Titel: Energiprestandans prispåverkande effekt på småhusNivå: C- uppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Daniel Lorentzon & Patrik SalménHandledare: Peter LindbergDatum: 2011 ? JanuariFör att främja en hållbar utveckling och en god miljö är energieffektivisering av befintligbebyggelse viktigt för att uppnå de energipolitiska målen.Syfte: För att uppnå energipolitiska mål om en hållbar utveckling och en god miljö ärenergieffektivisering inom bl a bostads- och servicesektorn nödvändig. Denna studieshuvudsyfte är att beskriva hur bostadsmarknadens Energiprestandamedvetenhet ser uti dagsläget. För att kunna mäta den så har vi i studien likställtEnergiprestandamedvetenhet med värdet av Energiprestandan i fastighetensköpeskilling. Frågeställningen blir således: Hur påverkar ett småhus Energiprestandadess köpeskilling? Finns det några skillnader geografiskt?Metod: Införandet av energideklarationer har möjliggjort vår kvantitativa studie, därvi sammanfogat data från Lantmäteriets Fastighetsregister och BoverketsDeklarationsregister.

I detta examensarbete görs en jämförelse mellan de Nordiska ländernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostäder. Syftet är att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det är möjligt att jämföra ländernas Energiprestandakrav på ett rättvist sätt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens råd antagit direktiv om byggnaders Energiprestanda som anger vilka mål som medlemsländerna ska uppnå. Syftet är att minska utsläpp av växthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock är det upp till varje enskilt land att bestämma hur de ska klara målen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning påverkar dess implementering. Därmed ser ländernas energikrav väldigt olika ut, trots att de är baserade på samma EU direktiv.

Energifrågan har fått mer och mer uppmärksamhet. Hur mycket energi som används till uppvärmning har stora miljömässiga och ekonomiska effekter.Hur vi i Sverige bygger våra småhus och de regler som styr energiåtgången har varierat över Åren.Åtvidabergstakvåningar är ett företag som utför påbyggnader i form av nya takvåningar till småhus. Det var Åtvidabergstakvåningar som kom med initiativet till studien och metoden att sätta ihop ett antal typhus och utrusta dessa med deras takvåningar. På så sätt ges en bild av hur energiåtgången förändras för olika villor byggda under olika tidsepoker.Rapporten ger en bild av klimatskalets uppbyggnad och vilka energiförluster som sker genom detta, samt hur klimatskalen och byggreglerna förändrats över åren. Resultatet av rapporten är en energiberäkning som redovisar energiåtgången i W/m2 för typhusen med och utan takvåning för att se hur Energiprestandan förändras.Energiberäkningen visar att äldre hus får en bättre Energiprestanda med takvåningar än utan.

Det är idag stort fokus på Energiprestanda, detta gäller inte minst för byggnader, då bebyggelsen står för 40% av Sveriges totala energiförbrukning. I takt med ökade energipriser och fokus på klimatdebatten stramas därför reglerna åt för nybyggnation och flera nya begrepp så som lågenergihus, passivhus, nollenergihus och plusenergihus är vanligt förekommande både i marknadsföringar och diskussioner.Syftet med detta arbete är att undersöka och sammanställa de krav som ställs på nybyggda småhus i Sverige idag. Denna rapport svarar också på frågorna om vad de olika begreppen för ?lågenergihus? innebär. Utöver detta har ett nybyggt typhus undersökts genom att en energiberäkning har genomförts.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemaläggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hänföras till kategorinschemaläggningsproblem. Det vill säga någon form av verksamhet där aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sätt att lösa denna typ av problem är att använda sig avoptimeringsmetoder. Det vill säga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbästa (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jämförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som används i Turkiet kan användasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det är möjligt att erhålla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det är svårt att direkt överföra erfarenheter frånett problem till ett annat. En viktig slutsats är att effektiviteten i planeringen i första hand ärberoende av organisation, arbetssätt och principer för resursutnyttjande snarare än användande avoptimeringsmetoder..

Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders Energiprestanda.Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras urett Energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkandensamt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall Energiprestandan beräknas för samtligasmåhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallEnergiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.Eftersom byggnaders Energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.

Enligt lag (2006:985) om energideklaration för byggnader, som träder i kraft fullt ut i årsskiftet 2008/09, har fastighetsägare en skyldighet att energideklarera ens byggnader. För en fastighetsägare kan utförandet av en energideklaration leda till minskade driftkostnader, detta då energianvändningen är en stor del av en byggnads drift. Genom ett bra samspel mellan energiexperten och fastighetsägaren ökar chansen till lyckade åtgärdsförslag. Nyckeltal som ska användas för att avgöra huruvida en byggnads Energiprestanda är låg eller hög, har i skrivande stund en låg kvalité. I rapporten referensnivåer och energianvändning i lokaler, som Carl Bro har sammanställt på uppdrag av Boverket, betonas det att de framtagna nyckeltalen för lokaler endast ska ses som en hjälp i inledningsskedet av energideklarationerna.

