Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan graden av Extraversion och narcissism, och hur man använder Facebook. I studien deltog 114 ungdomar, varav 70 kvinnor och 44 män. För skattning av Extraversion användes en del av NEO-FFI. För skattning av narcissism användes delar av NPI. Ett eget instrument konstruerades för skattning av aktivitet på Facebook.

Tidigare forskning kring pojkars självkänsla och kroppsmissnöje i relation till massmedieanvändning, Extraversion och BMI har utfallit något olika och är inte lika omfattande som forskningen kring flickor. Syftet med denna undersökning var att ta reda på om massmedia, Extraversion och BMI har betydelse för tonåriga pojkars självkänsla och kroppsuppfattning. Kvantitativ metod i form av en enkätundersökning användes. Sjuttiotvå gymnasiestuderande pojkar besvarade enkäten som innehöll instrument för att mäta BMI, Extraversion, kroppsmissnöje, massmedieanvändning och självkänsla. Resultatet visade att massmedieanvändning inte korrelerar med vare sig självkänsla eller kroppsmissnöje.

Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att även andra personlighetsdrag borde ingå i detta begrepp för att ytterligare förstärka dess prediktionsförmåga. Det har dock ännu inte klarlagts exakt vilka personlighetsdrag detta skulle gälla. Tidigare forskning har föreslagit Extraversion som en förstärkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE är en prediktor för prestation, samt att Extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och därmed stärker modellen.

Tidigare forskning kring pojkars självkänsla och kroppsmissnöje i relation till massmedieanvändning, Extraversion och BMI har utfallit något olika och är inte lika omfattande som forskningen kring flickor. Syftet med denna undersökning var att ta reda på om massmedia, Extraversion och BMI har betydelse för tonåriga pojkars självkänsla och kroppsuppfattning. Kvantitativ metod i form av en enkätundersökning användes. Sjuttiotvå gymnasiestuderande pojkar besvarade enkäten som innehöll instrument för att mäta BMI, Extraversion, kroppsmissnöje, massmedieanvändning och självkänsla. Resultatet visade att massmedieanvändning inte korrelerar med vare sig självkänsla eller kroppsmissnöje.

Syftet med studien var att undersöka om grad av överkonfidens kunde variera mellan olika ämnesområden, med kontroll för svårighetsgrad. Ytterligare syfte var att undersöka hur överkonfidens varierar mellan olika bedömningstyper och personer. Mätinstrumenten som användes var dels frågeformulär om melodifestivalvinnare och nobelpristagare med självbedömningsfrågor om prestation, samt frågeformulär om Extraversion och neuroticism. Totalt deltog 139 respondenter. Resultatet visade realistisk bedömning inom ämnesområdet melodifestivalvinnare och underkonfidens inom ämnesområdet nobelpristagare, med kontroll för svårighetsgrad.

Huvudsyftet med undersökningen var att utröna om det subjektiva välbefinnandet bättre prediceras av neuroticism än Extraversion, samt om neuroticism och reaktionstiden för negativa bedömningar är mer betydelsefulla för det subjektiva välbefinnandet än Extraversion och reaktionstiden för positiva bedömningar. Andra undersökningar har gett blandade resultat. I den första studien var deltagarna 184 personer i åldrarna 16-67 från en arbetsplats, två gymnasieskolor, två bibliotek samt en komvuxskola i södra Sverige. En enkät användes för självskattningar av neuroticism, Extraversion samt det subjektiva välbefinnandet. Korrelationer och en multipel regressionsanalys visade att neuroticism var en starkare prediktor än Extraversion till det subjektiva välbefinnandet.

It is important to identify the consequences of alcohol consumption among university students since over-consumption can lead to health problems and poorer academic performance. The following personality factors, neuroticism, conscientiousness and Extraversion, have in previous studies shown to be related to alcohol consumption  and shown to be associated with the university students' alcohol use and living arrangements. This study examines the following question; Is there a link between university students' alcohol consumption, and;1) the personality factors neuroticism, conscientiousness, Extraversion?2) their living situation?3) personality factors and living situation together?Participating in this survey was one hundred university students with a mean age of 23.4 years (SD = 2.6). To examine participants' personality, alcohol consumption and living arrangements, the NEO Five-Factor Inventory (Costa, McCrae, 2003) questionnaire was used and the questionnaire also contained self-constructed questions about drinking habits, living arrangements and demographic questions. This study's results indicate that neuroticism, conscientiousness, living situation and Extraversion predicts alcohol consumption (R2 = .354, p <.001). Thus, students who have these personality traits and circumstances one by one or together have a increased risk for alcohol over-consumption..

The purpose of this study was to examine the relation between the Big Five personality traits Extraversion, Agreeableness and Neuroticism and the five conflict styles developed by Thomas-Kilmann: Accommodating, Avoiding, Compromising, Collaborating and Competing. The participants consisted of 128 students of the Linnaeus University in Växjö. A questionnaire consisting of two parts were used for this study: Part one consist of a personality-test developed from Lewis R. Goldberg?s Big-five scale, and part two where the participant is asked to fill out Thomas-Kilmanns conflict style test.

Previous research has focused limited attention on how personality affects job search for university educated people in work and no studies have focused on the difference between active and passive job seekers. This survey-based study that examined university educated economists and engineers with 5-25 years of experience, showed that career ambition mediated active job search for the personality dimensions of openness, agreeableness and Extraversion and also gave clear evidence that active job seekers have lower levels of job satisfaction, and higher levels of career ambition, agreeableness and Extraversion, compared with passive job seekers. These findings provide a more nuanced picture of the impact of different recruitment strategies and provide a starting point for in-depth studies on passive job seekers.

Har personligheten och genus någon inverkan på självförtroendet hos individer? Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning och en enkät som omfattade tre skalor för personlighet och en skala för självförtroendet. De tre personlighetsvariablerna hämtades ur Goldbergs ?the five factor model?. De bestod av openess, neuroticism och Extraversion.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO-programmet termin ett och sex på Stocholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och Extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. Variablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och Extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO- programmet termin ett och sex på Stockholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och Extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. V ariablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och Extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.

This study investigated the relation between Extraversion and Conscientiousness with job satisfaction and job selection in the two occupational groups of telemarketing and administration. The study also set out to explore the relation between social desirability as assessed with an Implicit Association Test (IAT) and total reaction time on the IAT. The questionnaire was administered over the Internet to forty-one subjects (24 women and 17 men) in the age range 16-65. Results indicated that people working with telemarketing tend to be extrovert while people working with administration often are conscientious. Job satisfaction correlated with Extraversion in the telemarketing group.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, ålder och vilken sida djuren stått på i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett främmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det främmande objektet. Tolv beteendevariabler användes i en PCA (principal component analysis) och visade två komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och Extraversion, som ingår i medgörlighet och Extraversion i den mänskliga femfaktorsmodellen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande Extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen Extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform.