Uppsatsen syftar till att undersöka vilka försvarsstrategier som svenska företag använder sig av efter det att ett Fientligt bud har lagts, samt vilka som kan anses vara effektiva i avsikt att avstyra uppköpserbjudandet alternativt höja budet. Studien är en totalundersökning av Fientligt lagda bud i Sverige mellan åren 1996-2006. Försvarsstrategiernas effektivitet mäts utifrån två parametrar, dels om köpet avstyrts och dels om försvarsåtgärderna resulterat i ett högre bud i de fall där uppköpet gick igenom. Den första regressionen visade att vit riddare och finansiell omstrukturering är effektiva instrument i avseende att antingen få budet att dras tillbaka eller att höja budet. Efter att en indelning i stark respektive svag effektivitet gjorts genomfördes ytterligare två regressioner varvid den första visade att användandet av vit riddare minskar risken för att ett Fientligt bud går igenom.

Att åstadkomma en önskvärd styrning mot gemensamma mål är ett ständigt pågående arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras är informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nämnda styrmedlen utifrån de anställdas perspektiv vid två institutioner inom Uppsala universitet. För anställda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi påverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, därför skiljer sig institutionerna åt i storlek, både vad gäller antalet anställda samt antal helårsstudieplatser.Vi har inte funnit några skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

Företagsförvärv är ett fenomen som på senare år ökat markant i Sverige. Med företagsförvärv menas att kontrollen över ett företag överförs från en aktieägargrupp till en annan. Ett sätt att förvärva ett annat företag är genom uppköp. Det finns i sin tur tre olika tillvägagångssätt där fusion utgör ett av dem och som uppstår då två bolag av liknande storlekt går samman under gemensamt ägande. Sammanslagningen sker genom förhandling mellan de olika bolagen och deras aktieägare.

Forskning visar att budskap uppfattas olika beroende på perifera egenskaper. Syftet var att undersöka om man uppfattar personer från olika yrkesgrupper olika kopplade till samma budskap. En enkät inleddes med ett citat från en tidningsartikel. Deltagarna (N = 84) bedömde personen bakom uttalandet i fråga om grad av främlingsfientlighet respektive omsorg; i hälften angavs att en åklagare uttalat sig, i andra hälften en familjepedagog. Resultatet visade att det fanns en tendens till huvudeffekt att åklagaren skattades som fientligare än familjepedagogen samt en tendens att de med annan etnicitet skattade budskapet mer Fientligt än etniskt svenska.

Syftet med denna uppsats är att jämföra det retoriska spelet i media runt affären mellan Old Mutual och Skandia med affären mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgår från Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett Fientligt bud. Utifrån den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud på Scania. Vårt resultat jämförs med det från Bentemark och Pedersen (2006), där både likheter och skillnader upptäcktes. Därefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjälp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al.

Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande på de anställdas välbefinnande och arbetsglädje. En arbetsmiljö som utgörs av ett Fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillräcklig hantering kan klassas som mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mobbning på arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frågeställningar om orsaker till mobbning, hur mobbning yttrar sig på arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av mobbning.

Sedan psykiatrireformens genomförande möter psykiatrisjuksköterskan personer med psykisk sjukdom i öppenvården. De personer psykiatrisjuksköterskan möter i sitt arbete inom öppenvården utgörs av dem som söker frivilligt och de som är omhändertagna enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva psykiatrisjuksköterskors upplevelser av att möta personer med psykisk sjukdom i öppen vården. Tio vetenskapliga studier analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att kunna bedöma, observera och kontrollera: att känna sig hotad, frustrerad och tvingas utöva tvång: att vilja ha helhetssyn och skapa förtroende: att använda sina sinnen och vara engagerad. Resultatet visar att observationer och bedömningar av hälsotillstånd gjordes på personer med psykisk sjukdom på många olika sätt, och var nödvändiga för att snabbt kunna upptäcka tecken på ett försämrat mentalt hälsotillstånd.

