Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgångspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och Detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie använts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berättelse om och i landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap är en process som hela tiden är föränderlig.

Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgångspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och Detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie använts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berättelse om och i landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap är en process som hela tiden är föränderlig. Narrativitet läses olika beroende på vem som gör tolkningen och i vilket sammanhang den görs i.

Detaljplaner upprättas och antas när områden ska exploateras och bebyggas. Plan- och bygglagen säger att vissa handlingar måste upprättas under detaljplaneprocessen. Ett dokument som ofta upprättas, i synnerhet vid större exploateringsprojekt, kallas för gestaltningsprogram. Upprättandet av gestaltningsprogram är däremot inte ett krav uttryckt i lagen. Gestaltningsprogram upprättas framför allt för att det finns en önskan om att kunna få en bild av det nya områdets karaktär och stil.

Målet med examensarbetet är att svara på frågan: "Är det resurssparande att öka Detaljeringsgraden i BIM-modellen genom virtuellt uppreglade gipsväggar?" Rapporten behandlar en BIM-laboration som genomförts i samarbete med NCC i projektet Signalfabriken i Sundbyberg. Med programmet Lindab Revit Tools (LRT) reglades gipsväggar upp virtuellt och adderades till projektets byggnadsinformationsmodell (BIM). Materialet kvalitetssäkrades vid samgranskningsmöten och användes för att generera A3-handlingar för test i produktion. Testet och handlingen diskuterades med representanter från olika delar av byggprocessen och en reviderad handling utvecklades samt godkändes. Laborationen upprepades med syftet att effektivisera processen och erfarenheterna från detta ledde till att frågeställningen fick följande svar: Ja, om endast komplicerade områden modelleras.

Detta arbete har sin utgångspunkt i Tekniska Verkens och Östkrafts integrerade operationella system. Dessa är utvecklade för att stödja beslutsprocesser för bl.a. fysisk och finansiell elhandel. Integreringen har gjorts genom annamandet av en IRM-baserad lösning, av verksamheterna benämnt "datavaruhus".Avregleringen av elmarknaden medförde större krav på elleverantörerna med avseende på flexibilitet och funktionalitet när kunderna fick välja elbolag själva. Det som främst bidrar till komplexiteten gällande elhandel är de många olika sorters elavtal som kan tecknas och det ständigt varierande inköpspriset på nordiska kraftbörsen.För fallstudiens företag gäller att deras datavaruhuslösning lider av osedvanligt dåliga prestanda.

Målet med denna uppsats har varit att undersöka och diskutera hur gaturummets skala och gestaltning relaterar till möjligheten för möten mellan människor. Uppsatsen har också undersökt huruvida även vidsträckta gaturum kan fungera för människor att vistas i, samt om det finns insatser som kan förbättra dessa gaturum. Uppsatsen syftar till att förstå hur Jan Gehl och Jane Jacobs erfarenheter kan tillämpas på konkreta platser i urban miljö, för att skapa ett analysverktyg att förstå stadslandskapet med. Begreppet ?mänsklig skala? används i hög utsträckning bland landskapsarkitekter, men det är osäkert om där finns en konsensus kring begreppets innebörd? Uppsatsens första del består därför av en utredande text kring vad detta begrepp kan innebära. Med hjälp av en litteraturstudie samt därpå följande observationer av två gaturum undersöktes huruvida det går att se kopplingar mellan teori och verkliga fall. Gaturummen observerades med avsikt att studera om, hur, och i så fall var sociala interaktioner förekom mellan människor.

Syftet med detta examensarbete är att analysera nyckeltalen för produktionskostnaden som nyttjas vid investeringsbeslut i flerbostadsprojekt. För att kartlägga osäkerheterna innan investering sker tas kostnadskalkyler fram. Dessa kalkyler innehåller ofta flertalet osäkra poster då projekten är till stor del fortfarande på idéstadium och uppskattningar blir ett måste. Rapporten inleds med att riskerna, utifrån risknivå och konsekvenserna utav dem, definieras och analyseras. Följande presenteras Veidekkes önskade hantering av kostnadsriskerna och slutligen vilka möjligheter och hinder det finns inom dagens organisation för att uppnå dessa arbetsmetoder. Studien har baserats på kvalitativa intervjuer med representanter från olika yrkesroller, i olika projektskeden och från de tre olika svenska regionerna. Dessa intervjuer har visat på att de största osäkerheterna ligger i entreprenadkostnaderna, markkostnaderna och konjunkturens påverkan på bostadsmarknaden.

Masshantering är en viktig beståndsdel av projekteringen för både entreprenören och beställaren vid infrastrukturprojekt, i form av väg- och järnvägsbyggen, samt vid byggnationer som involverar förflyttningar av stora schaktmassor. I dagsläget sker planering av masshantering i stor utsträckning traditionellt, vilket innebär omfattande handberäkningar och tillämpning av aktivitetsbaserad planering. Utveckling av datorstödda planeringsprogram har bidragit till en förändring av masshanteringsprocessen. Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka på vilka sätt masshanteringsprocessen potentiellt kan effektiviseras vid understöd av planeringsprogram som tillämpar lokalitetsbaserad planering. Vidare också redovisa skillnaden i transportkostnader mellan traditionell planering och planering som tillämpar planeringsprogram.Undersökningen utfördes genom en jämförelse mellan traditionell planeringsprocess vid masshantering och planeringsprocess vid masshantering med tillämpning av lokalitetsbaserat planeringsprogram.

Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera hur lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) tillämpas, genom att studera länsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, Färgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-områden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det är länsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas på ett oacceptabelt sätt.Ett antal länsstyrelser i Sverige har tagit fram råd för hur kommunerna ska gå till väga vid utpekandet av LIS-områden. Dessa råd skiljer sig något åt, både vad gäller omfattning och innehåll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero på att länsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutändan är möjligt att en prövning, oavsett länsstyrelse, skulle ge samma resultat.Det är tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. Länsstyrelserna betonar, i sina råd, vikten av långsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-områden inte ska göras lättvindigt.

Med beredning avses här den planering som görs för att möjliggöra och bestämma hur bearbetning skall utföras vid tillverkning av en enskild artikel. Med beredning avses även resultatet av ett beredningsarbete, vilket är en beskrivning av hur produktion skall utföras. Syftet med denna typ av beredning är att få vetskap om hur man tillverkar artikeln för effektivast produktion samt stödja konstruktörens arbete med att produktionsanpassa artikeln. Här återges mitt examensarbete med framtagning av förslag till en överskådlig grafisk framställning av beredningsarbetet på företaget Scania.Scania har sedan tidigare en beskrivning för hur det inom företaget skall arbetas med beredning. Beskrivningen går under namnet ?Beredning för Bearbetning och Plåtformning, Arbetsmodell för Scania?, men även kallad MPP (Machining Preparation Process).

Utgångspunkten för detta arbete är ett område i det trafikseparerade grönområdet Storkärnan som ligger mitt i samhället Löddeköpinge, Skåne län. Platsen känns tom och variationslös och består till stora delar av öppna gräsytor. Runtomkring finns villabebyggelse som till övervägande del uppförts under miljonprogrammet. Alldeles i närheten finns en mycket stor kulle och ett nybyggt seniorboende. Tre stora men lågt och mjukt utformade kullar har även anlagts under senare år. Den stora kullen används som pulkabacke vintertid och har en brant och konvex form åt den aktuella platsen.

Målet med examensarbetet var att skapa ett verktyg för insamling av erfarenhetsdata för produktutvecklingsprocessen. Den skall vara användbar för att bidra till ett systematiskt arbetssätt för produktionsanpassad konstruktion på Volvo Aero Corporation. Det skapade verktyget för insamlande av erfarenhetsdata skall bidra till att produktivitet och producerbarhet kan förbättras på kommande koncept och konstruktioner. En förstudie har genomförts på företaget under hösten 2010 vilket ligger till grund för det beskrivna problemet i examensarbetet.Arbetet avgränsades till att utveckla en struktur för hur metod och erfarenhet skall struktureras och en testversion av verktyget togs fram för utvärdering. Efter samråd med den handledande Verksamhetsutvecklingsgruppen, VU-gruppen, från avdelning 9931 Projekt-, Koncept- och Tillverkningsledning, beslutades att examensarbetet skulle avgränsas ytterligare till insamling av diametermått på komponenten Diffuser Case på Volvo Aero.

Bolagsstyrningsfrågor har på senare år uppmärksammats både i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av åtgärder som skulle säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden är avsedd att utgöra ett led i självreglering inom det svenska näringslivet vilket innebär att den inte är lagstiftad utan marknaden får själv råda över bestämmelserna. Koden bygger på principen följ eller förklara och innebär att de företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men de måste då förklara och ange skäl till avvikelsen. Genom följ eller förklara läggs ambitionsnivån högre än den hade gjorts om reglerna varit tvingande.

In this report a study is carried out with the aim to identify added values of EPC projects implemented in schools in order to increase the interest of EPC projects on the market. The report examines how the planned maintenance, supervision, maintenance and corrective maintenance is affected, how insurance premiums and terms are affected, the indoor environment and how the tasks of the operating staff is changing. A literature study of energy savings, energy use in schools, maintenance and insurance as well as how energy efficiency improvements are related to the Swedish environmental objectives has been made. Visits were carried out in Ludvika, interviews were also carried out with operation technicians and local strategists in Ludvika as well as employees of insurance companies.Schools often have neglected maintenance and problems with ventilation and indoor environment. Schools also have a large energy saving potential due to their low utilization, mainly because they are empty parts of the year.

Examensarbetet är utfört på uppdrag av Boliden Mineral AB vid deras dagbrott Aitik, beläget utanför Gällivare. Aitik är en av Europas största koppargruvor och här bryts årligen stora volymer malm, innehållande till största delen koppar men även mindre mängder guld och silver. Gruvbranschen har efter några tunga år återhämtat sig, till stor del tackvare de i dagsläget höga marknadspriserna på metaller. De höga priserna har ytterligare ökat intresset för malmbrytning och i Aitik finns en intention att öka produktionsvolymen under kommande år. En ökad produktion kräver mer resurser och därmed ökar även betydelsen av en väl fungerande planering för produktionen.