I vårt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika stadsdelar, undersökt vad åtta elever i åldrarna 7-9 år tänker kring Fattigdom. Som blivande lärare vill vi veta vad elever tänker kring begreppet Fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga människor upplever sin situation, vad Fattigdom innebär samt om de anser sig själva eller andra kunna påverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hållbar utveckling. Vårt syfte är även att se om det finns några sociokulturella skillnader beroende på elevernas bakgrund. Vi har genom vårt arbete konstaterat att barnen har många olika tankar kring Fattigdom.

Abstract Näslund, Gabriella och Petersén, Katrin (2011) Fattig? En studie om pedagogers förhållningssätt till begreppen Fattigdom och klass. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola Denna uppsats handlar om pedagogers förhållningsätt till begreppen Fattigdom och klass utifrån ekonomiskt skilda område. Resultaten utifrån analysen visar att Fattigdom är svårt att definiera för samtliga pedagoger. Fattigdom är även relativ till tid och plats och vad en individ anser vara nödvändigt för en skälig levnadsstandard.

Samtidigt som Fattigdomen runt om i världen stadigt minskar så växer sig remitteringsflödena allt större. I denna uppsats undersöks om remitteringar kan anses vara en bidragande faktor till detta. För att kunna undersöka vår frågeställning har vi genomfört en regressionsanalys på ett dataset vi sammanställt bestående av olika mått på Fattigdom och andra variabler som rimligen kan antas ha en effekt på Fattigdom från 83 utvecklingsländer. Resultaten från vår studie tyder på att viss diskrepans råder inom forskningsområdet då vi inte har lyckats finna något statistiskt signifikant samband mellan remitteringar och minskad Fattigdom. Det är tvärtemot vad tidigare forskning har kommit fram till.

Denna uppsats undersöker samtalet om de mikrolån som dykt upp som fenomen under de senaste åren. Kan dessa på ett bättre sätt bekämpa Fattigdom än det traditionella biståndet? Detta utreds genom en litteraturstudie, där material används från statlig utredning, nyhetsmedia (tidningar) och organisationers egna publikationer. Uppsatsen visar att den generella meningen i de texter som undersöks är att mikrolån kan bekämpa Fattigdom på ett annat sätt än vad traditionellt bistånd har kunnat. Traditionellt bistånd visar upp ett antal problem såsom risk för korruption, att det kan skapa passivitet och att det inte verkar bekämpa Fattigdom på ett effektivt sätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. Särskilt fokus läggs på att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lägst inkomster.Resultaten visar att både realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, även djupet av Fattigdom mätt som avstånd till Fattigdomsgränsen har ökat. Med hjälp av logistisk regression med oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lämna Fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan åren, de med arbete eller som fått arbete och de vars barn lämnat hushållet. De som löpte högst risk att hamna i permanent Fattigdom var utlandsfödda, ensamstående, arbetslösa och de som fått fler barn i hushållet..

The aim of my thesis was to examine if educators need to be critical of what they read to the children from a gender perspective. I examined how picture books depict gender and if the books enhances or breaks perception of gender roles. I also examined educator?s perception of gender and if they think picture books can affect children?s perceptions of gender, but also what educators think about gender equality through picture books. The study is based on analysis of five picture books and interview with five educators.The results of analyzes showed that picture books are stereotyped and enhances perceptions of gender roles.

Remitteringar är pengar som migranter skickar till sina ursprungsländer. Syftet med denna studie var att undersöka hur migranter från utvecklingsländer upplever att remitteringarna påverkar livsvillkoren i Sverige samt hur de upplevda livsvillkoren kan förstås utifrån teorier kring social exkludering och relativ Fattigdom. För att kunna undersöka detta var utgångspunkten tre frågeställningar: Upplever migranter från utvecklingsländer att remitteringarna påverkar deras val av sysselsättning, och i så fall hur? Upplever migranterna att remitteringarna påverkar deras val av var de bosätter sig, och i så fall hur? Om migranterna inte hade skickat pengar vad hade de valt att lägga dem på då?Metoden för insamling av material var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att det finns migranter vars val av sysselsättning påverkas av att de skickar pengar till sina ursprungsländer, på så vis att de tenderar att prioritera arbete framför utbildning.

