Tidigare forskning har undersökt vad individer gör på Facebook och om det finns något samband med individens personlighet. Det har även forskats på om det finns några könsskillnader på vad individerna gör på Facebook. Denna studie fokuserar på anledningen till varför individer väljer att använda sig av Facebook och om det finns något samband mellan individens personlighet samt kön. Studien inriktar sig på de två personlighetsdimensionerna ?Extraversion? och ?agreeableness?.

Personlighetsdragen openness och Extraversion respektive situationsfaktorerna variation, intensitet, samt frekvens och deras påverkan på emotionsregleringsstrategierna reappraisal samt suppression skiljer sig inom yrkesgrupperna vård respektive handel. Åtta regressions-analyser med data från sammanlagt 178 anställda visade att (1) inom vården har Extraversion, openness, samt frekvens betydelse för reappraisal, och intensiteten påverkar suppression, och (2) för handel visade sig openness och situationen som helhet ha betydelse för suppression, medan inga samband kunde påvisas för reappraisal. Skillnaderna tyder på att det finns ett behov av fortsatt forskning inom emotionsreglering, inriktad på skillnader mellan olika yrkesgrupper..

Denna uppsats är en kvantitativ studie som haft som syfte att undersöka vad som bäst predicerar arbetstillfredsställelse. De variabler som har mätts som eventuella prediktorer är; sociometrisk status enligt sociometerteorin, socioekonomisk status, personlig känsla av makt samt personlighetsdraget Extraversion. Urvalet bestod av (N=128) deltagare som alla var anställda av ett medelstort företag. Denna studie har utgått från en liknande studie The Local-Ladder Effect: Social Status and Subjective Well-Being (Anderson, Kraus, Galinsky & Keltner, 2012) som handlade om subjektivt välbefinnande och sociometrisk status. Arbetstillfredsställelse mättes enligt MSQ (Minnesota satisfaction questionnarie).

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de fem personlighetsdimensionerna; neuroticism, Extraversion, öppenhet, sympatiskhet och samvetsgrannhet, och om de kan predicera vuxnas alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem i ett svenskt urval. En webbenkät skickades till ett urval av anställda inom socialförvaltningen i Stockholms Län. Resultaten tyder på ett negativt samband mellan öppenhet och frekvensen av högkonsumtion av alkohol samt alkoholrelaterade problem. De indikerar vidare ett positivt samband mellan Extraversion och kvantiteten av alkoholkonsumtionen vid ett typiskt tillfälle man dricker alkohol samt frekvensen av högkonsumtion av alkohol..

Denna studie undersökte relationen mellan karaktärsdragen i The Big Five och Health Locus of Control (HLC). Testen NEO-FFI och MHLC användes för att mäta karaktärsdragen och dimensionerna i HLC. 130 studenter vid Växjö universitet deltog i studien. Resultatet visade en relation mellan Conscientiousness och dimensionen Intern HLC. Extraversion hade en något svagare relation till IHLC.

Tidigare studier har indikerat att extroverta personer använder mobiltelefoni mer än vad introverta personer gör (Inyang et al. 2010). En enkätstudie genomfördes för att testa sambandet mellan personlighetstyp och huruvida en frekvenspreferens gällande brukandet av mobiltelefoni eller portabelt ljud förelåg. Hundra stycken deltagare svarade på enkäten som bestod av tre delar. Fyra hypoteser var formulerade; extroverta förutspåddes vara flitigare brukare av mobiltelefon än introverta, medan introverta förutspåddes vara flitigare i brukandet av portabelt ljud.

Personlighet och dess betydelse fo?r beteende har under la?ng tid varit ett lika aktuellt som va?lunderso?kt forskningsomra?de. Denna studie syftar underso?ka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten fo?rva?ntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt Extraversion är relaterat till arbetstillfredsställelse, val av yrke med hög eller låg utbildning samt utåt- eller inåtriktat arbete. En enkätstudie genomfördes på anställda inom olika företag (N=140). Studien har delvis sina utgångspunkter i Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsställelse samt Hollands teori om arbetstillfredsställelses relation till val av yrke. Hypotesen var att deltagarna kommer att redovisa högre arbetstillfredsställelse om de har ett arbete som överensstämmer med deras personlighet. Resultaten pekar på att individer med höga och låga Extraversionspoäng redovisar högre arbetstillfredsställelse om de har ett arbete som ligger nära deras personlighet.

Tjugo procent av alla människor är högkänsliga (HSP = Highly Sensitive Person), vilket innebär att de är födda med ett känsligt nervsystem. Många HSP upplever negativa konsekvenser i sin vardag som påverkar livskvaliteten. Eftersom gruppen HSP är så stor och kopplingen HSP, livskvalitet och självmedkänsla inte specifikt har undersökts, var det relevant att göra den här enkätundersökningen. De undersökta frågeställningar är: Finns det inom gruppen HSP angående variablerna: Livskvalitet, Självmedkänsla, Högkänslighet, BIS, BAS, Extraversion och Neuroticism (a) signifikanta samband mellan samtliga variablerna? (b) Till vilken grad förklarar variablerna Livskvalitet och Högkänslighet? (c) Finns det könsskillnader angående samtliga variablerna? (d) Finns det ett positivt samband mellan Högkänslighet och Ålder? De 111 deltagare var medlemmar i Sveriges Förening för Högkänsliga och samtliga var enligt självskattning HSP, som bekräftades av insamlade data.

