Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och Experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive Experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive Experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar.

Denna studie har avsett undersöka hur ett lämpligt gränssnit för en expert ska se ut. En expert utvecklar enligt Soloway, Adelson & Ehrlich (1988) kognitiva scheman vilka används vid problemlösning. När dessa scheman inte stämmer, och inte kan användas, sjunker expertens prestation till samma nivå som hos en novis. Detta gör att man när man utvecklar gränssnitt för Experter måste ta hänsyn till den kunskap som experten besitter. I studien genomfördes en observation där man kunde dra slutsatserna att Experter vill ha överblick över koden när de programmerar, samt att det är viktigt att använda etablerade begrepp i gränssnittsdesignen..

Jag har gjort en kvantitativ studie av hur könsfördelningen mellan Experter ser ut i tryckt press. Studiens syfte har varit att undersöka om det finns en jämn könsfördelning mellan de oberoende Experter som uttalar sig i medier idag. Jag har undersökt kvällstidningen Aftonbladet och morgontidningen Svenska dagbladet, för att jämföra om könsfördelningen mellan Experter skiljer sig mellan kvällspress och morgonpress. Båda tidningarna har granskats under en verklig vecka 2012 och under samma vecka 1992. Det för att undersöka om könsfördelningen mellan Experterna har förändrats under de senaste 20 åren.Totalt omfattar undersökningen 195 Experter som analyserats med hjälp av sju olika variabler.

Vi har gjort en kvantitativ undersökning som visar hur Experter används i tv-nyheterna. Hur presenteras Experterna, var kommer de ifrån och vilka representerar de? Vi har även undersökt hur läng tid experten får prata och om programmens användning av Experter skiljer sig åt beroende på nyhetens ämne. Utgångspunkten har varit hur mycket information man som tittare får om Experterna, utan att veta något om deras egentliga kunskapsinnehav eller person. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken sorts personer som medierna konstruerar till Experter. Programmen vi har undersökt är Rapport, Aktuellt och Tv4-nyheternas huvudsändningar.

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar förhåller sig till Experter i media och i övriga samhället. Vi vill också ta reda på hur föräldrar reflekterar och resonerar kring sitt föräldraskap och sin barnuppfostran. De frågeställningar som vi i studien ville undersöka var? Hur förhåller sig föräldrar till Experter i dels media men även i övriga samhället?? Hur upplever och beskriver föräldrar sitt föräldraskap?? Vilket förhållningssätt har föräldrar till sin barnuppfostran?För att fånga in föräldrarnas tankar och uppfattningar kring föräldraskap och barnuppfostran användes strukturerade fokusgruppintervjuer som metod.Studiens resultat handlar om vilka förhållningssätt föräldrarna har till Experter, sitt föräldraskap och sin barnuppfostran. I resultatet framkom fem olika förhållningssätt som i sin tur uttryckte olika känslor av risk och olika strategier för att bemästra dessa känslor.? Det kritiska förhållningssättet där föräldrarna lägger ansvaret på samhället och förmedlar känslor av ambivalens och frustration.? Det positiva förhållningssättet där föräldrarna förmedlar känslor av optimism och tillförsikt samt upplever stöd och vägledning av Experter i samhället.? Det reflekterande förhållningssättet där föräldrarna uttrycker en ambivalens inför budskap och värderingar från samhället men trots denna ambivalens har en tilltro till sin egen förmåga som förälder.? Det auktoritära förhållningssättet där föräldrarna inte uttrycker någon större ambivalens inför sin barnuppfostran utan beskriver tydligt hur regler och gränssättning är förutsättningarna för att det ska fungera.? Det realistiska förhållningssättet där föräldrarna inte problematiserar sin barnuppfostran utan har en accepterande hållning..

Syftet med vårt examensarbete är att utreda akademiska Experters inflytande i normbildningsprocessen med fokus på SOU 2008:80. Vidare syftar examensarbetet till att analysera varför endast ett fåtal akademiska Experter deltar i normbildningsprocessen och undersöka bakomliggande faktorer till det låga deltagandet. Vi har främst använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt, men även induktivt i liten utsträckning. Vår metodansats har varit kvalitativ och vid intervjuförfarandet har vi använt öppna frågor. Vi har använt ett flertal olika studier rörande akademiska Experters deltagande i normbildningsprocesser, vilka vi sedan har synkroniserat till sammanhängande texter.

