Världens miljö och klimatsituation har försämrats kraftigt under det senaste decenniet ochbehöver förbättras i framtiden. Parallellt med detta har energipriserna stigit i Sverige. Ettled i att komma till rätta med miljöproblemen är att energieffektivisera våra byggnader.Under senare år har intresset för passivhus ökat i Sverige och byggandet av dessa husförväntas öka under kommande år.Jämförelsen har grundat sig i kostnader för villabyggsats, entreprenad och Energikostnader.Fiskarhedenvillan har valts ut som leverantör då de levererar både traditionellt ochpassivhus i samma modell. Kostnader har baserats på offert från produktchefen MichaelStaffas på Fiskarhedenvillan som även delgivit övriga specifikationer på de olika hustypernaav modell Björken. Informationen som legat till grund för beskrivning av passivhus harsamlats genom rapporter, litteratur samt kontakt med sakkunniga personer.Resultatet visar att det är dyrare att bygga ett passivhus än ett traditionellt hus men attenergiförbrukningen är lägre hos ett passivhus.

Denna rapport ska verka till Karlskrona kommuns kvantifiering av potentialen för solcellsanvändning. Med litterära studier och fallstudieunderlag så har en modell för att beräkna möjligt solenergiupptag samt livscykelkostnader utformats. Med modellen som underlag och i samråd med SMHI så har Karlskronas möjliga solenergiupptag beräknats till ca 1100 kWh/(m2*år) för en horisontell yta. Med en verkningsgrad hos kristallina kiselbaserade solcellsmoduler på 15 % så skulle det därmed behövas en yta av ca 370 ha för att täcka Karlskrona kommuns elbehov. Livscykelkostnaden med solcellsmodulerna kan enligt fallstudierna till mer än 90 % kopplas till anskaffning.

 Den här rapporten ställer frågan om dagens jakt efter så billiga konstruktioner som möjligt verkligen leder till långsiktig lönsamhet. Rapporten fokuserar på de 50 första åren av en byggnads livstid. Arbetet har genomförts genom intervjuer, datainsamling och beräkningar med tillhörande analys.Rapporten behandlar ytterväggskonstruktioner med olika fasadmaterial samt vindsbjälklagskonstruktioner med olika yttertakstäckningar. Kostnaderna som tas med i beräkningarna är byggkostnader, planerade underhållskostnader, Energikostnader, lånekostnader samt försäkringskostnader.Vi kommer fram till helt olika resultat beroende på om det är en yttervägg eller ett vindsbjälklag med yttertak som analyseras. I fallet med ytterväggarna kommer vår tes om att en större grundinvestering lönar sig efter några år visa sig stämma.

I flerbostadshus vädrar 25 procent av hushållen flera timmar om dagen samt 10 procent hela dagen eller natten (Levin, 2009) och i alltför få av fallen stängs radiatortermostaten av. För en genomsnittslägenhet innebär det en energiförlust på cirka 300 kWh per år. De vanligaste orsakerna till vädring är att få bort matos eller ett svalt sovrum. EU har, genom sitt omarbetade energidirektiv, satt upp stora mål för att dra ner på energiförbrukningen. De anger att för att uppnå dessa mål skall 200 miljarder euro investeras i energisparande produkter och byggnationer.För hushåll med elektrisk uppvärmning finns idag avancerade reglersystem för att motverka energiförlust orsakad av vädring.

Luleås innerfjärdar har ett stort rekreationsvärde med möjlighet till bad, fiske, samt promenadstråk med utsikt över vattenspeglar. Landhöjning tillsammans med övergödning gör att de rekreativa värdena hotas i form av minskad yta med fria vattenspeglar och sämre vattenkvalitet. På sikt kommer innerfjärdarna på grund av landhöjningen avsnöras från havet och till sist växa igen helt och hållet. För att fördröja igenväxningsprocessen genomförde Luleå kommun ett uppdämningsföretag åren 1992-93. Två överfallsdammar byggdes med en dämningshöjd på ca en halv meter över normalt vattenstånd i havet.

Under de senaste decennierna har miljö- och klimatsituationen i världen lyfts fram, energipriserna har stigit kraftigt i Sverige och den framtida energiprisutvecklingen förväntas ha en fortsatt ökning. Inom EU står byggnader för 40 % av den sammanlagda energianvändningen. Byggandet väntas öka och energianvändningen likaså. För att bryta denna utveckling bestämde Europeiska rådet år 2007 att införa hårdare krav. Med hårdare krav och ett högre energipris har intresset för lågenergihus i Sverige ökat och byggandet av lågenergihus väntas ta fart.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en kostnadsjämförelse mellan ett konventionellt hus och ett passivhus.

Fukthantering är idag, trots god kunskap inom ämnet, ett stort problem inom byggproduktion då tunga betongstommar ska torkas ut under pressade tidsplaner. Det finns en uppsjö av beräkningsmetoder och hjälpmedel, exempelvis ByggaF och Torka S. Däremot finns inget enkelt sätt att kombinera uttorkning, energiåtgång och kostnader som är användbart i produktionen.Miljön är kanske ett av det här århundradets största samhällsproblem. Lokala brister kan få globala konsekvenser och för att bygga ett hållbart samhälle måste detaljnivån studeras. Byggbranschen är en stor energibrukare där stor vikt på energibesparingar läggs i förvaltningsskedet, medan det försummas i produktionsskedet.

En av samhällets viktigaste frågor idag rör den framtida energitillförseln till den byggda miljön och dess koppling till miljö- och klimatfrågor. Energitillförseln sker idag till 80% genom fossila bränslen och bygg- och fastighetssektorn står idag för 40% av världens energianvändning. De CO2-emissioner som förbränning av fossila bränslen genererar påverkar jordens växthuseffekt. EU-direktiv rörande en effektivisering och minskning av energianvändningen har implementerats för att minska belastning ur energi- och miljösynpunkt på jorden. Sverige har satt som mål att minska energianvändningen med 20% till år 2020 och 50% till år 2050 i jämförelse med värden från år 1995.