Subjektivt välbefinnande
Betydelsen av extraversion, neuroticism och snabbheten i affektiva bedömningar
Huvudsyftet med undersökningen var att utröna om det subjektiva välbefinnandet bättre prediceras av neuroticism än extraversion, samt om neuroticism och reaktionstiden för negativa bedömningar är mer betydelsefulla för det subjektiva välbefinnandet än extraversion och reaktionstiden för positiva bedömningar. Andra undersökningar har gett blandade resultat. I den första studien var deltagarna 184 personer i åldrarna 16-67 från en arbetsplats, två gymnasieskolor, två bibliotek samt en komvuxskola i södra Sverige. En enkät användes för självskattningar av neuroticism, extraversion samt det subjektiva välbefinnandet. Korrelationer och en multipel regressionsanalys visade att neuroticism var en starkare prediktor än extraversion till det subjektiva välbefinnandet. I den andra studien var deltagarna 31 personer från en högskola och ett universitet i södra Sverige. Ett reaktionstidsexperiment utfördes med affektiva bedömningar av ord. Välbefinnandet kunde inte prediceras av snabbheten i att göra affektiva bedömningar, men frågeformuläret som gavs till samma deltagare visade en korrelation mellan neuroticism och det subjektiva välbefinnandet. Med andra ord var neuroticism en starkare prediktor än extraversion till det subjektiva välbefinnandet. Frågefomulärsdata bekräftade förväntningarna i båda studierna, men reaktionstidsdata misslyckades med att replikera tidigare undersökningar, antagligen på grund av en brist av power.