Följande är en personalvetenskaplig studie av hur arbetet på apotek förändras i och medavregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Syftet med uppsatsen är att belysa hurprofessioner kan påverkas av att verka på en konkurrensutsatt marknad, genom att beskrivahur Farmaceuternas roll på apoteken förändras till följd av avregleringen. Uppsatsen avgränsastill att studera hur detta tar sig uttryck inom ett privat apoteksföretag. För att uppnå syftetanvändes följande forskningsfrågor: ?Vilken typ av arbetsuppgifter och kompetens ingår iFarmaceuternas roll och hur avgränsas denna mot andra yrkesgrupper på apoteken??, ?Hur serförhållandet ut mellan kund och Farmaceut?? samt ?Hur kontrolleras och utvärderasFarmaceuternas arbete??.

Uppsatsens syfta är att förmedla den syn på Farmaceuters arbetsliv som förmedlas av mina informanter vilka alla tjänstgjort på apotek i mer än 25 år. Metoden som jag använt vid mina intervjuer består av anteckningar under 80-120 minuters samtal som sedan direkt skrivits ut av mig. Tre av mina informanter är apotekare och två är receptarier. Fyra påbörjade sin utbildning direkt efter studentexamen medan en arbetade i många år som apotekstekniker innan hon blev receptarie.För tre av mina informanter som är pensionärer började arbetslivet på apotek före det statliga monopolet 1970/1971 och de beskriver den tid då apotekaryrket fortfarande hade karaktären av ett skrå. De två andra började sitt yrkesliv under monopolets tid men har nu efter 2010 fått nya arbetsuppgifter.

I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska Farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och Farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och Farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

Nuklearmedicinsk diagnostik omfattar en teknik där man med hjälp av radioaktiva isotoper kan studera funktion, blodflöde, metabolism eller morfologi hos olika organ och vävnader i människokroppen. Radioaktiva isotoper kan även användas i terapeutiskt syfte, s.k. radioterapi. Detta arbete utgår från en beställning av verksamhetsföreträdare inom hälso- och sjukvården. Arbetet belyser ett Farmaceutiskt perspektiv eftersom gällande lagar föreskriver att en beredningsansvarig Farmaceut måste vara utsedd för att verksamheten skall kunna bedrivas. De metoder som använts för arbetet är litteraturstudier, studiebesök, genomgång av gällande lagar och förordningar som styr verksamheten samt intervjuer med de olika personalkatagorier som är involverade i verksamheten. Därtill har en förfrågan skickats till samtliga nuklearmedicinska enheter i Sverige om hur organisationen ser ut vid respektive enhet. Arbetet ger en översikt över de vanligaste undersökningarna som utförs vid en nuklearmedicinsk avdelning på ett länssjukhus i Sverige och vilka radiofarmaka som används.

The origin of the word ?communication? is the Latin word communicare, meaning to make common. The reason for our communication is to share thoughts, feelings and information, we want to affect and confirm.We are used to interpersonal communication, but even if we have had a lot of practice at it during our lives, we still find our selves facing misunderstandings and conflicts. The more people we meet during a day, the greater the chance is for interruptions in the communication.In pharmacy practice, good communication is vital for the client?s health and quality of life.

Bakgrund: Sedan 2002 är apotekspersonal enligt lag skyldiga att erbjuda kunden det läkemedel som har lägst pris inom utbytesgruppen. Bakgrunden till lagen är att det generiska utbytet innebär en besparing åt såväl samhälle som den enskilda kunden. För en del innebär utbyte inte några problem men för andra kan det vara förknippat med biverkningar och terapisvikt eller förvirring när tabletter och förpackningar byter utseende. Läkemedelsverket och TLV har tagit fram ett informationsmaterial som stöd för förskrivare och Farmaceuter i kommunikationen med patienten om generiskt utbyte och en folder finns även som är riktad till patienten. Med samma information från förskrivare och Farmaceut tror man att patientens tillit till generiska läkemedel ska öka och därmed också följsamheten.Syfte: Mot bakgrunden av att generiskt utbyte kan innebära en del problem var syftet med den här studien att undersöka kundens förtroende för Farmaceuten i just den här kundgruppen.