Fastighetsbranschen är en kapitalintensiv bransch baserad på Fastighetsinvesteringar med varierande karaktärer. Vid Fastighetsinvesteringar är det viktigt för fastighetsbolagen att veta vilken operationell risk som föreligger för att, utifrån ett finansiellt perspektiv, skapa sunda fastighetsinnehav. Denna studie har därför som syfte att kartlägga de 15 börsnoterade svenska fastighetsbolagens operationella risker, baserat på fastighetsbestånd, i förhållande till bolagens kapitalstruktur och finansiella risk. Studiens slutsats blev att det inte finns något tydligt samband mellan fastighetsbolagens operationella risk och såväl deras kapitalstruktur som deras finansiella risk. Till sist konstaterades att de svenska fastighetsbolagens operationella risk har närmat sig varandra delvis beroende på att fastighetsklassernas totalavkastning är starkt korrelerade..

Svenska institutionella kapitalförvaltare i form av livförsäkrings- och pensionsbolag förvaltar stora kapital under lång tid. De investerar i de flesta normala tillgångsslag så som aktier, räntebärande papper och fastigheter. Med tanke på långsiktigheten och storleken på det förvaltade kapitalet är investeringarna oftast väldiversifierade och inte speciellt opportunistiska. Den stora kapitalmassan är generellt passivt förvaltad och indexnära. Strategierna är i all väsentlighet lika bland företagen med undantag för Fastighetsinvesteringar och då i synnerhet geografisk diversifiering av dessa.

Livbolag är stora kapitalplacerare och aktörer på fastighetsmarknaden. Fastighetsstrategierna utgörs, såväl traditionellt som i dagsläget, i huvudsak av direktägande i fastigheter. De främsta skälen är driftnettons bidrag till riskjusterad avkastning, fastigheters inflationsskyddande egenskaper, samt den historiskt anknutna tryggheten direktägda fastigheter är behäftade med. I rådande läge finns därför ingen anledning att anta att bolagen kommer att ändra huvudstrategi inom fastighetsportföljerna.Generellt är livbolagen underviktade mot fastigheter. Kombinationen av effekter av 2000-talets kriser på finansmarknaden och livbolagens begränsade investeringsförhållning till och på den svenska fastighetsmarknaden öppnar upp för vissa alternativa Fastighetsinvesteringar.

Sverige har ett för världen unikt pensionssystem i det att systemet tar hänsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen samt att det i systemets konstruktion finns ett pensionsreservsystem med fyra separata fonder, AP-fonder. Dessa fyra fonder som även går under benämningen buffertfonder har en viktig funktion att fylla när det gäller den långsiktiga finansieringen och i sin roll att fungera som buffert i tider av stora påfrestningar för pensionssystemet. Denna studie undersöker och analyserar 1-4 AP-fondernas uttalade strategi om att diversifiera sina totalportföljer i syfte att få en mer robust portfölj som bättre kan tåla finansiella påfrestningar. En del i AP-fondernas strategi för att uppnå diversifieringsfördelar är att låta sina fastighetsportföljer växa och ta en större andel av totalportföljen. Studien undersöker vilka konsekvenserna har blivit för fastighetsportföljernas andel av totalportföljen till följd av den uttalade diversifieringsstrategin samt hur utfallet har varit för dessa fastighetsportföljer under 2003-2012.

Titel: Vad skapar ett investeringsintresse?Kurs/Ämne: Företagsekonomi, organisation 15 hp.Författare: Anton Johansson, Niclas Lidberg Handledare: Henrik BarthNyckelord: Fastigheter, Fastighetsinvesteringar, påverkande faktorer och intuitionProblembakgrund: En bedömning inför en fastighetsinvestering grundar sig på ekonomiska beräkningar som hjälper fastighetsbolag att uppskatta en fastighetsinvesterings värde. Investeringsbeslutet kommer dock i slutändan även influeras av fler faktorer som inte berör ekonomiska beräkningar. Fastighetsbolag har många aktörer som har betydelse för deras verksamhet och kan påverka ett beslut inför en fastighetsinvestering.Syfte: Syftet med denna uppsats är att finna vilka faktorer utöver ekonomiska beräkningsunderlag som fastighetsbolag verksamma i centrala Göteborg anser är betydelsefulla för att de ska finna ett investeringsintresse för ett kommersiellt fastighetsobjekt beläget i centrala Göteborg.Problemformulering: Vilka faktorer, utöver ekonomiska beräkningsunderlag, ser fastighetsbolag som betydelsefulla för att de ska finna ett intresse för en fastighetsinvestering?Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt tillvägagångssätt.

As a result of increased property prices on apartment buildings in Halmstad many local investors thinks that the market behaves illogical. This because these investors can?t find any profitability in many real estate transactions. The valuation between different investors on the same object therefore goes their separate ways. One example of this is a property in central Halmstad which starting price was about 23 million SEK.

