Förekomsten av Flockbeteende bland finansanalytiker har i empiriska studier konstaterats på den amerikanska, europeiska och japanska finansmarknaden men särdeles få lyckas förklara vad detta Flockbeteende frodas av. Studien motiveras av det faktum att finansmarknaden använder analytikernas kunskap till att fastställa priser på finansiella instrument och därmed är det av vikt att belysa bakomliggande faktorer till Flockbeteende där inte analytikern baserar sina analyser enkom på fundamentala värden. Mot bakgrund av detta syftar denna uppsats till att komplettera tomrummet inom forskningen och försöka utröna bakomliggande faktorer och förutsättningar för Flockbeteende bland finansanalytiker på den svenska finansmarknaden. Vi angriper detta problem med en kvalitativ intervjustudie bland finansanalytiker på säljsidan som skall utgöra ett underlag för en vidare nyansering och förståelse av de bakomliggande faktorerna för Flockbeteende. Till vår hjälp för att nå en förståelse om detta begrepp har vi använt oss av teorier från den socialpsykologiska disciplinen, Behavioral finance samt nationalekonomin.

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om Flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare..

Fondmarknaden har vuxit stadigt under ett flertal år vilket har resulterat i att en allt större del av befolkningen placerar sitt sparande i fonder. Samtidigt som fondermarknaden har vuxit har även intresset för etiska och samhällsmässiga aspekter blivit allt mer utbrett. Detta har resulterat i nya sparandeformer där fondmarknaden har anammat investerares värderingar och skapat socialt ansvarsfulla investeringar (Socially Responsible Investment, SRI) fonder som inkluderar dessa i sina investeringsstrategier.Tidigare forskning angående den aktiva förvaltningen av fonder har försökt utröna vilka faktorer som påverkar förvaltarnas val av tillgångar. En av de starkast påverkande faktorer är Flockbeteende där förvaltare tar investeringsbeslutet utifrån andra förvaltare istället för privat information. Detta har särskild betydelse för SRI-fonder då dess investerare inte enbart väljer fonder utifrån avkastning utan även till följd av individens värderingar.

Syfte: Syftet är att granska hur den mediala opinionen gentemot Swedbank förändras över tid och undersöka om dessa förändringar korrelerar med fluktuationerna i Swedbanks aktiekurs. Metod: I studien observeras Swedbanks aktiekurs under cirka elva månader och är till sin karaktär kvantitativ. Ungefär 6500 artiklar, skrivna om Swedbank under perioden, granskas genom semantisk dataanalys för att gradera opinionen på en skala. Metoden är ny och examensarbetet genomförs med en induktiv ansats. Materialet bearbetas därefter genom enkel linjär regression för att finna eventuella samband.

Syftet med uppsatsen är att få en bättre förståelse för det privata investeringsbeslutet och få en insikt i de vägledande faktorer, fundamental analys och behovet av rådgivning och kunskap kring marknadens sentiment som styr och påverkar den privata investeraren vid köp och försäljning av aktier. I uppsatsen tillfrågas 75 privata investerare som är kunder hos Bankaktiebolaget JP Nordiska att fylla i en enkät med frågor som härrör sig kring vad som styr deras beslut vid köp och försäljningar av aktier. Vi genomför dessutom en kompletterande telefonintervju med ett mindre antal kunder. Vi konstaterar att individen lägger stor vikt vid både fundamental analys och rådgivning baserad på marknadens sentiment inför investeringsbeslutet. Vi konstaterar dessutom att den alltmer volatila och kortsiktiga aktiemarknaden påverkat en majoritet av respondenterna till att bli mer medvetna om att psykologiska faktorer spelar en allt större roll vid investeringsbeslutet.

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om Flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare..

Problembakgrund & problemdiskussion: I dagens informationssamhälle finns det oändligt med möjligheter att nå information. Dels genom traditionell media i form av papperstidningar, men också genom webbaserade plattformar i mobiltelefonen, surfplattan och datorn. För investerare innebär detta att de dagligen möts av information om företag de äger och har ett intresse för. En stor del av den information som publiceras innehåller inte något fundamentalt värde. Enligt teori om en effektiv marknad och rationella investerare påverkas investerare inte av denna information.

När ingen verkar kunna förklara vad som händer på aktiemarknaden säger många att psykologin tagit över. Hur kan den kraftiga börsuppgången under slutet av 1990-talet förklaras och den börsbubbla som därefter kom att punkteras? De flesta förändringar på aktiemarknaden kan förklaras med hjälp av fundamentala faktorer. Men dessa faktorer kan inte förklara alla de väsentliga förändringarna på aktiemarknaden, kanske har psykologiska faktorer större påverkan än forskare tror. Syftet med denna teoretiska uppsats är att undersöka om psykologiska faktorer kan förklara de kraftiga svängningarna på aktiemarknaden och vilka dessa kan vara.

