Syftet med min studie är att studera hur pedagogerna på förskolan kommunicerar med pojkar och Flickor sett ur ett genusperspektiv. För att besvara syftet har jag använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden där jag via observationer och intervjuer har undersökt hur kommunikationen mellan pedagogerna och pojkar respektive Flickor ser ut. I resultatet framgår det att pedagoger gör skillnad på pojkar och Flickor genom sitt språkliga bemötande av könen ? pojkar är tuffa och Flickor är gulliga, pojkar får ett robust/vuxet tilltonsfall och Flickor ett mjukt/barnsligare, pojkar får fler individuella instruktioner än Flickor och pojkar blir benämnda vid namn i större utsträckning än Flickor. Flickor tilltalas ofta som en grupp..

Med vårt examensarbete ville vi ta reda på hur Flickor i skolår nio med olika etniska bakgrunder förhåller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda på om Flickor var tekniskt intresserade samt vad som påverkade deras studie- och yrkesval. Vi har även undersökt hur Flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra. Vi arrangerade en aktivitetsdag då Flickor från två skolor i Skåne med olika etniska bakgrunder träffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvägledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ?Gymnasiemässan?. Resultatet av vår undersökning är att Flickorna inte är otekniska..

Diskussioner kring tysta Flickor är ett ämne som berör många, såväl i skolan som i samhället i stort. Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera fenomenet tysta Flickor ur ett lärar-, kurator-, skolsköterske- och flickperspektiv. Genom vår undersökning vill vi belysa varför vissa Flickor är tystare än andra Flickor. Till syftet hör även att belysa vad som förenar respektive skiljer dessa perspektiv åt. De datainsamlingsmetoder som användes var enkätfrågor till Flickor i årskurs 6, strukturerade intervjuer med lärare i årskurs 4-6 samt ostrukturerade intervjuer med en kurator och en skolsköterska.

Syftet med vår undersökning var att få kunskap och förståelse för hur förskolepedagoger ser på mobbning bland Flickor. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade och vi intervjuade elva stycken förskolepedagoger. Vårt resultat visade att hälften av pedagogerna inte visste hur de skulle gå tillväga när de upptäckte mobbning bland Flickor. Det framkom också att pedagogerna var oense om ifall det finns eller inte finns skillnader mellan hur pojkar och Flickor utför sin mobbning. Något mer som framkom i undersökningen var att det pedagogerna använde sig av olika gällande hur de förebygger och motverkar förekomsten av mobbning mellan Flickor.

Flickor och pojkar har olika förutsättningar i matematikundervisningen. Vi behandlar Flickor och pojkar olika bara för att de är Flickor och pojkar. Forskningen visar att vid problemlösning finns det skillnader gällande hur Flickor och pojkar går tillväga för att lösa problem. Syftet är att undersöka dessa skillnader och varför de finns. Utvalda elever har fått matematiska problem som de ska lösa.

Enligt Läroplanen för förskolan ska Flickor och pojkar oberoende av kön fåmöjlighet att utvecklas utan begränsningar av stereotypa könsroller. Dagligenmöter barn bilderböcker i förskolan och det är viktigt att vi pedagoger äruppmärksamma på hur Flickor och pojkar framställs i böckerna. Vi har därförvalt att studera ett antal bilderböcker som många barn kommer i kontakt medur ett genusperspektiv. Syftet med vår uppsats är att se hur Flickor och pojkarframställs och se om vi kan utläsa några genusstereotyper. Vi har tittat på hurmånga av karaktärerna som har varit Flickor respektive pojkar, hur karaktärernabeskrivs utifrån utseende, egenskaper och aktiviteter och undersökt om vi kanutläsa genusstereotypa drag..

I läroplanen Lpo 94 står det att förhållningssätten mellan Flickor och pojkar skiljer sig ofta åt. Då detta har väckt mitt intresse vill jag undersöka om förhållningssätten skiljer sig åt mellan Flickor och pojkar i teknikämnet. Studien innefattar och behandlar detta område..

