Denna studie förklarar hur de tre bästa respektive tre sämsta reklamerna av totalt 20 som en enkätgrupp har utsett, förhåller sig till olika teorier om kommunikation, ljudlandskap, retorik och Dramaturgi. I de reklamer som av enkätgruppen ansågs vara de bästa har producenterna med hjälp av retorik och Dramaturgi bättre lyckats med att skapa ett förtroende hos lyssnaren, något som i analysen visar sig vara avgörande för hur reklamerna mottas. Vidare förefaller konstruerade ljudlandskap löpa större risk att skapa en egen bruskälla vilket komplicerar framförandet av budskapet. På samma sätt verkar reklamer med lågt eller otydligt informationsinnehåll ha svårare att förmedla en verklighetsbild som stämmer överens med den tänkta mottagarens och därför även svårare att skapa en förtroendeingivande karaktär till reklamen..

Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? något om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angående denna Metod: Enskild observation med en väl förankrad teoretisk referensram som utgångspunkt både vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgångspunkt med en goffmanbaserad Dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning Dramaturgisk syn på Impression Management (IM) samt enintegrering av Dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar på att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhängande enhet, där de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poängteras, där den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och därmed Dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behärska och upprätthålla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lämpligt forum för detta.

I dagens filmer existerar det en hög grad av orealistiska ljud. Inte bara i orealistiska filmer som i t.ex. science fiction-genren, utan även i ?vanliga? filmer som reflekterar vår vardag som den vi lever i. I detta arbete har fenomenet orealistiska ljud i filmer undersökts utifrån syftet att komma fram till huruvida de är viktiga för berättandet/Dramaturgin eller ej.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barn uppfattar ljudeffekter i den, för uppsatsen, specialskrivna radiosagan Ninjas Detektivbyrå. Om ljudeffekter på något sätt kan medföra att barnen uppfattar fler detaljer, om specifika ljudeffekter kan bidra till en mer enhetlig distinktion av tecken och hur den Dramaturgiska strukturen möjligen förtydligas när dialogen kombineras med ljudeffekter. Detta har undersökts med hjälp av två grupper med barn som fått höra varsin version av stimulimaterialet, den ena med ljudeffekter och den andra utan ljudeffekter, samt kvalitativa samtalsintervjuer med sin grund i teorier kring semiotik, klassisk Dramaturgi och ljudeffekters påverkan på publiken. Undersökningen visar att deltagarna som lyssnade på versionen med ljudeffekter kan ha uppfattat fler detaljer, förstått tecken mer entydigt och kan redogöra för större delar av händelseförloppet jämfört med deltagarna i gruppen som lyssnade utan ljudeffekter..

Arbetsmetod. Från början var vår avsikt att försöka fånga hur tidningarna skrev om respektive mord med avseende på Dramaturgi och stereotypifiering. Vi tänkte oss en till största del kvalitativ-analys där vi skrev ned ton/känsla i texterna och sedan gjorde en helhetsanalys av våra anteckningar..

Denna undersökning utgår ifrån Mary Jo Bitners servicescape-modell om hur fysiska miljöegenskaper formade efter en berättelse eller tema påverkar serviceverksamheter. För att sedan implementera modellen i en digital miljö. Resultatet av att nyttja teorierna kring servicescapes på exempelvis serviceverksamheter ger besökare möjlighet att fly undan vardagen, medvetet eller omedvetet, genom en kombination av olika sinnen. I undersökningen såg vi att besökarens självmedvetenhet kunde jämföras med Mihaly Csikszentmihalyis teorier om ?flöde?, där medvetandetillståndet hos en individ blir uppslukat av individens aktivitet.

Titel: Friends ? Vänskap i förändring? En studie huruvida en TV- serie förändrasFörfattare: Pär Källman och Rickard KarlssonDokument: C- uppsatsUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, höstterminen 07Institution: Sektionen för Hälsa och Samhälle Högskola: Högskolan i HalmstadHandledare: Eva-Lotta FridExaminator: Malin NilssonSammanfattning:Vi har gjort en utvecklingsstudie i syfte att ta reda på om Dramaturgi, dialog och karaktärsdrag, i TV-serien Vänner förändrats under de tio år som den producerades. Utifrån en kvalitativ hermeneutisk utgångspunkt har vi gjort en textanalys av serien. Vi har hämtat inspiration från diverse c-uppsatser från tidigare år och från narratologin och hermeneutiken.I vår frågeställning vill vi veta om Dramaturgin, dialogen, och karaktärerna på något sätt utvecklats eller förändrats under seriens lopp. Vi fördjupade oss i tre avsnitt ur serien, ett från första säsongen, ett från femte, samt ett från den tionde och sista.

I dagens massmedielandskap ökar ständigt konkurrensen för de redan etablerade nyhetsmedierna från nyuppkomna nyhetskanaler och Internets framfart. Det leder till att nyhetsmedier dramatiserar sina nyheter för att underhålla och engagera sin publik i syfte att stå sig i denna konkurrens. I praktiken innebär det att få tittarna att inte byta kanal eller gå in på en konkurrents hemsida. Konsekvenserna av att redigera nyheter så att de blir ?underhållning? är att det kan påverka nyheternas trovärdighet och i förlängningen påverka tittarens ideologiska åsikter och värderingar med en förvrängd verklighet.