Bakgrund: Den 20:e april 2010 inträffade en explosion på BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. Explosionen uppstod på grund av metangas som under högt tryck expanderade på plattformen och sedan antändes. Detta ledde senare till att oljeplattformen sjönk och ett stort okontrollerat oljeläckage uppstod på cirka 1500 meters djup.          Att explosionen i den mexikanska golfen har påverkat BP negativt och varit mycket kostsamt för företaget är uppenbart, börskursen hade som mest sjunkit med cirka 60 procent. Det kan vara intressant att undersöka huruvida denna katastrof, utlöst av en enskild aktör, också har spridit sig över till andra aktörer i Olja & Gas sektorn.Syfte: Syftet med denna C-uppsats är att undersöka huruvida BP:s katastrof i den Mexikanska golfen har påverkat andra aktörer i samma sektor (Olja & Gas sektorn).Metod: Sekundärdata presenteras som en kvantitativ ansats i form av siffror och för att kunna dra slutsatserna använder vi oss av en deduktiv ansats.I denna studie tillämpas en metodikteknik i form av en eventstudie, där beräkningar av den abnorma och förväntade avkastningen baseras på marknadsmodellen. Vidare har två hypoteser testats, där syftet med Hypotes I är att pröva huruvida information om händelsen i den Mexikanska Golfen påverkar andra företag i samma sektor som BP.

Denna rapport beskriver användandet av artificiella neurala nätverk, som styrsystem för att utföra evolution av beteende för boids. Boids handlar i grunden om att skapa en simulering av Flockbeteende, genom att låta självständiga individer sträva efter att uppnå samma mål. Uppbyggnaden av boids sker enligt tre ursprungliga regler, att undvika kollision, matcha hastighet och centrera flocken, dessa regler ligger även till grund för boidsen i detta projekt. Då beteendet för boids i grunden programmeras för hand, undersöker arbetet hur resultatet påverkas genom evolution av beteendet m h a neurala nätverk. Arbetet jämför även de två neurala nätverksarkitekturerna reaktiva- och rekurrenta nätverk.

Detta arbete använder genetiska algoritmer för att få fram ANN hos boids utifrån två uppsättningar regler och jämför de resulterande beteendena med varandra. Boids är simulerade fåglar i en fågelflock som var för sig styrs med enkla regler men som tillsammans bildar ett Flockbeteende. Genetiska algoritmer liknar naturens evolution. En population vars egenskaper kodas på ett genom blir bättre på de egenskaperna genom att de bästa individerna väljs ut och får utvecklas mer medans de sämre rensas bort. ANN står för artificiella neurala närvek och ska likna biologiska neurala nätverk och ska med andra ord fungera som en hjärna.

Bakgrund: När ingen kan förklara vad som händer på börsen har känslorna tagit över, börsens egen psykologi. Mycket kan förklaras logiskt med hjälp av så kallade fundamentala faktorer. Dessa faktorer kan inte förklara alla kraftiga svängningar som sker på börsen, men kanske kan psykologiska faktorer bidra till att förklara. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om psykologiska faktorer påverkar priset av en aktie och identifiera vilka dessa faktorer i så fall huvudsakligen är. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att enbart behandla noterade aktier som handlas på en börs öppen för allmänheten.

Detta examensarbete undersöker navigering för grupper av autonoma agenter i dataspelsmiljöer. Genom att kombinera olika styrbeteenden och beräkningsmodeller utvärderar arbetet vilken av dessa tekniker som är mest effektiv med avseende på tid och vägval i trånga spelmiljöer. En experimentmiljö har utvecklats som implementerar fyra stycken tekniker och utvärderar dessa i tre olika miljöer med 10 respektive 50 agenter som navigerar genom miljön. Som grund använder samtliga tekniker ett vägföljningsbeteende och ett Flockbeteende. Det som skiljer teknikerna åt är vilken beräkningsmodell som används samt att två av teknikerna använder ett väggundvikelsebeteende.

Denna uppsats avser att undersöka och, i den mån det går, förklara icke förväntad korrelation mellan nio olika aktieindex på den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förväntad korrelation beskriver här den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrån underliggande ekonomiska fundament. Ett sätt att undersöka detta fenomen är genom korrelationskoefficienter för residualerna från en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ändamål är CAPM-modellen, där icke förväntad korrelation beräknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna från OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhålles är att icke förväntad korrelation förekommer med ett medelvärde på 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rådata.

Vi har studerat hur de svenska allmänna pensionsfonderna har analyserat och reagerat på det kraftiga dollarfallet sedan år 2000. Då flera etablerade ekonomer anser att dollarfallet berodde på den amerikanska ekonomiska politiken, dess stora handelsunderskott samt eurons introduktion, så är det rimligt att anta att även fonderna förutsett dollarfallet. Genom intervjuer med samtliga APfonder samt komplimenterande data ur årsredovisningar har vi försökt ge en bild över hur de analyserade och reagerade på den fallande dollarn. Vi har använt oss av teorier rörande perceptuella fel vid finansiell verksamhet samt Flockbeteende för att analysera förloppet. Vi upptäckte att fonderna har analyserat och reagerat olika på dollarfallet.