STC är ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som under hösten 1997 och våren/hösten 1998 utprovats i Linköpings kommun. Pilotprojektet är drivet av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin. På engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det är ett temaarbete bestående av 24 olika teman som ska användas i år 1-6. Enligt LpO-94 är det en viktig uppgift att man i skolan skapar intresse för naturvetenskap hos både pojkar och Flickor.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barn i åldern tre till fem år leker i den fria leken utifrån deras könsroller. Som metod observerade jag barn på två förskolor i en mindre stad i södra Sverige och jag har intervjuat två förskolelärare. Mitt resultat av observationerna och intervjuerna visar att pojkar väljer övervägande pojkar att leka med och Flickor övervägande Flickor att leka med. Pojkar leker lekar tillsammans i byggrum, lek/kuddrum och jagar varandra utomhus, medan Flickor leker stillsammare och ritar, läser i bilderböcker och pysslar. Populärt för både Flickor och pojkar är dockrummet.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att intressera Flickor till att utveckla sitt musikspelande. Arbetet genomfördes på en fritidsgård i Skellefteå kommun under vårterminen 2003. Gruppen med Flickor vi arbetade med var mellan tretton och fjorton år gamla. Vår undersökning genomfördes under en sju veckors period. Försökspersonerna intervjuades vid två tillfällen och observationer genomfördes under samtliga repetitionstillfällen.

Mitt arbete undersöker hur tysta, duktiga Flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, duktiga Flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio Flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, duktiga Flickor. Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet.

Syftet med den här studien var att utifrån ett genusperspektiv studera hur pedagogerna bemöter Flickor och pojkar vid måltider och i tamburen i förskolan. De frågeställningar vi hade var ? Finns det skillnader i uppmärksamheten riktad mot Flickor och pojkar i måltidssituationen respektive i tamburen, med avseende på de observerade situationerna? ? Finns det skillnader i intentioner och handlingar hos pedagogerna?Utifrån en kvalitativ metod intervjuades pedagoger och observationer videofilmades på två olika förskolor i Västra Götaland. Intervjuerna och videoobservationerna bearbetades sedan via en teoritriangulering bestående av genusteori, Skinners inlärningsteori och familjesociologiska begrepp. Resultatet av studien blev att det finns skillnader i bemötandet av Flickor och pojkar.

 Syftet med undersökningen är att försöka se om det finns några skillnader mellan pojkars och Flickors attityd till matematik. Jag vill även undersöka om det finns någon könsskillnad vad gäller prestation i ämnet matematik. Min förhoppning är att i min framtida yrkesroll ha insikt i eventuella könsskillnader och att kunna underlätta för både pojkar och Flickor i deras matematikutveckling. Datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkätundersökning. Resultaten visade på att det finns en skillnad i attityd till matematik bland pojkar och Flickor.

Syftet med undersökningen var att se på vad som kan vara skillnaden i förutsättningar mellan pojkar och Flickor vid betygsättning i Idrott och hälsa. Vi utförde våren 2005 en undersökning på två skolor i Norrbotten. Eleverna gick i år. 9. För att nå det resultat vi gjorde använde vi oss av enkäter för att nå ut till många elever.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken kännedom pedagoger i en förskola hadeom Flickor med AD/HD- liknande symtom, samt undersöka hur pedagogerna ansåg att dearbetade och förhöll sig till Flickor med AD/HD-liknande symtom. Datainsamlingsmetodensom användes var kvalitativa intervjuer med utvalda pedagoger på en förskola. Resultatetvisar att majoriteten av de intervjuade pedagogerna hade kännedom om Flickor med AD/HDliknandesymtom, men det var endast en pedagog som i dagsläget kunde identifiera dennagrupp av Flickor. Flertalet av de intervjuade pedagogerna visade sig ha ett arbetssätt sominnebar att de i första hand utgick från att anpassa miljön på förskolan och inte innehållet iden pedagogiska verksamheten efter den enskilda flickans behov. Slutsatsen är att merinformation och kunskap måste nå ut till samtliga pedagoger i förskolan, för att dessa Flickorska kunna få det individuella stöd de har rätt till i ett tidigt skede av utvecklingen..