Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete är att utröna vilka av de översättningsstrategier för hantering av Egennamn som rekommenderas inom den befintliga översättningsteoretiska litteraturen som bäst kan appliceras på de typer av Egennamn som förekommer i källtexten Radwandern in Schleswig-Holstein. Dessutom syftar undersökningen till att få en hänvisning om vilka översättningsstrategier som är vanligast förekommande i allmänhet för dessa typer av Egennamn..

Översättningen av Egennamn och kulturella referenser är problematiskeftersom namn i sig bär kulturella konnotationer. Om översättaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten går en viktig betydelsedimensionförlorad för målspråksläsaren. Syftet med föreliggande uppsats är attundersöka vilka översättningsstrategier som kan tillämpas vid översättningenav Egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen består av två delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översättning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillämpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översättningsförslag som jag gett i minegen översättning av texten..

Uppsatsen undersöker vilka strategier som använts för att överföra Egennamn, institutionella termer och kulturspecifika termer till arabiska i översättningen av Migrationsverkets informationsmaterial. De val av översättningsstrategier som gjorts utvärderas utifrån ideal om myndighetstexters begriplighet. Medan texterna överlag tycks vara skrivna på ett tydligt och förklarande sätt så finns det en onödig inkonsekvens i hur termer överförs, vilket kan skapa förvirring hos läsaren. Uppsatsen diskuterar vilka val av översättningsstrategier som kan vara rimliga i olika situationer..

Denna uppsats bygger på exempel tagna från en egen autentisk översättning av en tyskspråkig webbplats till svenska samt teori som stöd för lösningarna. Målet med översättningen var att åstadkomma en läsbar text genom att ta hänsyn till det speciella mediet och den varierande målgrupp som webbpublicering för med sig samt till textsorten som i detta fall var en säljande turisttext. De översättnings-problem som uppsatsen fokuserar på omfattar Egennamn och kulturspecifika före-teelser, informationsstruktur samt tilltal. Det visade sig att texten krävde en hel del förklaringar och tillägg, men även en del strykningar genomfördes. För att åstad-komma en text som är tillgänglig för en stor publik krävdes också en del explicit-göranden i form av satskonnektorer för att texten ska flyta på, dvs.

Denna uppsats behandlar hur en måltexts tänkta position inom målkulturens litterärapolysystem påverkar hur källtexten översätts. Enligt Lindqvist (2002) översätts högprestigelitteraturmed en mer adekvansinriktad, källtexttrogen, översättningsstrategi änlågprestigelitteratur, som snarare översätts med en acceptansinriktad, målkultursanpassad,översättningsstrategi. Högprestigelitteratur är den litteratur som det s.k. bildadekretsloppet anser har ett högre kvalitativt värde och definitionen bygger på utomspråkligafaktorer.Uppsatsens syfte är, med utgångspunkt ur ett eget översättningsarbete, att undersökai vilken grad det stämmer att högprestigelitteratur snarare översatts med en adekvansinriktadöversättningsstrategi. Uppsatsens material består av en egen översättning av deninte tidigare översatta novellen La Seine, skriven av Patrick Modiano (1981).

I den här uppsatsen diskuteras en översättning av ett reportage från the Fens, på den engelska landsbygden. Originaltexten genomsyras av dialektala uttryck, geografiska Egennamn och ord relaterade till landsbygdslivet. Översättningsmöjligheterna för dessa uttryck diskuteras i uppsatsen. Diskussionen kring översättningen, som görs med hjälp av exempel från källtexten, utgår från tidigare forskning, men även från personliga preferenser och val.Överföring av dialektala uttryck från ett språk till ett annat utgör den största delen av uppsatsen. Vid sidan av syftet med återgivande av talad dialekt i skrift, diskuteras även bland annat bortfall och kompensation vid översättning av dialekt.

Hur anpassar man en text till en helt ny målgrupp? Går det att överföra allt till ettnytt språk och en ny kultur? Och hur gör man när boken delvis utspelar sig i en fantasivärld? Översättning handlar till stor del om val och tolkningar, och syftet medden här uppsatsen är att ta reda på varför översättningen av Harry Potter and theHalf-Blood Prince ibland känns ?platt? och mindre nyansrik än originalet. I det utvalda textavsnittet om 12 sidor finns fyra ?problemområden?, dvs. olika typer avsvårigheter som översättaren möter i sitt arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur jämställdhetsarbetet i hbt-certifierade förskolor beskrivs i jämförelse med ickecertifierade förskolor. Hur ser pedagogerna på jämställdhet, genus och kön? Upplever de att de arbetar utifrån en samstämd syn inom arbetslaget? Vad upplever de som svårigheter i jämställdhetsarbetet? Hur bemöter de barnen och hur ser de på barnens möjlighet att agera könsöverskridande? För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 11 pedagoger på 7 förskolor. Studien visade att pedagogerna upplevde sig arbeta utifrån en samstämd syn trots att de fann kön/genus som problematiska begrepp. Genusarbetet skedde i huvudsak genom upprättandet av en likabehandlings-plan, men stod som en stående punkt vid varje möte på hbt-förskolorna.

