The purpose of this study is to describe how Expatriates at Handelsbanken in France, Hong Kong, China, Russia and Singapore have adapted to the host culture. To illustrate how well they acculturated following seven factors have been chosen: Time, previous international experience, cultural distance, language, work environment, spouse acculturation and met expectations. The study was conducted through interviews with six Expatriates and surveys answered by nine Expatriates. Our study shows that the Expatriates have experienced different lengths for cultural adaptation. The majority of the respondents indicated that it took up to six months before they adapted culturally.

With increased globalization more companies are sending their employees abroad in order for the company?s survival on the market. Many studies in the field of International Business describe unsuccessful foreign assignments and the importance of intercultural support regarding expatriation. Due to the fact that company X is an international organization we found an interest in studying how the company handles their expatriation process in Sweden. This became the purpose of our study.

To contribute to understanding of how Thai cultural context affects the leadership of Expatriates in management positions. Instead of modifying the leadership styles to fit the local (Thai) context, the Expatriates tried to push and influence their culture and leadership styles to Thai employees..

With increased globalization more companies are sending their employees abroad in order for the company?s survival on the market. Many studies in the field of International Business describe unsuccessful foreign assignments and the importance of intercultural support regarding expatriation. Due to the fact that company X is an international organization we found an interest in studying how the company handles their expatriation process in Sweden. This became the purpose of our study.

A global world and international business induces not only opportunities for organizations such as increased possibilities to reach new markets but also challenges to maintain a coherent business. To meet these challenges, organizations need to harbor a global workforce where employees are sent abroad. These employees are called Expatriates and receive very lucrative compensation packages to cover their increased expenses. Compensation packages are not only expensive but represent in their totality also a complex strategic challenge for both the organization and the expatriate. The purpose of this paper is to investigate which components of a compensation package that are important for different segments of Expatriates.

It has become more popular to work abroad and companies have become more global than they used to. A big reason for this is due to globalization and the progress done within the field of technology. Because of this aloofness that occurs, a gap between the Expatriates? personal life and his or her working life develops. The cases focused on in this paper includes people who are distanced from their private lives at least a few consecutive months but are all aiming to get back when they are done with their individual errands.

Denna uppsats undersöker de rums- och identitets(re)konstruktioner som sker i mötet med De Andra. Semistrukturerade djupintervjuer med elva personer som har erfarenhet av arbete i postkolonial miljö ? i detta fall Tanzania - samt platsobservation av ett så kallat ?expatriate community? ger empiri som analyseras med en dekonstruktiv intersektionell ansats. Studien visar att identitetsmarkörer korsas och skapar identitets(re)konstruktioner. Processen framkallar det objekt som inte tillhör det egna Jaget och skapar ett Dem ? samtidigt som det sker omförhandlingar beträffande hemlandet och dess invånare.

I takt med att globaliseringen har fört samman länder har företag tvingats att expandera utomlands för att kunna klara av den ökade konkurrensen från utländska företag. Det har i sin tur ökat betydelsen utav samarbetet mellan moderbolaget och dess dotterbolag. Expatriates skickas utomlands av sina företag av många anledningar, det kan vara för att föra in moderbolagets företagskultur till dotterbolag eller tillföra spetskompetens som dotterbolaget saknar. Anledningarna kan variera men det har blivit allt viktigare för företaget och expatriaten att se till att han/hon kommer in i samhället och jobbet på ett bra sätt. I den här uppsatsen har vi valt att jämföra teori och empiri för att se hur dess stämmer överens med varandra med hänseende till vilka problem som uppkommer när svenska expatriaten kommer till Japan.

Syfte och utgångspunkt:    Att utifrån fyra organisationer undersöka faktorer som är viktiga för arbete med expatriering och att använda Mendenhall, Dunbar och Oddous modell som inspiration för att skapa en egen modell med faktorer värdefulla för en expatrieringsprocess. Forskningsresan:                 Utifrån referensram samt ett empiriskt resultat av intervjuer identifieras fyra kategorier, betydelse av att ta med familjen, mentorskap och stöd, anpassning till kultur och karriärplanering. Det empiriska resultatet samt referensramen är sedan grunden till analys och slutsats. Slutsats:                              I slutsatsen presenteras betydelsefulla faktorer för utgången av studiens syfte.   Dessa faktorer används sedan i den modell författarna skapat. Modellen visar hur behovet av de fyra kategorierna är beroende av den planerade utlandsstationeringens längd. Metod:                                Författarna av studien utgår från en kvalitativ ansats med djupintervjuer som metod. Det empiriska resultatet baseras på det material som framkommit genom djupintervjuer med  respondenterna från de fyra organisationerna..

Denna uppsats presenterar ett relativt nytt identifierat fenomen ? Self-Initiated Expatriate (SIE) ? en subgrupp inom expatriering, ur ett svenskt perspektiv. Författarna har undersökt vilka möjligheter och utmaningar nyutexaminerade svenska SIEs möter när de söker anställning i en region de tidigare bedrivit utbytesstudier i, med fokus på Asien. Studien är begränsad att undersöka Hongkong som representant för världsdelen. För studiens utförande har författarna besökt Hongkong för insamling av reell information.

Internationella uppdrag är en utmanande upplevelse för de individer som åker för att arbeta för sitt företag i ett annat land. En utlandsstationering omfattar tre faser i individens karriärcykel - före resan, under vistelsen och slutligen efter hemkomsten. Uppsatsen utgår från en narrativ analys och metod, där intervjuer använts som teknik för insamlande av fyra utlandsstationerades berättelser. Studien inspireras av Kohonen (2005a, 2005b, 2007, 2008) som forskat på ledares identitetsrekonstruktion under utlandsstationering. I sin forskning finner hon stöd för att identiteten för de utlandsstationerade förändras, kulturellt eller professionellt, eller både professionellt och kulturellt men det finns individer vars identitet inte förändrats.

Strukturella reformer har fo?rvandlat Latinamerikas ekonomier fra?n att vara sta?ngda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och o?ppna fo?r resten utav va?rlden. Grundat pa? den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillva?xten blir marknaden mer stabil och utgo?r stora mo?jligheter fo?r fo?retag som vill satsa utomlands. Men med intra?det pa? en fra?mmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan sta?lla till problem om man inte ger dem tillra?cklig uppma?rksamhet.Studiens syfte a?r att underso?ka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck na?r svenska fo?retag a?r verksamma pa? den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa.