women. The womens social movements for Emancipation and equality within marriage created both freedom and anxiety among the population. A Swedish suffragette, Ellen Key was in the forefront to form opinions that reached the population. In addition, she also became a friend to the Swedish journalist and writer Hjalmar Soderberg. In this way, Key influenced Soderbergs social knowledge and writing.

This essay focuses on how women and the woman Emancipation are described in high school history textbooks from the years 1970, 1980, 1990 and 2000, using the theories history consciousness and gender. Two textbooks are analyzed from each period. There are several gender theories, in this essay it is Yvonne Hirdman?s theory concerning woman- and gender history that is used. This means that the woman Emancipation and women?s history are analyzed from the perspectives invisible, add, and-, how- and gender history.

This essay focuses on how women and the woman Emancipation are described in high school history textbooks from the years 1970, 1980, 1990 and 2000, using the theories history consciousness and gender. Two textbooks are analyzed from each period. There are several gender theories, in this essay it is Yvonne Hirdman?s theory concerning woman- and gender history that is used. This means that the woman Emancipation and women?s history are analyzed from the perspectives invisible, add, and-, how- and gender history.

AbstractTitle: ?My social extension? ? Twelve girls on the relationship with the mobile phone (?Min socialaanknytning? ? Tolv tjejer om relationen till mobiltelefonen)Number of pages: 42 (43 including enclosure)Author: Mattias KöhlmarkTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Spring semester 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala University.Purpose/Aim: To investigate the emotional aspect of mobile phones and the source of thoseemotions.Material/Method: The data presented stems from three unstructured focus groups with participantsat the age of 16-19 years.Main results: The key findings largely supports Vincents theories that the emotional languageguided towards mobile phones comes from the friends it allows us connect with. Also Emancipationcan be seen as a driving force behind these emotions.Keywords: mobile phone, mobility, absent present others, Emancipation, cell phone, emotion,emotional language,.

AbstractThe purpose of this essay is to analyse and interpret artist Hans Hedberg?s monumental, ceramic reliefs in Sweden and France. Hedberg is internationally famous for his ceramic fruits and eggs in different glaces and formats. A mostly unknown side of his artistic production is that he produced about 50 ceramic reliefs during the 1950s and up to the 1970s in public buildings. Hedberg was one of very few foreign artists in France, who, during a long period of time, produced monumental, public reliefs for the French state.

This essay explores the intertextual qualities in and between Kristian Lundberg?s works Yarden, Mörkret skulle vara som ljuset and Och allt skall vara kärlek. Read as a trilogy, it bears a thematic resemblance to Dante Alighieri?s Divine Comedy; an autofictional depiction of Emancipation from alienation by grace. To reach this conclusion, I use Julia Kristeva?s theory of intertextuality and Roland Barthes? post-structuralist differention of Work and Text together with his notion of the Paper-Author.

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstå vad som händer i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan där kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frågeställningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa på kunskap, Emancipation, förändring, makt och motstånd? Den teoretiska ramen består av poststrukturalistiska teorier hämtade från Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet är pedagogers och handledares utvärderingar från förskoleprojektet JämFör i Västerbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen består av ?att upptäcka?, ?att få ett seende? och ett ?tänk?, vilket förväntas leda till pedagogens frigörelse.

Denna uppsats är en intervjustudie med religiöst praktiserande kristna och muslimska kvinnor där jag har ämnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen är att utreda om en feministisk strävan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utsträckning dessa olika förhållningssätt också har gemensamma nämnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att exkludera andra typer av kamp för kvinnors rättigheter och Emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt är intressant i samhällen där olika grupper påverkar och samspelar med varandra i vardagen så väl som i politiska diskussioner. För en ökad förståelse av varandras utgångspunkter och övertygelser måste vi också kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor än de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus på en ensidig målgrupp..

In the early 1860´s, the author and opinion former Fredrika Bremer made a large donation of books to Högre lärarinneseminariet, which is the first governmental institute for higher education of women in Sweden. The aim of this thesis is to describe the collection of donated books as well as to extract information regarding Bremer's international network of contacts, her views on women's education and her relation to Högre lärarinneseminariet. Furthermore, the aim is to highlight the unique relationship between Fredrika Bremer's private collection of the books and the library of Högre lärarinneseminariet from a gender perspective. A handwritten list of the 321 titles constitutin the donation has been preserved in the seminar archive and three quarters of the books have been re-discovered in a bookcase at Årsta castle. The donation is characterized by its double origin as stamps and personal dedications remain as permanent traces in the books.

