommuner går till väga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjärnskador. Analysen tyder på att bedömningsprocessen och beslutsfattandet präglas av osäkerhet och att handläggarna främst är upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i läkarintyg eller andra utlåtanden.

Grammatik är ett ämne som anses framkalla negativa känslor och många människor minns sin grammatikundervisning som tråkig och svår. Grammatik är dock ett centralt ämne för oss språkkonsulter och nödvändigt för att vi ska kunna utföra vårt arbete. Syftet med den här undersökningen har därför varit att undersöka vilka attityder till grammatik som människor egentligen har. Frågeställningarna handlar om hur människor definierar grammatik, vilken uppfattning de har av grammatik samt vilken användning de ser med grammatik. Metoden för att söka svar på dessa frågor har varit Fokusgruppssamtal där studerande och arbetande människor tillsammans fått tala om grammatik.

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjälp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan två olika typer av lärarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen ? en ny lärarutbildning. Utifrån denna modell analyseras de passager från texterna, vars innehåll bär relevans till de skäl som står till grund för förändring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nästa steg belyses den diskursiva praktik som är framträdande i båda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrån ett Fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som är verksamma på Högskolan i Halmstad.

Den fysiska inaktiviteten ökar och därmed förekomsten av hälsorisker diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar som är nutidens största folkhälsosjukdomar. Undersökningar visar att alla elever inte deltar i idrottsundervisningen fullt ut samt att ursäkterna för detta ökar. Mycket tyder på att ämnet och dess lärare marginaliseras i skolan då allmänheten saknar förståelse för dess syfte och målsättning. Tidigare forskning visar även att elevers förväntningar inte alltid överensstämmer med undervisningen vilket gör att denna inte blir meningsfull för dessa. Denna studie syftar till att undersöka faktorer som påverkar rörelseglädje genom Fokusgruppssamtal med föräldrar till barn i Hälsoprojektet, där rörelseglädje har dokumenterats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om sitt uppdrag att främja elevers metakognitiva förmåga och hur de beskriver att de arbetar för att lära elever att lära sig själva.I undersökningen användes Fokusgruppssamtal med sammanlagt sex grundskolelärare. Då samtalen var genomförda transkriberades och sammanställdes de. Resultatet visar att lärarna beskriver uppdraget som svårt och komplicerat men att metakognition genomsyrar stora delar av undervisningen. Några av lärarna är väl medvetna om vad begreppet metakognition innebär medan andra har en vag uppfattning om vad det är. I resultatet framträder två sätt att se på elevers utvecklande av metakognitiva förmågor.

BakgrundI studien används sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgår från en bild. Det ger samtalen karaktären av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan.