Fiskpassagelösning i Luleå innerfjärdar
Luleås innerfjärdar har ett stort rekreationsvärde med möjlighet till bad, fiske, samt promenadstråk med utsikt över vattenspeglar. Landhöjning tillsammans med övergödning gör att de rekreativa värdena hotas i form av minskad yta med fria vattenspeglar och sämre vattenkvalitet. På sikt kommer innerfjärdarna på grund av landhöjningen avsnöras från havet och till sist växa igen helt och hållet. För att fördröja igenväxningsprocessen genomförde Luleå kommun ett uppdämningsföretag åren 1992-93. Två överfallsdammar byggdes med en dämningshöjd på ca en halv meter över normalt vattenstånd i havet. En konsekvens av uppdämningen blev dock att de uppsatta överfallsdammarna kom att tjänstgöra som ett hinder för fiskens normala vandringar. Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka alternativ till fiskpassagelösning som kunde fungera vid överfallen och redovisa för och nackdelar mellan de framtagna alternativen. Det finns främst fyra faktorer att ta hänsyn till vid valet av fiskväg och dessa är fiskarterna som ska använda fiskvägen, fallhöjd som skall övervinnas, tillgängligt vattenflöde och nivåfluktuationer i vattenståndet. På grundval av dessa faktorer vid innerfjärdarna valdes fem stycken olika fiskvägar ut och jämfördes. En Denilränna visade sig ha flest positiva egenskaper. Återpumpning av vatten för att bibehålla nivån trots flödet genom Denilrännorna skulle endast kräva en pump på 500 w och en energikostnad per år på mindre än 400 kr. Då Denilrännan är en billig och funktionell lösning som kräver lite skötsel och kostnaden för återpumpning av vatten visat sig vara låg, så rekommenderas två Denilrännor som fiskvägar till innerfjärdarna. I en Denilränna saktas vattenhastigheten ner genom lameller som är riktade mot vattenströmmen.