Under de senaste åren har e-post blivit ett allt viktigare verktyg för kommunikation och företag använder i allt större utsträckning sig av denna kanal. Användningen av e-post har även fått negativa konsekvenser, till exempel att en stor del av de anställdas arbetstid går åt till att hantera e-post. Detta har inneburit att e-postens roll, vilken är att underlätta arbetet och leda till bättre effektivitet, går förlorad. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur kommunikation via e-post styrs och att skapa förståelse för behovet av styrning av e-posthantering i organisationer. För att kunna besvara syftet har vi utfört en fallstudie av tre företag.

Snabb, teknisk utveckling har förändrat kommunikationen på arbetsplatsen. Den virtuella kontexten har bidragit med digitala kommunikationssätt, där e-posten är den populäraste. Fördelarna är stora. E-posten sparar tid och är kostnadseffektiv. Enligt tidig forskning har organisationers prestationer i stor utsträckning berott på kommunikationen och relationen mellan chefer och medarbetare.

I denna designstudie överges dagens syn på e-postmedierad kommunikation som en linjär process. Bilden som linjära modeller ger av verkligheten är alldeles för generaliserad. Kommunikationsmodeller idag bortser från eller lägger minimal vikt på aspekter som är av betydande roll för hela kommunikationsprocessen. Syftet med denna designstudie är att utforma och evaluera en kommunikationsmodell som ska ligga till grund för analysering av E-postkommunikation. Modellen bygger på existerande teorier från kommunikationsvetenskapen och har modifierats med fenomen och aspekter som gör att den på ett realistiskt sätt speglar en verklig kommunikationsprocess.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst E-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta.

This thesis gives the reader an understanding for newsletters within e-commerce, and how to work with them as a channel for marketing. Furthermore it explains the technical and graphical demands, and how to ensure that the newsletter reaches the intended receivers.A successful newsletter can entice people to shop, but can also help to strengthen a brand and the relationship between the customer and the company. During the writing of the thesis, it has emerged that the most important part of a newsletter (which also determine whether or not the receiver reads the letter) are the subject heading, sender, layout, headlines,images and the deregistration link.A part from working with the different parts of the letter, the sender should also be aware of the technical and graphical demands. Since the E-mail clients are looking out forimages, fonts that are not embedded in the computer, and for questionable words there?s a big risk for ending up in a spam filter when not considering the demands.

Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettlandoch Litauen. Studien kartlägger även de största aktörerna, investeringsmotiv ochsignifikanta skillnader i skogliga förutsättningar i de olika länderna.Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i något avdessa länder, har studien baserats på officiell statistik och faktauppgifter,litteraturstudier, intervjuer, E-postkommunikation, samt information frånwebbplatser. Vi har även genomfört intervjuer i form av en enkät med utvaldaskogsägare.Resultat och analys innehåller en beskrivning av de skogliga parametrarna förrespektive land, en sammanställning av enkätsvar, samt uppgifter omskogsmarkspriser i Baltikum.Baserat på vår uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.Bland skogsbolagen är de största aktörerna Bergvik Skog, Södra Skogsägarna,Tornator och Skogssällskapet som totalt äger 115 000 ha. Bland investeringsfondernaär SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och blandprivatpersoner/företag är t.ex.

Att föra en bra kommunikation vid designprocesser är nyckeln till ett lyckat designresultat. Vid designsituationer där designer och projektledare inte befinner sig på samma ort, utan istället cirka 60 mil ifrån varandra, så går det att påstå att kommunikationen är avgörande för utgången av projektet. I denna designprocess befinner jag, som designer, mig i Umeå medan min uppdragsgivare och projektledare är lokaliserade i Jukkasjärvi utanför Kiruna. Mitt uppdrag som designer är att i 3D skapa skisser för hur interiören ska se ut i ICEHOTELS kommande samarbete med Astronomiåret 2009. Den fråga som jag har valt att bearbeta är således hur designarbete på distans kan underlättas.Ett tält kommer att sättas upp under vintern 2008/2009 på älven nedanför ICEHOTEL i Jukkasjärvi.

Bakgrund och problem: I Sverige bor nästan var femte person i en bostadsrättslägenhet. Trots detta är kunskapen om vad det innebär att vara bostadsrättshavare många gånger brist-fällig hos gemene man. Som bostadsrättshavare är men också delägare i en ekonomisk verk-samhet - ett företag - vars syfte är att äga och förvalta det hus man bor i. Naturligtvis innebär boendeformen både frihet och stora möjligheter men det finns också risker förknippade med detta.Denna uppsats problematiserar några av de redovisningsfenomenen som uppstår i en bostads-rättsförening. Utgångspunkten är själva bostadsrättsföreningen, dess idé och syfte, medan huvudfokus är förståelse och olika kommunikativa aspekter på den ekonomiska redovisning-en.