Många samtidskonstnärer arbetar idag aktivt med berättelsens struktur, konstverken fungerar som en del i en mer omfattande process som fogar samman det visuella uttrycket med berättande och en övergripande Dramaturgi.I detta examensarbete försöker jag synliggöra hur ett konstverks berättelsestruktur kan urskiljas dels genom att använda olika teoretiska perspektiv, där jag bland annat försöker svara på frågan,vad är en berättelse? Men även undersöka hur en berättelses struktur kan urskiljas visuellt, genom mitt gestaltande arbete. I både den teoretiska och gestaltande delen försöker jag visa att en berättelse är under ständig transformation, samt mottagarens roll i skapandet av en berättelse.Jag kommer röra mig mellan den strukturalistiska uppdelningen av ?den klassiska berättelsen? till en mer poststrukturalistisk utvidgad syn. Jag kommer även ha som utgångspunkt att berättelsen är en aktiv deltagare i skapandet av vår sociala praktik.Mitt examensarbete har utgått ifrån frågeställningen:Vilka berättarstrukturer kan urskiljas i samtidskonstnärers konstverk/projekt? Hur arbetar dessa konstnärer med berättelsens egenskaper och villkor? Hur påverkar berättarstrukturen i sin tur konstverket/projektet?Till mitt gestaltade arbete bad jag fem personer välja varsin filmscen, denna filmscen återberättades sedan muntligt för mig (utan att avslöja vilken film) utifrån berättelserna gjorde jag teckningar som sedan blev till fem animerade scener.Scenerna presenteras i en följd..

Helhetstänkande är en central aspekt inom upplevelseproduktion, men tycks än så länge vara ett relativt ovanligt förekommande tankesätt bland evenemangsproducenter. Kanske är det så att det saknas ett konkret verktyg för att skapa helhet i ett evenemang. Då storytelling kan skapa en känsla av helhet, kontinuitet och tillhörighet (Mossberg & Johansen, 2006), ville jag studera hur denna metod i nuläget används inom evenemang. Studiens syfte är därför att beskriva och analysera hur några valda evenemangsproducenter arbetar med storytelling för att skapa en helhetsupplevelse. För att besvara studiens frågeställningar har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med sex företag/evenemangsproducenter, som arbetar med storytelling i någon form.

Målet med denna uppsats är att visa hur den Dramaturgiska kurvan påverkar publikens sätt att ta till sig dokumentärfilm, med hänsyn till upplevelse och trovärdighet. I följande uppsats kommer man att på viktiga beståndsdelar som bidrar till hur man kan arbeta fram ett Dramaturgiskt bildspråk inom det dokumentära skapandet av film. Viktiga punkter som delges innefattar även hur man bygger på trovärdighet mot sin publik och binder detta samman genom en bra Dramaturgi, detta i kombination med ett projekt, följt av diskussion och slutsatser. De verktyg, som tidigare forskning hänvisar till, upplevs som positiva hjälpmedel för att genomföra en trovärdig produktion. Dock bör tilläggas att min erfarenhet av detta kandidatarbete, visade på att man bör lägga större fokus på att arbeta i realtid, än att påverka materialet allt för mycket i efterbearbetning.

Målet med denna uppsats är att visa hur den Dramaturgiska kurvan påverkar publikens sätt att ta till sig dokumentärfilm, med hänsyn till upplevelse och trovärdighet. I följande uppsats kommer man att på viktiga beståndsdelar som bidrar till hur man kan arbeta fram ett Dramaturgiskt bildspråk inom det dokumentära skapandet av film. Viktiga punkter som delges innefattar även hur man bygger på trovärdighet mot sin publik och binder detta samman genom en bra Dramaturgi, detta i kombination med ett projekt, följt av diskussion och slutsatser. De verktyg, som tidigare forskning hänvisar till, upplevs som positiva hjälpmedel för att genomföra en trovärdig produktion. Dock bör tilläggas att min erfarenhet av detta kandidatarbete, visade på att man bör lägga större fokus på att arbeta i realtid, än att påverka materialet allt för mycket i efterbearbetning.

Det här projektet handlar om att bearbeta den episka teaterns scenografi på ett vissom gör pjäsen slagstark i vår tid och anda. Jag har eftersträvat att påvisa desspolitiska och samhälleliga relevans i kombination med att hålla den intressant föråskådaren som direkt upplevelse. Jag har förhållit mig till Bertolt Brecht ochErwin Piscators texter om teaterns utförande och Dramaturgi och även denspektakelkultur som tar större och större utrymme i den samtida teatervärlden. Jaghar med hjälp av läsning, skissande, modellbygge, studiebesök och samtal medscenografer och en teaterregissör arbetat med frågeställningen hur Bertolt BrechtsDie Dreigroschenoper (1928) ser ut år 2014..

Titel: En skola i förändring - En undersökning av lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013  Nivå: C-uppsats inom media och kommunikationsvetenskapFörfattare: Marie-Louise ProosHandledare: Gabor Bora Examinator: Mats HyvönenÄmne: Lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013.Syfte: Uppsatsens syfte är att se hur Arbetarbladets och Gefle Dagblads rapportering om grundskolan sett ut efter Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Undersökningens huvudsakliga intresse är att beskriva vilken uppfattning de lokala tidningarna förmedlar till medborgarna i deras rapportering.Metod: Arbetet är en kvalitativ innehållsanalys av tidningarnas artiklar. Delar av materialet kvantifieras. Artiklarna har publicerats i artikelserier. Dessa handlar om kommunens beslut att omorganisera skolan.

Den här studiens syfte är att undersöka hur fyra svenska medier (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SR Ekot) rapporterat om revolutionen i Egypten under 2011 och början av 2012. I enlighet med postkoloniala teorier visar undersökningen hur reportagen bär spår av eurocentrism, alltså idén att så kallade västerländska normer är bättre än andra normer, i detta fall muslimska. Reportagen reproducerar även stereotypa uppfattningar av i synnerhet personer med anknytning till muslimska partier. Det framstår även som trovärdigt att Dramaturgiska grepp förstärker behoven av dessa förenklingar. Under året förändrades tonläget i reportagen.