Detta examensarbete behandlar en utredning om möjligheterna att genom syntetiska erfarenhetsvärden från ett energisimuleringsprogram kunna uppskatta Energiprestandan i en kontorsbyggnad. Energisimuleringsprogrammet som använts är Integrated Environmental Solution Virtual Environment. En känslighetsanalys har genomförts för att undersöka vilka parametrar som har störst påverkan på energianvändningen. Uppvärmningstemperatur, kylningstemperatur, värmeväxlareffektivitet, WWR (fönsterandel sett till total väggarea) samt uteluftsflöde gav störst utslag och de har därför undersökts vidare. Dessa parametrar har i grupper om tre kombinerats på ett bestämt vis och vidare analyserats med fyra olika regressionsmodeller. De två mest intressanta regressionsmodellerna har genomgått flertalet kontroller för att säkerställa deras giltighet.

Portvakten Söder i Växjö, med sina två huskroppar och 64 lägenheter är de högsta passivhusen i Sverige med en trästomme. En energiuppföljning görs för år 2012. Skillnader kring projekterat och uppmätt värde behandlas och klargörs. Granskning av funktionalitet och värmeåtervinningsmängd av avloppsvärmeväxlaren utreds. Ett frågeformulär har skickats ut och sammanställts, där hyresgästerna delar med sig av sina upplevelser utav Portvakten Söder..

Samhällets normer och riktlinjer är att dagens byggnader ska minska sinenergianvändning för att erhålla en bättre Energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att säkerställa att så är fallet. Högskolan i Halmstad (HH) beståridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvändning. För att fåen helhetsblick över HHs energisituation har mätvärden för fjärrvärme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att få fram dessa mätvärden har varit mödosam då flera instanser frånbåde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rådfrågas.

I Sverige är det idag ovanligt att man i flerbostadshus använder sig av individuell mätning och debitering av energi för uppvärmning. Med individuell mätning och debitering menas att hyresgästen debiteras efter sin individuella förbrukning per lägenhet. Detta är mer vanligt i övriga Europa och den här studien syftar till att få kunskap om erfarenheter och problemställningar inom detta område från Tyskland och Danmark. Dessa länder har sedan länge en hög andel användare av systemet samt även lagstiftning om obligatorisk mätning och debitering på individuell nivå.Studien görs på uppdrag av Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Den är en del av ett projekt där dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gälla för dess medlemmar vid införande av individuell mätning.

Med bakgrund av EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders Energiprestanda, vars syfte är att främja en förbättring av Energiprestanda i byggnader inom EU, infördes i Sverige 2006 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader.En energideklaration innehåller uppgifter om en byggnads årliga energi-förbrukning för uppvärmning, ventilation och övriga tekniska installationer. Ställt i förhållande till byggnadens uppvärmda yta ger detta byggnadens Energiprestanda. Om Energiprestandan på ett kostnadseffektivt sätt går att förbättra skall energideklarationen även innehålla förslag på sådana förbättringar.  Samtidigt säger regelverket att åtgärdsförslag som riskerar att skada byggnaders kulturvärden inte får lämnas. Inom kulturmiljövårdssektorn har röster höjts för att uppmärksamma energideklarationssystemets bristande kompatibilitet med äldre byggnader.

Norrbottens Läns Landsting (NLL) har årligen höga energikostnader fördelat på ett stort fastighetsbestånd. För att undersöka om energikostnaderna kan sänkas bör energiutredningar utföras. Genom att utföra en energiutredning på en fastighet uppdagas om möjlighet till energibesparingar finns och vilka åtgärder som kan utföras. I samråd med Dan Sundén fastighetsförvaltare på NLL, Division Service Fastigheter, begränsades denna energiutredning till att omfatta Björkskatans och Hertsöns vårdcentraler. Syftet med examensarbetet var att utreda vilka möjliga energibesparingsåtgärder NLL kan genomföra på Björkskatans och Hertsöns vårdcentraler.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska få ett kvitto på vad som blev bra och vad som blev mindre bra från projektering, så jämförs Energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lågenergihus samt ur en miljömässig, energimässig och ur ett ekonomiskt perspektiv jämfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller Energiprestanda kraven som BBR ställer.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvändning och som jämfördes med det projekterade resultatet. Värden för energiberäkningarna har avlästs på el- och vattenmätare, hämtats från elbolaget, i tekniska datablad, schablonvärden samt antagna värden. Som hjälp vid energiberäkningarna användes ett Excel-dokument där Energiprestandan beräknades.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska få ett kvitto på vad som blev bra och vad som blev mindre bra från projektering, så jämförs Energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lågenergihus samt ur en miljömässig, energimässig och ur ett ekonomiskt perspektiv jämfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller Energiprestanda kraven som BBR ställer.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvändning och som jämfördes med det projekterade resultatet. Värden för energiberäkningarna har avlästs på el- och vattenmätare, hämtats från elbolaget, i tekniska datablad, schablonvärden samt antagna värden. Som hjälp vid energiberäkningarna användes ett Excel-dokument där Energiprestandan beräknades.