Vi presenterar i detta arbete ett förslag på kursupplägg för att undervisa emancipatoriskt i historia på gymnasiet. Tanken med vårt förslag är att utforma en undervisning som kopplar elevens livsvärld tillbåde nutid och dåtidshistoria. Syftet med detta kursupplägg äratt jobba innanför ramarna för gy 11 men ge ett nytt sätt att bedriva historieundervisning på. Historiemedvetande, Emancipation, den dubbla tankeprocessen och Biestas trefunktionsmodell ärde centrala teoretiska begreppen för detta utvecklingsarbetes utformning och utvärdering. Kursupplägget är uppbyggt utefter en kronologisk historieförmedling i enlighet med den som förespråkas i läroplanen.

A large number of genocides have taken place in our history. The purpose of this essay is to examine how genocide is treated in five high school history textbooks. I have studied a large number of issues. I have examined which genocides are discussed in the textbooks and which genocides the textbooks don?t discuss.

This thesis explores how Muslim youths? lifeworlds are depicted and narrated in the following two studies on Muslim youth in Sweden and Denmark: Muslima (2007) and Samtidsislam (2010). The aim of this thesis is to answer the following question: In what ways do these works treat the aspects of the lifeworlds that are being highlighted in their studies of Muslim youth in contemporary Sweden and Denmark? An underlying aim is to analyse the results within the framework of theories of socialisation, cultural Emancipation and rituals and traditions.With a hermeneutic approach I analyse the texts and operationalize the research question into four themes: the effects of socialization, cultural Emancipation, rituals and traditions and secularization. The texts are treated in the analysis with textual analysis and hermeneutic method.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka en del av den väg som ledde fram till judarnas Emancipation i Sverige. Emancipationslagen trädde i kraft år 1870, och min undersökning är placerad i en riksdagsdebatt år 1851 där de diskuterar just judarnas utvidgade rättigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige där liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhällets fasta principer och där judefrågan inte bara handlar om religion, utan också om ekonomi, sociala förhållanden och de utbredda fördomarna hos folket.Min hypotes var att den framväxande liberalismens idéer om frihet och jämlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat på fanns i Sverige vid den här tiden. Genom att gå igenom två motioner där det yrkas på judarnas utvidgade rättigheter, utskottsbetänkandet samt därpå följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frågan om judarnas plats i det svenska samhället.Stämde då min hypotes? Till viss del, men jag insåg att ideologier, tankestrukturer och skiften däremellan var mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej.

I denna uppsats gör jag en textanalys av tre årgångar av tidskriften Vi föräldrar: 1968, 1983 och 1994. Jag ställer frågan vilka bilder av föräldraskap, framförallt faderskap, som framkommer i tidskriften och hur jämställd relationen mellan pappa och mamma är. Avspeglar sig tankar om ?den dubbla Emancipationen? ? det vill säga att både kvinnor och män ska delta i såväl yrkesarbete som i arbetet med hem och barn ? i tidskriften och sker det några förändringar över tid?Som inramning till min analys beskriver jag det samhälleliga och politiska sammanhanget när det gäller föräldraskap och jämställdhet under den tid då respektive årgång gavs ut. Jag använder mig av teoretiska resonemang om bland annat barnorienterad maskulinitet och diskursen om det olika föräldraskapet i min analys.Min beskrivning och analys av de tre årgångarna visar att tidskriften genomgår stora förändringar över tid.

The purpose of this thesis is to discuss education as a state tool in Sweden during the 17th and 18th century. The idea is to contrast the pragmatics of the Swedish education system with the theories of Rousseau and Comenius. The thesis is marked by the thought that theory and application diverse because of the subversive infusion in the ideas of the theoretic.The results shows that it is ultimately a question of public education and its potential. The state recognises the potential of public education but also its dangers and therefore becomes very active in forming not only the education system as a hole but also its pedagogic.