Titel: Vad skapar ett investeringsintresse?Kurs/Ämne: Företagsekonomi, organisation 15 hp.Författare: Anton Johansson, Niclas Lidberg Handledare: Henrik BarthNyckelord: Fastigheter, Fastighetsinvesteringar, påverkande faktorer och intuitionProblembakgrund: En bedömning inför en fastighetsinvestering grundar sig på ekonomiska beräkningar som hjälper fastighetsbolag att uppskatta en fastighetsinvesterings värde. Investeringsbeslutet kommer dock i slutändan även influeras av fler faktorer som inte berör ekonomiska beräkningar. Fastighetsbolag har många aktörer som har betydelse för deras verksamhet och kan påverka ett beslut inför en fastighetsinvestering.Syfte: Syftet med denna uppsats är att finna vilka faktorer utöver ekonomiska beräkningsunderlag som fastighetsbolag verksamma i centrala Göteborg anser är betydelsefulla för att de ska finna ett investeringsintresse för ett kommersiellt fastighetsobjekt beläget i centrala Göteborg.Problemformulering: Vilka faktorer, utöver ekonomiska beräkningsunderlag, ser fastighetsbolag som betydelsefulla för att de ska finna ett intresse för en fastighetsinvestering?Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt tillvägagångssätt.

Under de senaste tio åren har ett nytt segment öppnats på fastighetsmarknaden,nämligen marknaden för samhällsfastigheter. Politiska beslut från tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och äldreboenden.Reformerna har möjliggjort att även investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvärv brukar ett relativt långt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försäljningspriset. När förvärvet ärgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivå den nya hyran bör ligga på.Hyresgästens betalningsförmåga är en central del i analyserna i denna uppsats.Uträkningen av kommunens så kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartläggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhålla sig till och hurdet påverkar den förväntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi också huruvida hyressättningen av samhällsfastigheterkan återkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende på fastighetsägarens syfte med innehavet.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka fastighetsaktier inflationsskyddande förmåga. En av de påstått främsta anledningarna att investera i fastigheter är att de sägs erbjuda ett bra skydd mot inflationen. Dock har fastighetsaktier, i motsats till direkta Fastighetsinvesteringar observerats vara negativt korrelerade med inflationen. Det har ofta citerats som bevis för att fastighetsaktier avviker från utvecklingen av den underliggande fastighetsmarknaden. Emellertid har det argumenteras att fastighetsaktier borde vara kopplade till den underliggande direkta fastighetsmarknaden då bolagens verksamhet är förvaltningen av fastigheter.

Sammanfattning Titel: Framgångsfaktorer för KöpcentrumNivå: C-uppsats inom ämnet marknadsföringFörfattare: Emil Eliasson & Anna HaapalehtoHandledare: Lars SteinerDatum: 2011-06Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka faktorer som behövs för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Vad efterfrågar konsumenterna i dagsläget om vilka preferenser de har till ett köpcentrum.Metod: Vi valde att genomföra en kvantitativ metod till detta examensarbete. Först genomförde vi en datainsamling, för att sedan kunna framställa en enkät som vi skickade ut till personer mellan 20-30 år. Förutom den primärdata vi använde har vi även använt oss av sekundärdata som utgörs av forskningsartiklar och litteratur som passade till vårt ämne.Resultat & slutsats: Svarspersonerna ansåg att nöjesattribut är viktigt för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Andra framgångsfaktorer är parkeringstillgång, matställen, evenemang och säkerhet.

Background and research problem: The former highly inflationary property market is currently undergoing a stagnation process. Investors have been used to annual growth figures in double digits,but now this is no longer considered to be a realistic outlook for future years. According to a report from PriceWaterhouseCoopers and Urban Land Institute, published by Avanza Wealth Management,the three most attractive markets for property investment in Europe are London, Paris and Stockholm. Because of this the authors have focused their investigation on two companies in the London andStockholm. The authors will additionally use an international bank, an estate agent and a consultancy firm for further information, with regards to the property market and risks associated with these typesof investment in particular.

Banker är skyldiga enligt lag att hålla en andel kapital mot utestående risker. För att minimera kreditrisken på en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fått en mer framträdande roll. Detta för att hålla riskerna inom rimliga gränser. Gällande kapitaltäckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfälligt med avseende på faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvärdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden på affären.

Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi 15hp Författare: Philip Jacobson och Benjamin NuayHandledare: Gunnar Wramsby Titel: Fastighetsförvärv ? En studie om centrala beslut för kommersiella fastighetsköp Bakgrund och problem: Sedan 2008 har belåningen till fastighetsbolag minskat och förändrats. Basel III ställer högre krav på bankerna som i sin tur reflekteras på fastighetsföretagen.  Bankernas kreditbedömning är numera noggrannare och banker värdesätter således avkastning framför monetära värden. Basel III kraven medför att bankerna måste ställa högre amorteringskrav på fastighetsföretagen, vilket slår kraftigt mot fastighetsföretagens ekonomi.  Investeringskalkylering är en central del vid Fastighetsinvesteringar.

Denna uppsats kretsar kring beslutsfattande och metodik vid Fastighetsinvesteringar i potentiella tillväxtnoder. Då fastighetssektorn är så omfattande har vi valt att avgränsa oss till en speciell typ av fastigheter, närmare bestämt logistikfastigheter. Ytterligare en fördjupning har skett, där vi valt ut en specifik investering i området, för att fördjupa oss om denna. Det specifika fall vi valt att ta mestadels av vår data från är Rosersbergs industriområde, även känt som Stockholm Nord Logistikcenter. Som en referenspunkt till Stockholm Nord Logistikcenter har vi i arbetet även skrivit översiktligt om Arenastaden, som är belägen i Solna.En del tidigare forskning har gjort på området Logistik, och somliga av dessa studier har vi även tagit del av för att utvinna information inom ämnet som även kunnat användas i vårt arbete.