Utifrån ett kvantitativt perspektiv granskar och jämför denna uppsatstotalt 30 elevtexter, vilka är författade av högstadieelever i niondeårskurs. Materialet som ligger till grund för undersökningen är elevernasuppsatslösningar som en del av det nationella provet i svenska våren2006.Utifrån kvantitativa aspekter studeras elevtexternas fördelning avolika ordklasser och andra talspråksformer och hur dessa samspelar medvariablerna betyg och kön.Resultatet visar att den genomsnittliga textlängden ökar med högrebetyg, att flickornas texter generellt är längre och följaktligen högrevärderade. Elevtexterna innehåller förhållandevis få substantiv, menjämförelsevis många Egennamn. Egennamnen minskar ochverbalsubstantiven ökar med högre betyg. Verben i allmänhet ochhjälpverben i synnerhet minskar med högre betyg.

Förmågan att känna igen ansikten och frammana namn på personer i sin närhet är viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmågor kan saknas från födseln eller bli nedsatta på grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svårigheter med ansiktsigenkänning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan användas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmåga att känna igen ansikten och benämna dem avviker från förmågan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenämningstest för att undersöka förmågan att känna igen och benämna kända personer hos svenska deltagare över 50 år.

Förmågan att känna igen ansikten och frammana namn på personer i sin närhet är viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmågor kan saknas från födseln eller bli nedsatta på grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svårigheter med ansiktsigenkänning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan användas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmåga att känna igen ansikten och benämna dem avviker från förmågan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenämningstest för att undersöka förmågan att känna igen och benämna kända personer hos svenska deltagare över 50 år.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

Bokstaveringar i teckenspråk är lån från skrivna språk, vilka skapas genom användande av ett handalfabet, där varje bokstav representeras av en specifik handform. Det svenska handalfabetet skapades av Pär Aron Borg i början av 1800-talet och sedan dess har det varit möjligt att låna ord från det svenska skriftspråket. Syftet med denna studie är att undersöka vilka typer av lån, i form av bokstaveringar, som görs från skriven svenska till svenskt teckenspråk och från vilka ordklasser inom det svenska språket dessa lån härstammar. Det material som används i studien kommer från Svensk teckenspråkskorpus, vilket den 5 november 2012 innehöll totalt 1 975 förekomster och 304 olika typer av bokstaveringar. De bokstaveringar som analyseras inom ramen för denna uppsats är sådana som förekommer mer än två gånger i korpusmaterialet.

Denna uppsats handlar om en speciell typ av satsfläta med relativsats,nämligen satsflätor som Goda råd var det många som ville ge hans byråoch Exakt hur skadliga dessa bakteriegifter är finns det ingen som vet.Speciellt för typen är att den har ett spetsställt led som fundament i endeklarativ huvudsats, något av de existentiella verben vara eller finnassom matrisverb och expletivt det, följt av en indefinit nominalfras medrelativsats. Åtminstone till strukturen liknar den presenteringsomskrivningoch existentialsats.Uppsatsens syfte är att på basis av en korpusundersökning i PAROLEge en översiktlig beskrivning av satsflätor av den speciella typ sombeskrivits ovan. Särskild vikt läggs vid att visa vilka olika typer av ledsom kan spetsställas, och vilka informationsstrukturella funktioner dessaspetsställda led kan ha.I uppsatsen antas en konstruktionsgrammatisk syn på språket och denspeciella satsflätetypen beskrivs som en konstruktion därinformationsstrukturen är en del i funktionssidan. Olika konstituentersinformationsstatus bedöms utifrån en förenklad version av GinzburgsDialogue Gameboard (Andreasson 2007, Ginzburg u.a.).En undersökning av 134 satsflätor ur Språkbankens PAROLE-korpusavseende konstruktionens formsida visar att det spetsställda ledet kanvara en nominalfras med substantiv som huvudord, ett Egennamn, ettpronomen, en bisats, en anföring eller en verbfras. I nästan hälften av defunna satsflätorna är det spetsställda ledet antingen en kvesitiv eller ennarrativ bisats.