Vår studie undersöker hur socialarbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter resonerar kring Fattigdom och klass samt hur de definierar och konstruerar dessa begrepp. Den undersöker vilken betydelse socialarbetarna anser att begreppen har för barn och hur detta påverkar deras arbete. Vidare undersöker den vilken roll socialtjänsten som organisation har i arbetet med frågor kopplade till dessa begrepp. Sju intervjuer har genomförts med arbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter och dessa har analyserats med hjälp av meningskategorisering. Studien visar att socialarbetarnas definitioner och konstruktioner av begreppen Fattigdom och klass är komplexa och rymmer såväl ekonomiska som sociala element.

Uppsatsen är en jämförande studie av kvinnors livsvillkor och förmåga att undkomma Fattigdom i de två indiska delstaterna Kerala och Punjab. Båda delstaterna har höjt den allmänna levnadsstandarden i befolkningen men haft olika framgång i att få dessa att tillkomma kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka dels kvinnors livsvillkor och dels vilka faktorer som påverkar dessa i delstaterna. Metoden har bestått av kvalitativ textanalys. Vidare har statistik från UNDP använts.

Denna uppsats försöker besvara om det finns ett samband mellan religiösa normer kring kön och amerikanskt bistånd. Den önskar även lyfta fram den problematik detta kan innebära samt hur detta påverkar kvinnor i Afrika söder om Saharas möjlighet till en minskad risk för HIV samt ett liv bort från Fattigdom.Det problem som uppsatsen önskar lyfta fram är att då religion får makt i samhället kan den påverka politik, vilket kan i få stora konsekvenser. Den söker även klarlägga hur denna politik, framförallt i förhållande till kvinnor, hindrar dessa från utveckling.Genom jämförande litteraturstudier med material från internationella organisationer såväl som från det amerikanska biståndsorganet, forskare och samhällsdebattörer försöker detta klargöras. Diskussionen leder slutligen till en slutsats att den kristna religionens normer kring kön och sexualitet spelar roll och påverkar det amerikanska biståndsarbetet med att bekämpa Fattigdom och spridningen av HIV/AIDS i Afrika söder om Sahara. Den kristna tron får makt över dessa aspekter, vilket bidrar till att kvinnokroppen blir politisk, genom den makt som religion kan legitimera.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrån invandrares situation. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och våra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgångsrikt sätt att motverka Fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mått av Fattigdom som i tredje världen, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap på grund av kulturella svårigheter och kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poängterar rådgivning som en central funktionen och påpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sätt att underlätta för invandrare vid framtida kreditansökningar..

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka Fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till Fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Majoriteten av världens extremt fattiga bor i rurala områden och 300 miljoner av dem i Indien och Kina. Trots att länderna kommit en bit på vägen i sin strukturella omvandling arbetar fortfarande runt hälften av befolkningen på landsbygden inom jordbruket. De direkta och indirekta effekterna som den primära sektorn skapar har visat sig viktiga av olika anledningar. Hur detta kommer sig undersöks närmare i denna uppsats som är en litteraturstudie om rural Fattigdom och jordbrukssektorn roll för att minska denna i Indien och Kina. Dessutom kommer även den makroekonomiska politik som förts i länderna samt andra jordbruksspecifika faktorers inverkan på sektorn att granskas.

Forskning om remitteringar och dess utvecklingseffekter tenderar att fokusera på världsdelar med en större relativ andel av remitteringar än Afrika, särskilt Asien och Sydamerika. Den inverkan som remitteringar har på ekonomisk utveckling och Fattigdom i Afrika är ett relativt outforskat ämne. Denna systematiska forskningsöversikt syftar till att undersöka vilka utvecklingseffekter remitteringar har på Fattigdomsminskning på hushållsnivå och nationell nivå samt ekonomisk utveckling på hushållsnivå och nationell nivå. Forskningsöversikten är en metod som används för att sammanfatta och utvärdera de resultat som framkommit i tidigare forskning. Resultaten visar att remitteringar bidrar till Fattigdomsminskning på hushållsnivå men bidrar till en ökad ojämlikhet i inkomster.

Biståndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem själva och mottagarländerna. Samtidigt som relationen ska vara jämlik brottas biståndsorganisationerna även med problemen kring hur fördelningen av biståndsresurser ska bli så rättvis som möjligt.Denna studie är en kritisk diskursanalys av sju årsredovisningar utgivna av den statliga svenska biståndsorganisationen SIDA/Sida åren 1976/77 till 2005. I dessa årsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistånd och biståndspolitik.I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistånd i fyra olika diskurser. Dessa är Bistånd som samarbete, Bistånd på grund av Fattigdom, Bistånd som uppgift och Bistånd och rättvis fördelning.De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprätthållandet av en postkolonial biståndsdiskurs där stereotyper kring biståndsgivare och ?tagare är mycket tydligt.