Sök:

HIV-patienters upplevelser av bemötande i vårdsituationer.

Förmågan att känna igen ansikten och frammana namn på personer i sin närhet är viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmågor kan saknas från födseln eller bli nedsatta på grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svårigheter med ansiktsigenkänning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan användas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmåga att känna igen ansikten och benämna dem avviker från förmågan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenämningstest för att undersöka förmågan att känna igen och benämna kända personer hos svenska deltagare över 50 år. Deltagarna var 135 friska personer, 43 män och 92 kvinnor i åldrarna 50 till 93 år med en medelålder på 70,2 år. Resultaten visade ingen köns- eller utbildningsskillnad i förmågan att känna igen och benämna kända personer. Ett signifikant negativt samband mellan ålder och benämningsförmåga uppmättes men inte mellan stigande ålder och förmågan att känna igen ansikten. Resultatet på ett ordflödestest med egennamn korrelerade med korrekt antal benämnda kända personer. En signifikant effekt av självskattad förmåga visades både för antal korrekt igenkända och benämnda personer. 

Författare

Ann Sjöström Victoria Blob

Lärosäte och institution

Linnéuniversitetet/Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV

Nivå:

"Kandidatuppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla kandidatexamen.

Läs mer..