Mitt examensarbete handlar om Elevinflytande inom matematik och naturorienterande undervisning. Enligt skolans läroplaner och styrdokument är Elevinflytande en viktig del i undervisningen. Jag undersöker elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och skolmiljön. Jag undersöker även lärarnas tankar om Elevinflytande i undervisningen och vilka svårigheter respektive möjligheter det finns i arbetet kring Elevinflytande. Jag utför kvalitativa intervjuer med lärare och elever på grundskolan om Elevinflytande. Därefter analyserar jag svaren med hjälp av tidigare forskning och litteraturstudier.

Syftet med följande arbete är att belysa och förklara orsakerna till en enskild gymnasieskolas så kallat ?dåliga? resultat vad gäller Elevinflytande i Malmö stads gymnasieenkät 2005. Utgångspunkten är begreppet ?Elevinflytande? och hur detta tolkas av skolans olika intressenter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring Elevinflytande, samt presenterar resultatet från 2005 års gymnasieenkät i Malmö. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och elever vid en gymnasieskola i Malmö ville vi se om det finns någon skillnad mellan de båda gruppernas tolkning av ?Elevinflytande?, och om denna skillnad i så fall kan förklara enkätresultatet. Sammanfattningsvis kan konstateras att Elevinflytande inte är något enhetligt begrepp utan skiljer sig mellan och inom de intervjuade grupperna.

AbstractI den här uppsatsen undersöker vi när och hur Elevinflytande gynnar läroprocessen, vilka faktorer är det som krävs för att Elevinflytande ska gynna lärprocessen, har även undersökt hur man kan arbeta med Elevinflytande och varför Elevinflytandet gynnar lärprocessen. Till sist redovisas det vilken medvetenhet eleverna behöver för att eleven ska kunna öka sitt inflytande över lärprocessen. Det är en uppsats som har skrivits utifrån vad fyra lärare anser och det är därför inte någon allmän åsikt som vi förmedlar. Uppsatsen är gjort med en fenomenografisk metod och det är således åsikter och uppfattningar kring Elevinflytande som redovisas. En del av det vi kommit fram till i undersökningen är att lärarens roll kan se ut på lite olika sätt men att arbeta med Elevinflytande gör att läraren blir mer som en handledare.

Skolans läroplaner genomsyras av vikten av att elever ska ges stora möjligheter till att utöva inflytande över sitt eget lärande. Samhället förväntar sig därigenom att elever i skolan ska lära sig de demokratiska principerna och fostras till ansvarstagande medborgare. Uppsatsens syfte har varit att studera hur historielärare på gymnasienivå uppfattar styrdokumentenas krav på ökat Elevinflytande samt hur elever har möjlighet att utöva inflytande på historieundervisningen och konsekvenser av detta. Författarna presenterar även den senaste forskningens syn på Elevinflytande och undersöker hur den stämmer överens med historielärares uppfattning om detsamma. Genom kvalitativa intervjuer och observationer på en av Luleå kommuns gymnasieskolor, och genom litteraturstudier, har författarna kommit fram till bl.a.

Denna uppsats handlar om hur lärare ser på Elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar på lärarnas upplevelser och inte på faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lärare på en högstadieskola i Västerås fick svara på frågor via en utskickad enkät.  Resultatet visar främst två saker som är väsentliga att redovisa: Att lärare tenderar att rikta fokus på problematiken med att implementera Elevinflytande i undervisningen nästan uteslutande på de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas.

Utgångspunkten för uppsatsen har varit att undersöka skriftliga utvärderingar som instrument för Elevinflytande. Empiriskt grundar sig uppsatsen på elevenkäter och kvalitativa intervjuer med lärare. Vår undersökning visar att huvudargumentet för att bruka skriftlig utvärdering är att varje enskild elev ges möjlighet att uttrycka sina åsikter. Resultatet visar även på att det är viktigt att eleverna ges tid att utvärdera och att de tydligt ser resultatet med utvärderingen. Tydliggörandet är något lärarna upplever som svårt.

Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11 Syftet med denna undersökning är att undersöka hur eleverna på en skola upplever Elevinflytande. Elevinflytande är något som alltid har intresserat mig, att få möjligheten att påverka ens utbildning och arbets-/lärningsmiljö upplever jag som något väldigt viktigt. Under min egen skolgång var det inte förrän i högstadiet och gymnasiet som Elevinflytande togs på allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur Elevinflytande ser ut och fungerar på en låg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte är att upplysa hur elever upplever att Elevinflytande fungerar på deras skola. Jag har tagit del av olika teorier om Elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med Elevinflytande i skolan.

Syftet med denna studie var att via en kvalitativ studie med intervju somdatainsamlingsmetod ta reda på hur Elevinflytandet fungerade i skolår fyra och skolårfem. Jag ville även ta reda på om lärare och elever har samma syn på Elevinflytandesamt på vilket sätt man skulle kunna utveckla Elevinflytandet. Resultaten visade atteleverna hade mer inflytande över praktiska saker som rör deras vardag än vad dehade i planering av undervisning. Elever och lärare var överens om att det är viktigtmed Elevinflytande, men även att båda parter trivs med en tydlig lärarroll som hartydlig struktur. Resultaten visade även att klassråd och elevråd var två forum somlärare och elever uppskattar, då elevernas åsikter kan komma till tals.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilken variation som kan finnas i elevers åsikter om Elevinflytande i klassrummet och dessutom att ta reda på om elevers inflytande över lärandet påverkar studiemotivationen och trivseln. Studien genomfördes i en gymnasieklass inom ramen för ett kursmoment i ämnet geografi på det samhällsvetenskapliga programmet. Resultatet visar att det finns en stor variation mellan elevernas åsikter om vilken grad av Elevinflytande som de föredrar, att studiemotivationen inte ökar nämnvärt, men att trivseln i klassen ökar något genom den modell för Elevinflytande som prövades. Förklaringar till detta kan vara flera, bl.a. att eleverna i fråga har olikartade upplevelser av inflytandets innebörd och konsekvenser, att de mer uppskattar andra och mer varierade uttryck för inflytande än vad de fick pröva och att deras uppfattning om nyttan med det valda kursmomentet varierade..

Syftet var att undersöka hur (elever och lärare på ?mellanstadiet? kan resonera kring Elevinflytande) åtta elever i två fyror och deras klasslärare resonerar kring Elevinflytande. Vi avsåg att undersöka om eleverna efterfrågar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lärare rent praktiskt arbetar med Elevinflytande. Vi avsåg också att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sätt för pedagogen att främja ett utökat Elevinflytandet. I de två klasserna valdes fyra elever samt deras klasslärare ut och intervjuades.

Rapporten behandlar synen på Elevinflytande och elevdemokrati, i skolan i allmänhet och i förskolegruppen i barnskolan i synnerhet.Syftet med vårt examensarbete är att studera vilka uppfattningar det finns om Elevinflytande. I den empiriska delen av arbetet studerar vi hur några pedagoger uppfattar orden Elevinflytande och elevdemokrati. Vi har också studerat vad eleverna uppfattar att de har för möjlighet till inflytande i skolan.Resultatet bygger på intervjuer och observationer hos förskollärare i barnskola, och intervjuer med deras elever i sexårsgruppen. Vi har funnit att pedagogerna anser att deras lyhördhet för eleverna och dessutom elevernas möjlighet att säga vad de tycker är en definition på Elevinflytande. De uppger dessutom att inflytande handlar om respekt för varandra och att även möjligheten till delaktighet i beslut är av vikt när vi talar om Elevinflytande och elevdemokrati.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares och elevers syn på Elevinflytande i lärandeprocessen i vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lärares syn på Elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar på att eleverna och lärarna har samma uppfattning om vad Elevinflytande är i lärandeprocessen. Elevinflytande innebär möjlighet att påverka sitt lärande i utbildningen. Lärarna och eleverna tycker också att det finns hinder för Elevinflytandet i form av elevernas låga engagemang och okunskap om inflytandets innehåll.

Detta examensarbete handlar om att undersöka hur pedagoger arbetar för att stärka barnens/elevernas inflytande i förskolan till årskurs 2. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom semistrukturerade intervjuer. Vi valde respondenter som arbetar inom förskolan och skolan. Resultatet visade att pedagogerna inte arbetar aktivt och medvetet med Elevinflytande, vilket våra läroplaner ger stort utrymme för. Via analysen kom vi fram till att Lpfö 98 och Lpo 94 uttrycker stort utrymme för Elevinflytande vilket pedagogerna inte utnyttjar i sitt pedagogiska arbete.

Vår avsikt med denna studie var att undersöka och jämföra relationen mellan hur lärare tolkar begreppet Elevinflytande samt hur de beskriver att de arbetar med Elevinflytande i praktiken. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsansats med ostrukturerad enkät som datainsamlingsmetod. Enkäterna besvarades av 20 stycken lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare  år. Resultatet visade att begreppsuppfattningen ser relativt lika ut hos pedagogerna och innefattar både formellt och informellt inflytande, med störst fokus på det informella inflytandets betydelse för lärandet. Hur lärare arbetar med Elevinflytande ser olika ut men beskrivs främst genom formella beslutsprocesser i form av klassråd.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka elevernas åsikter om vår definition av Elevinflytande samt att se hur eleverna uppfattade ett specifikt arbetssätt med avseende på Elevinflytande. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolår nio, i Luleå kommun. Undersökningsgruppen bestod av fjorton flickor och åtta pojkar. De mätinstrument vi använde oss av i undersökningen var observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Resultatet visade att eleverna verkade tycka att det var roligt att själva välja arbetssätt, tidsåtgång och sätt att kontrollera kunskaperna på.