Titel: Från en säker källa? -En studie om tidningar, "sanning" och trovärdighet, med fokus på hälsa och matFörfattare: Malin Ros och Martina JohanssonHandledare: Lena EwertssonExaminator: Ronny SeverinssonTyp av rapport: C-uppsatsÄmne: Medie- och kommunakationsvetenskapSektion: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad 2012Syfte: Syftet med denna studie är att med ett fokus på trovärdighet och expertis undersöka, beskriva och jämföra tidningsartiklar som berör hälsa och mat.Metod: Kritisk diskursanalys av artiklar ur två svenska tidningarSlutsatser: Journalister använder sig av olika knep, så som Experter, statistik, forskning och bilder för att öka trovärdighet för den "sanning" som de vill förmedlaNyckelord: Diskurs, hälsa, Experter, makt, ideologi, expertis, mat, trovärdighet, sanning.

Att det idag finns flera metoder och modeller för att fatta beslut är inte konstigt då beslutsfattande sker varje dag och i vissa sammanhang kan ge ödesdigra konsekvenser om det blir fel. Denna kandidatuppsats kan ses som en förstudie för hur naturligt beslutsfattande skulle kunna stödjas genom en förbättrad utbildning till beslutsfattare. Uppsatsen ämnar behandla naturligt beslutsfattande och intuition hos Experter inom räddningstjänsten, närmare bestämt om de använder intuition och i så fall vad som ligger till grund för denna intuition. Intervjuer utfördes på räddningstjänsten i Motala efter critical decision method som är framtagen för cognitive task analysis. Inom räddningstjänsten använder sig befälen av intuition när de tar det flesta av sina beslut i fält.

Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och Experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från Experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska Experter i tidskriften Gravid.

Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och Experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från Experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska Experter i tidskriften Gravid.

I två oberoende studier undersöktes om Experter och noviser skiljer sig iuppfattningen om sin egen okunskap, men också om hur mycket som äroutforskat, inom ett givet ämnesområde. Deltagarnas kunskapssyn ochtankestil studerades med två epistemologiska skalor. Totalt deltog 380Experter och 401 noviser verksamma inom ämnesområdena fysik, historia,medicin och psykologi. Resultaten visar att noviserna upplever en störreokunskap inom det egna ämnesområdet än Experterna. Vid bedömning avhur mycket som är outforskat inom respektive område fanns däremot ingenskillnad mellan Experter och noviser.

Föreliggande examensarbete avser att studera hur verksamma kursledare inom COPE föräldrastödsprogram redogör för vilken avsikt COPE föräldrastödsprogram har, samt hur de beskriver att de arbetar för att uppnå målsättningarna med föräldrastödsprogrammet. Syftet är även att undersöka om verksamma kursledare inom COPE föräldrastödsprogram upplever sig som Experter på föräldraskap. Den metod vi valt att använda är kvalitativ intervju. Det är åtta verksamma kursledare inom COPE som är intervjuade och deras svar som agerar utgångspunkt för studiens resultat. De teorier studien vilar på är social inlärningsteori och empowerment.

Syfte: Syftet är att formulera en modell för etableringsprocessen av distributionskanal för svenska tillverkningsföretag av konsumentprodukter i Shanghai. Metod: Studiens syfte är explorativt och utgår från en abduktiv ansats. Datainsamlingen grundar sig på kvalitativ forskning. Vi har genomfört intervjuer med fallföretag och utvalda Experter och genom litteraturstudier fått en teoretisk referensram att arbeta utifrån. Teoretiska perspektiv: Export agents, supply chain management, styrsystem, industriell marknadsföring, relationsmarknadsföring.

Abstrakt Detta är en hermeneutisk studie där vi använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lärarperspektiv i distansundervisning på Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lärarna och deras kollegor efterfrågade ett mer organiserat samarbete dem emellan. Två former för ett ökat samarbete är, samarbete i team och i distansnätverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nätverket ingår alla personer som arbetar med distanskurser, allt ifrån lärare till tekniker.

Abstrakt Detta är en hermeneutisk studie där vi använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lärarperspektiv i distansundervisning på Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lärarna och deras kollegor efterfrågade ett mer organiserat samarbete dem emellan. Två former för ett ökat samarbete är, samarbete i team och i distansnätverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nätverket ingår alla personer som arbetar med distanskurser, allt ifrån lärare till tekniker.