Studiens syfte var att se vilka personlighetsegenskaper som anses vara nödvändiga inom polisyrket samt om dessa sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Tidigare studier har utförts och påvisat samband mellan polislämplighet och personlighet. Det har påvisats en negativ samband mellan neuroticism och prestation inom polisyrket samt ett positivt samband mellan Extraversion och prestation inom polisyrket.     För att belysa arbets- och personkrav för poliser intervjuades sex personer av både manligt och kvinnligt kön. Urvalet bestod av poliser från Södra Sverige. Intervjupersonerna fick besvara frågor utifrån en utformad intervjuguide som bestod av tre olika delar: vilka krav poliser ställs inför i sitt arbete, vilka egenskaper poliser har samt om dessa två delar sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Resultatet visade på att intervjupersonerna tog upp åtta olika nödvändiga egenskaper inom polisyrket: tolerans, ärlighet, analysförmåga, kommunikation, samvetsgrannhet, neuroticism, trevlighet, öppenhet och Extraversion.     I diskussionen framgick det att tidigare studier och den utförda studiens resultat hade mycket gemensamt. De egenskaper som ansågs vara nödvändiga inom polisyrket enligt de sex intervjupersonerna hade relativt god överensstämmelse med tidigare forskning inom området samt polisens aktuella kravprofiler som används vid rekrytering..

AbstraktSyftet med denne undersökelsen var å se om det fantes et samband mellom lönn og vekt og utenforskap og vekt inom kriminalvården og det ble sjekket om extroversion, kjönn og alder hadde noen påvirkning på dette. Det ble brukt en delvis selvkonstruert enkät med 22 av  Eysenck´s Extraversionsspörsmål (Eysenck & Eysenck, 1975). Det ble konstruert spörsmål om utenforskap og fysikk og stilt spörsmål om lönn, vekt og alder. Dette ble gjort  for å se om det fantes et  samband mellom disse faktorene. Personene som var med i denne studien jobbet alle inom kriminalvården (n=48), 21 kvinner og 27 menn med en middelalder på 42,91 år (sd=12,46).

Denna undersökning riktades mot att studera motivation hos elit- och motions handbollsspelare, vad som kännetecknar motivationen hos respektive grupp. Vidare var syftet med studien att undersöka  personliga egenskaper och motiv till idrottsdeltagande samt studera eventuella samband mellan personlighets egenskaper och motiv till idrottsdeltagande mellan grupperna. Urvalet bestod av elit- (n= 47) samt motionärs (n= 54) handbollsspelare. Totala antal deltagare uppstod till 101 stycken spelare. Deltagarna var av både manligt och kvinnligt kön fördelade på ett herrlag samt sex damlag, där tre lag spelar i handbollens högsta serie (elitserien) och fyra lag i lägre divisioner (division tre och fyra).

AbstraktFärdigheter utvecklas gradvis vid träning och fördelarna som erhålls är många. Utförandet går snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av färdigheter kan dock påverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: Extraversion, neuroticism) avseende resultaten på teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mängd träning. Prestation mättes med svenska klätterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som används vid uppklättring för topprepskort.

Påverkar vår personlighet de utbildningsval vi gör i livet? Denna fråga ligger till grund för studien som gjordes på ekonom- och sjuksköterskestudenter på Uppsala Universitet. I studien deltog 120 personer och undersökningsdeltagarna (Ud) var jämnt fördelademellan ekonomer/sjuksköterskor och kvinnor/män. Studien genomfördes genom att Ud fick svara på 48 stycken påståenden som utgick från Eysenck Personality Inventory (EPI). Tidigare forskning har påvisat skillnader i personlighet mellan ekonom- och vårdstudenter.

Facebook är ett socialt nätverk som gör det möjligt för medlemmar att presentera sigsjälva genom en profil som andra kan ta del av. Syftet med undersökningen var attstudera dels huruvida introverta personer är mer känslomässigt engagerade i Facebookän extraverta personer, dels huruvida personer med lägre självkänsla än genomsnittet ärmer känslomässigt engagerade i Facebook och dels huruvida introverta personer medlåg självkänsla är mer känslomässigt engagerade i Facebook än andra personer.Undersökningen omfattade 117 respondenter från utbildningar tillhörande densamhällsvetenskapliga institutionen. Undersökningen baserades på Facebook intensityscale, på NEO Five-factor Inventory (NEO-FFI) och på Rosenbergs (1965) self-esteemscale. Resultat visade att extraverta personer med låg självkänsla är mer känslomässigtengagerade i Facebook..