Under 2000-talet har den xenofobiska publikopinionen växt, i såväl styrka som mängd. Främlingsfientliga och rasistiska stereotyper används ideligen i diverse mediekanaler och i och med yttrandefrihetens förflyttning till bland annat digitala plattformer möjliggörs ett allt grövre språk (Ekman 2011:2).Syftet med denna studie var att ta reda på hur bloggen Exponerat, en av de största invandringskritiska sajterna i Sverige, ur ett främlingsFientligt perspektiv representerar och remedierar invandrar-och invandringsrelaterade nyheter från etablerade mediekanaler. Vidare ville vi skapa en förståelse för xenofobins kognitiva dimensioner genom att diskutera och problematisera enskilda kommentarer till blogginläggen.Uppsatsens metodologiska ram utgick ifrån kritisk diskursanalys (CDA) med element ur konversationsanalys (CA). Vårt material bestod av 9 stycken blogginlägg och deras tillhörande förlagor, vilka valdes ut för vidare analys efter att vi tagit del av en veckas inlägg på bloggen, cirka 250 stycken. Dessa nio inlägg fördelades sedan under kategorierna brott, ekonomi och mångkultur med tre inlägg i varje kategori.

Syfte: Vårt syfte med föreliggande arbete är att, mot bakgrund av existerande forskning, beskriva försvarsstrategier vid fientliga företagsförvärv. Vi avser även att undersöka ett antal fientliga förvärvserbjudanden och därigenom utreda vilka försvarsstrategier som förekommer och i vilka kombinationer dessa används. Målsättningen är även att göra en bedömning av vilka försvarsstrategier som är mest effektiva vid fientliga angrepp. Metod: Vi har främst använt oss av en kvalitativ metod. Uppsatsen kan delas in i tre olika metodiska faser.

Scania grundades år 1891 och idag spänner sig verksamheten över hundramarknader. Tillverkningen består av tunga lastbilar, bussar samt industriochmarinmotorer, fokus ligger på segmentet tunga transporter. Scania harfortsatt att visa goda intäkter även under perioder av stagnation påmarknaden. Det har gjort Scania till ett attraktivt förvärvsobjekt för andrabolag i samma bransch. Volvo har gjort två försök till förvärv av Scania ochMAN har gjort ett.Volvo gjorde två försök till förvärv först år 1979 och sedan igen år 1999men hindrades då av EU-kommissionen eftersom företagen tillsammansskulle dominera den nordiska marknaden.

Den 11 september 2001 förändrades världen, och framför allt insikten och synen på vad modernterrorism är och vad det innebär. Strax efter denna händelse började också brev innehållandemjältbrandssporer dyka upp på olika platser i USA. Resultatet blev att 22 människor drabbades avmjältbrand. 11 var inhalationsfall och av dessa dog fem. Det förorsakade också stora kostnader för detamerikanska samhället samt psykologiska effekter över hela världen.Denna uppsats försöker definiera hotet från bioterrorism och utifrån detta studeras hur hotet kanmötas, framför allt ur en svensk synvinkel.Vad innebär hotet?Transnationella terroristorganisationer med eller utan stöd från stater är vår tids stora hot.

InledningDetta är en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda på hur de sociala medierna både används och framställs i svensk nyhetsrapportering av världspolitiska händelser. Med de sociala medierna åsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De händelser som anses vara världspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkänd stor roll vilket motiverar ämnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts från de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

I samma ögonblick som du läser denna mening är sannolikheten stor att en svensk soldat patrullerar på en bakgata i Liberiashuvudstad Monrovia. Senare i år, eller under nästa år, utanför Afrikas ostkust, är det möjligt att en svensk sjöman embarkerarett misstänkt smuggelfartyg som blivit prejat av HMS Gävle. Samtidigt över Irak under ett Air Policing uppdrag i FN:s regiblir ett flygplan ur SWAFRAP JAS 39 belyst av ett Fientligt luftvärnssystem. Vid samtliga dessa tre händelser är det tryggt attveta att den svenska materielprocessen, ingående organisationsenheter, strukturer och metoder är optimerade för att dessa soldater,sjömän och flygare skall kunna lita 100 % på sin utrustning. För visst är det så, eller ??De tre olika exemplens trovärdighet kan säkerligen diskuteras men faktum kvarstår.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja.

Den svenska nyttofordonstillverkaren Scania har varit ett intressant förvärvsobjekt under flertalet år. Volvo har tidigare försökt förvärva Scania, men hindrades av EU-kommissionen. Under den senaste tiden har Scanias värld åter satts i gungning i och med att företaget blivit föremål för ett ytterligare förvärvsförsök. Denna gång är det den tyska nyttofordonsproducenten MAN som har lagt ett Fientligt bud på Scania. Bakom budet ligger en tro på att det går att realisera synergier genom nära samarbeten inom områden som produktion, förvaltning, inköp, forskning och utveckling samt service.