Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med Fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt.

I den här uppsatsen har jag undersökt olika sätt att öva som ger mig ett mer direkt resultat. Jag letar efter handlingssätt som gör att jag spelar bättre på kortare tid än efter flera dagars övning. Utifrån min bakgrund redogör jag för mitt sätt att tänka kring övning och om mina nya övningsmetoder samt inspirationskällor. Metoderna handlar om hur jag arbetar för att nå ett direkt resultat och hur jag blir av med spänningar, rädsla och känslan av att det är svårt att spela. Jag är själv violinist och arbetet utgår från övning på Fiol, men de flesta av mina metoder är möjliga att överföra till andra instrument..

Detta sja?lvsta?ndiga arbete har handlat om att arrangera tre satser ur Johann Sebastian Bachs andra Fiolsonat, BWV 1003, fo?r klassisk gitarr. Till min hja?lp hade jag dels Bachs originalkomposition av sonaten men ocksa? ett arrangemang fo?r cembalo fo?rmodligen gjort av Wilhelm Friedemann Bach (Nicholas 2009). Arrangemangen a?r ta?nkta att i framtiden anva?ndas som konsertmaterial..

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Syftet med det här arbetet var att undersöka i vilka genrer Fiollärarna på kommunala musikskolan undervisar, och ifall de använder sig av improvisation. Mina metoder har varit litteraturstudier, sökningar på internet och en enkätundersökning. Utifrån detta har jag gjort en liten sammanställning av Fiolens historia och de genrer där den har förekommit, och en presentation av den forskning som jag har hittat. Resultatdelen är en sammanställning av de enkätsvar som kommit in. Jag skickade 100 enkäter till musik- och kulturskolor i hela Sverige och fick 48 svar.

Vad är det för skillnad mellan folkmusikaliskt Fiolspel och klassiskt violinspel? Syftet med arbetet var att tydliggöra några av de interpretatoriska skillnaderna mellan folkmusik och romantisk musik. Undersökningen gjordes genom instudering av ett romantiskt stycke och en folkmusiklåt med hjälp av lärarhandledning, lyssning på inspelningar och reflektioner kring stilmedlen. Efter tillägnandet av de båda interpretationssättet gjordes en omvänd interpretation. Folkmusiklåten spelades enligt romantisk interpretation och det romantiska stycket spelades med det folkliga spelsättet.

Det ha?r projektet handlar om att utveckla mitt la?tskrivande och vikten av att fa? ba?de input och output fra?n mina medmusiker och da?rigenom inspiration till att komponera och arrangera. Jag skriver la?tar i genren pop/singer-songwriter men da? jag sja?lv a?r violinist har jag valt att spela med bara stra?kinstrument och sa?ng. Bandet besta?r av mig som sjunger och spelar Fiol, en cellist och en violinist som a?ven sjunger.

I det här arbetet har jag undersökt hur Fiollärare med förankring i folkmusiken undervisar samt vilka eventuella områden som de lägger vikt vid och varför. Jag valde att göra en kvalitativ intervju med fem informanter. Mitt mål var att välja Fiollärare med utbildning från musikhögskola, men för övrigt med så varierande bakgrund som möjligt. Jag har ställt intervjusvaren mot några klassiska Fiolmetoder. Jag har inte kommit fram till några nya perspektiv eller infallsvinklar i folkmusikundervisningen.

Syftet med det här arbetet var att närmare undersöka hur några nutida folkmusiker övar och tänker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sätt att öva in och lära ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, ålder och kön med hjälp av öppna frågor. Slutsatserna är att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sätt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lärs ut via gehör. Folkmusikern ?måste? inte vara tekniskt skickligt för att vara ?bra? utan mycket kan uppvägas av karaktär och uttryck.  Ett vanligt sätt att lära ut svensk folkmusik, är att först spela hela låten, spela en repris och sedan dela in den i fraser.

Syftet med studien är att ta reda på hur Fiolpedagoger på en kommunal musikskola undervisar i ämnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom området och vi ville därför göra en fördjupande studie som behandlar denna frågeställning. Det didaktiska perspektivet är vår teoretiska utgångspunkt och studien har sitt fokus på vilka hjälpmedel och metoder pedagogerna använder sig av när de lär ut.De metoder vi använde för att få svar på våra frågor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De båda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som Fiolpedagoger på en kommunal musikskola. Resultaten visar på vilka olika sätt de båda informanterna undervisar i ämnet rytm och puls.

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, Fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar.

Title: Violin technique in folk music education. The purpose of this research has been to examine how violin teachers who are folk musicians teach violin playing techniques. Through litterature studies and qualitative interviews I have studied the relationship between teaching methods regarding violin playing techniques of the two genres folk music and classical music and how the teachers in the study relate to this. Mywork shows that the teachers use a variety of methods and material from both genres which they have come in contact with through different parts of their education.Jag har undersökt hur fyra Fiollärare inom genren folkmusik arbetar med Fiolteknik med sina elever. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har jag undersökt relationen mellan undervisningstraditioner för teknikövning inom genrerna folkmusik och klassisk musik och hur lärarna förhåller sig till detta.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilken betydelse uppförandepraxis har på musik av J. S. Bach och Max Bruch, och vad som hände när man delvis eller helt gick ifrån den uppförandepraxis som rådde då verket komponerades. I uppsatsen belyser jag skillnader och likheter mellan barockviolin och modern violin samt redogör för valda delar av respektive uppförandepraxis. Frågeställningar i arbetet var: ?Hur kan information om barockviolin och barockpraxis bidra till mitt Bach-spel??Kan jag hämta musikalisk inspiration och kunskap genom att lyssna på hur andra violinister spelar Bach, och på så sätt bidra med något nytt till min egen tolkning??Vad händer med det konstnärliga uttrycket av ett avsnitt ur Bruchs romantiska finalsats av violinkonsert nr 1 g-moll, när jag applicerar det som jag uppfattar låta som barockpraxis??Vad tycker jag själv kring frågan om vikten av lämpligt eller autentiskt uppförande av musik efter detta arbete? Genom att använda mig av befintlig fakta kring barockviolin och barockpraxis, ville jag bidra med nya uttryck till mitt Bach-spel, men också kunna använda en ?barock-spelstil? på ett avsnitt av finalsatsen ur Bruchs romantiska violinkonsert nr 1 i ett epoköverskridande experiment om uppförandepraxis.

Hållbus Totte Mattsson: Framväxten av folkliga spelstilar på gitarr, mandola och bosoki i svensk låtspelstradition under 1980-talet. - Uppsala: Musikvetenskap, 2000. C-uppsats (60 p).Under 1980-talet kom det fram en ny generation musikanter från olika genrer som började intressera sig för spelmansmusiken och till skillnad från tidigare så tog man med sig sina i många fall traditionsfrämmande instrument. Man drevs av en ambition att lära sig ett spelmansmässigt musicerande trots att instrumentet inte var en Fiol.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur folkliga spelstilar på de inom spelmansmusiken delvis nya instrumenten gitarr, bosoki och mandola vuxit fram under denna period. Vad har det inneburit för strängmusikanterna och instrumenten att möta en musik som så starkt färgats av Fiolen och dess unika instrumentidiomatiska möjligheter? Har speltekniken förändrats? Vad har mötet med ett annat tonspråk inneburit? I vilken form musicerar man? Och slutligen vika inspiratörer och förebilder har funnits?Undersökningen är baserad på intervjuer med tre av periodens mest betydelsefulla strängspelare och en viktig del i uppsatsen är att förmedla deras personliga tankar och funderingar kring frågorna.

Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.